Japansk alka[2] (Synthliboramphus wumizusume) är en hotad fågel i familjen alkor inom ordningen vadarfåglar som förekommer i nordöstra Asien.[3]
Japansk alka är en relativt liten alka (26 cm) med kort och tjock blågrå näbb och gulgröna ben och fötter. Sommartid har den svart huvud med svart tofs och vita streck på huvudsidorna ovanför ögat som mötes i nacken. Ovansidan är övervägande svartaktig och blågrå, medan strupen och undersidan är vit. Liknande arten kragalka saknar tofs och har svart strupe.
Den japanska alkan förekommer som namnet antyder längs kusterna och öarna utanför östra och södra Japan, men också utanför Sydkorea.[3] De viktigaste hänckningsplatserna är vid Kyushu (framför allt öarna Biro-jima, Koya-shima och Eboshi-jima) samt Izuöarna (Onbase-jima, Onohara-jima). Den har också konstaterats häcka på öarna Gugul och Jeju utanför Sydkoreas sydkust, tros förekomma vid ön Dok och kan möjligen även häcka i Peter den Stores bukt i Primorje kraj, Ryssland. Efter häckning rör sig fåglarna norrut utmed Japans stillahavskust mot Hokkaido. Fåglar har också påträffats vintertid i sydvästra delen av Japanska havet och vidare söderut till Ryukyuöarna.
Japanska alkan häckar på obebodda skär mellan mitten av februari till tidigt i maj. Den häckar oftast i ensamma par eller små grupper, ibland även i större kolonier.
IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1]
Japansk alka (Synthliboramphus wumizusume) är en hotad fågel i familjen alkor inom ordningen vadarfåglar som förekommer i nordöstra Asien.