Chloris a zo ur genad e rummatadur an evned, krouet e 1800 gant ar skiantour gall Jean Léopold Nicolas Frédéric Cuvier (1769-1832).
Pemp spesad golvaneged a ya d'ober ar genad :
Naontek (19) isspesad dezhe en holl.
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Chloris a zo ur genad e rummatadur an evned, krouet e 1800 gant ar skiantour gall Jean Léopold Nicolas Frédéric Cuvier (1769-1832).
Chloris és un dels gèneres d'ocells de la família dels fringíl·lids (Fringillidae) que resulta de la reorganització d'aquesta família arran recents estudis com ara els de Zuccon et el 2012.[1] Una de les espècies d'aquest gènere, el verdum (Chloris chloris) és comuna als Països Catalans. L'apel·latiu verdum es fa extensiu a la resta d'espècies del gènere.
Segons la classificació del Congrés Ornitològic Internacional (versió 3.5, 2013), aquest gènere està format per 5 espècies que fins fa poc eren ubicades a Carduelis:
Chloris és un dels gèneres d'ocells de la família dels fringíl·lids (Fringillidae) que resulta de la reorganització d'aquesta família arran recents estudis com ara els de Zuccon et el 2012. Una de les espècies d'aquest gènere, el verdum (Chloris chloris) és comuna als Països Catalans. L'apel·latiu verdum es fa extensiu a la resta d'espècies del gènere.
Zvonek je český název některých pěnkavovitých ptáků z rodu Carduelis (stehlík). Ačkoli se v češtině používá jako název rodový, představuje podrod Chloris. Jde o bazální skupuinu rodu Carduelis. Je známo pět druhů. Do podrodu Chloris se nově řadí také Carduelis obsoletus dříve řazený do rodu Rhodopechys a česky nazýván hýl pustinný. Jediným českým druhem zvonka je zvonek zelený (Carduelis chloris).
Zvonek je český název některých pěnkavovitých ptáků z rodu Carduelis (stehlík). Ačkoli se v češtině používá jako název rodový, představuje podrod Chloris. Jde o bazální skupuinu rodu Carduelis. Je známo pět druhů. Do podrodu Chloris se nově řadí také Carduelis obsoletus dříve řazený do rodu Rhodopechys a česky nazýván hýl pustinný. Jediným českým druhem zvonka je zvonek zelený (Carduelis chloris).
Chloris (grøniriskslægten) er en slægt af fugle i familien finker, der er udbredt i Europa og Asien. Slægten, der omfatter fem arter, er foreslået at omfatte nogle af de arter, der traditionelt placeres i slægten Carduelis, og som på grund af ny viden om deres afstamning bør placeres i egen slægt.[1]
I Danmark findes fra slægten den almindeligt ynglende grønirisk (C. chloris).
Arterne i slægten Chloris har et næb, der i form minder om kernebiderens (Coccothraustes coccothraustes) spidse næb, men det er betydeligt mindre. Vingerne er spidse med anden og tredje håndsvingfjer cirka af samme længde. Halen er tydeligt kløftet.
Nogle af de fem arter i slægten Chloris:
Chloris (grøniriskslægten) er en slægt af fugle i familien finker, der er udbredt i Europa og Asien. Slægten, der omfatter fem arter, er foreslået at omfatte nogle af de arter, der traditionelt placeres i slægten Carduelis, og som på grund af ny viden om deres afstamning bør placeres i egen slægt.
I Danmark findes fra slægten den almindeligt ynglende grønirisk (C. chloris).
Arterne i slægten Chloris har et næb, der i form minder om kernebiderens (Coccothraustes coccothraustes) spidse næb, men det er betydeligt mindre. Vingerne er spidse med anden og tredje håndsvingfjer cirka af samme længde. Halen er tydeligt kløftet.
Жашыл мукурлар (лат. Chloris) — мукурлар тукумундагы чымчыктардын бир уруусу, буларга төмөнкү түрлөр кирет: Кытай жашыл мукуру (лат. Ch. sinica), кадимки жашыл мукур (Ch. chloris) жана ушундай сыяктуу.
The greenfinches are small passerine birds in the genus Chloris in the subfamily Carduelinae within the Fringillidae. The species have a Eurasian distribution except for the European greenfinch, which also occurs in North Africa.
These finches all have large conical bills and yellow patches on the wing feathers.
The greenfinches were formerly placed in the genus Carduelis. Molecular phylogenetic studies showed that the greenfinches form a monophyletic group that is not closely related to the species in Carduelis and instead is sister to a clade containing the desert finch (Rhodospiza obsoleta) and the Socotra golden-winged grosbeak (Rhynchostruthus socotranus).[1] The greenfinches were therefore moved to the resurrected genus Chloris which had originally been introduced by the French naturalist Georges Cuvier in 1800 with the European greenfinch as the type species.[2][3] The name is from Ancient Greek khloris, the European greenfinch, from khloros, "green".[4]
The genus contains six species:[3][5]
The greenfinches are small passerine birds in the genus Chloris in the subfamily Carduelinae within the Fringillidae. The species have a Eurasian distribution except for the European greenfinch, which also occurs in North Africa.
These finches all have large conical bills and yellow patches on the wing feathers.
The greenfinches were formerly placed in the genus Carduelis. Molecular phylogenetic studies showed that the greenfinches form a monophyletic group that is not closely related to the species in Carduelis and instead is sister to a clade containing the desert finch (Rhodospiza obsoleta) and the Socotra golden-winged grosbeak (Rhynchostruthus socotranus). The greenfinches were therefore moved to the resurrected genus Chloris which had originally been introduced by the French naturalist Georges Cuvier in 1800 with the European greenfinch as the type species. The name is from Ancient Greek khloris, the European greenfinch, from khloros, "green".
Chloris es un género de aves perteneciente a la familia de los fringílidos. Las especies tienen una distribución euroasiática a excepción del verderón común, que también se encuentra en África del Norte.
Todas estas aves paseriformes tienen grandes picos cónicos y manchas amarillas en las plumas de las alas.
Los verderones estaban colocados anteriormente en el género Carduelis. Los estudios filogenéticos moleculares demostraron que forman un grupo monofilético que no está estrechamente relacionado con la especie Carduelis y, en cambio, es hermana de un clado que incluye al camachuelo del desierto (Rhodospiza obsoleta) y al picogordo de Socotora (Rhynchostruthus socotranus).[1] Por lo tanto, los verderones se trasladaron al género resucitado Chloris, que originalmente había sido introducido por el naturalista francés Georges Cuvier en 1800 con el verderón común como la especie tipo.[2] El nombre deriva del griego χλωρις (khlōris), que indica precisamente verderón, y deriva a su vez de la palabra χλωρος (khlōros, "verde"), que se refiere al color predominante en estas aves.[3]
Este género contiene las siguientes especies:
Chloris es un género de aves perteneciente a la familia de los fringílidos. Las especies tienen una distribución euroasiática a excepción del verderón común, que también se encuentra en África del Norte.
Todas estas aves paseriformes tienen grandes picos cónicos y manchas amarillas en las plumas de las alas.
Los verderones estaban colocados anteriormente en el género Carduelis. Los estudios filogenéticos moleculares demostraron que forman un grupo monofilético que no está estrechamente relacionado con la especie Carduelis y, en cambio, es hermana de un clado que incluye al camachuelo del desierto (Rhodospiza obsoleta) y al picogordo de Socotora (Rhynchostruthus socotranus). Por lo tanto, los verderones se trasladaron al género resucitado Chloris, que originalmente había sido introducido por el naturalista francés Georges Cuvier en 1800 con el verderón común como la especie tipo. El nombre deriva del griego χλωρις (khlōris), que indica precisamente verderón, y deriva a su vez de la palabra χλωρος (khlōros, "verde"), que se refiere al color predominante en estas aves.
Viherpeipot (Chloris) on peippojen (Fringillidae) heimoon kuuluva pienten varpuslintujen suku. Viherpeipot on aiemmin luettu tiklien (Carduelis) sukuun.
Sukuun kuuluu seuraavat 5 lajia:
Viherpeipot (Chloris) on peippojen (Fringillidae) heimoon kuuluva pienten varpuslintujen suku. Viherpeipot on aiemmin luettu tiklien (Carduelis) sukuun.
Chloris est un genre de passereaux comprenant 5 espèces de verdiers.
Chloris est un genre de passereaux comprenant 5 espèces de verdiers.
Chloris Cuvier, 1800 è un genere di uccelli passeriformi della famiglia Fringillidae[1].
Il nome del genere, Chloris, deriva dal greco χλωρις (khlōris), indicante per l'appunto il verdone e derivante a sua volta dalla parola χλωρος (khlōros, "verde"), in riferimento al colore predominante della livrea di questi uccelli: Cloride era inoltre una delle Pieridi, trasformate in uccelli dalle Muse a causa della loro hybris.
I verdoni sono uccelletti lunghi 12–16 cm, dall'aspetto robusto e massiccio, muniti di grossa testa squadrata con robusto becco conico, ali appuntite e coda lievemente forcuta: il piumaggio, come intuibile dal nome, è dominato dalle tonalità del giallo-verdastro in tutta l'area cefalica e ventrale, mentre il dorso è più grigiastro e remiganti e coda sono nere, le prime con barre alari gialle. Le specie del Sud-est asiatico presentano inoltre aree nere più estese, che possono comprendere anche testa e dorso.
I verdoni sono uccelli molto miti e socievoli, dalle abitudini diurne, che si nutrono perlopiù di semi e granaglie e si riproducono a partire dalla tarda primavera, mostrando costumi rigidamente monogami.
Sebbene la specie tipo sia diffusa in gran parte dell'Europa e in Nordafrica, tutte le altre specie di verdone vivono in Asia, popolando la catena dell'Himalaya, il sud-est asiatico e l'estremo oriente: il loro habitat è rappresentato dalle aree alberate a prevalenza di conifere, con le specie asiatiche che tendono a prediligere le aree collinari e montane.
Al genere vengono ascritte cinque specie[1]:
Sono state inoltre scoperte due specie fossili di verdone:
Fino a tempi recenti, il genere Chloris veniva considerato un sottogenere di Carduelis, rispetto al quale tuttavia i verdoni rimangono piuttosto distinti e dal quale viene attualmente in genere segregato[2][3].
Nell'ambito della tribù dei Carduelini, il genere occupa un clade piuttosto basale rispetto agli altri, vicino al trombettiere del deserto ed ai frosoni arabi del genere Rhynchostruthus[4].
Chloris Cuvier, 1800 è un genere di uccelli passeriformi della famiglia Fringillidae.
Zaļžubītes, zaļžubīšu ģints (Chloris) ir žubīšu dzimtas (Fringillidae) dziedātājputnu ģints, kas pieder dadzīšu apakšdzimtai (Carduelinae). Apvieno 5 mūsdienās dzīvojošas sugas.[1] Nesenā pagātnē lielākā daļa zaļžubīšu sugu tika klasificētas dadzīšu ģintī (Carduelis).[2]
Zaļžubītes izplatītas Eirāzijā.[1][3] Viena mājo Dienvidaustrumāzijā, divas Himalaju reģionā, bet pārējām trim ir ļoti plaša izplatība: kapuces zaļžubīte (Chloris sinica) sastopama palearktikas austrumu daļā, zaļžubīte palearktikas rietumu un centrālajā daļā.[2] No tām Latvijā sastopama viena zaļžubīšu ģints suga - zaļžubīte (Chloris chloris).[4]
Zaļžubīšu ģints (Chloris)[1]
Zaļžubītes, zaļžubīšu ģints (Chloris) ir žubīšu dzimtas (Fringillidae) dziedātājputnu ģints, kas pieder dadzīšu apakšdzimtai (Carduelinae). Apvieno 5 mūsdienās dzīvojošas sugas. Nesenā pagātnē lielākā daļa zaļžubīšu sugu tika klasificētas dadzīšu ģintī (Carduelis).
Zaļžubītes izplatītas Eirāzijā. Viena mājo Dienvidaustrumāzijā, divas Himalaju reģionā, bet pārējām trim ir ļoti plaša izplatība: kapuces zaļžubīte (Chloris sinica) sastopama palearktikas austrumu daļā, zaļžubīte palearktikas rietumu un centrālajā daļā. No tām Latvijā sastopama viena zaļžubīšu ģints suga - zaļžubīte (Chloris chloris).
Chloris is een geslacht van zangvogels uit de vinkachtigen (Fringillidae). Het geslacht kent 5 soorten.[1]
Chloris is een geslacht van zangvogels uit de vinkachtigen (Fringillidae). Het geslacht kent 5 soorten.
Chloris (grønnfinker) er en slekt i finkefamilien som inkluderer fem arter med tilsammen 20 taxa. Slekten sorterer i tribuset Carduelini, som tilhører underfamilien Carduelinae.[1] Artene er utbredt i Palearktis, hvorav de fleste i Asia.
Artene ble tidligere regnet til slekten Carduelis, men den viste seg å være ei polifyletisk gruppe. Mange arter ble derfor flyttet til nye slekter, og akkurat disse fem artene viser seg ikke engang å være spesielt nært beslektet med Carduelis. Chloris er nå ei monofyletisk gruppe, og gruppen regnes som søstergruppen til Linurgus.[2][1][3]
Inndelingen og rekkefølgen av den følger HBW Alive og er i henhold til Collar, Newton & Bonan (2017).[3] Norske navn på artene følger Norsk navnekomité for fugl og er i henhold til Syvertsen et al. (2008).[4] Navn og beskrivelser i parentes er ikke offisielle navn, men kun midlertidige beskrivelser i påvente av offisielle navn.
Chloris (grønnfinker) er en slekt i finkefamilien som inkluderer fem arter med tilsammen 20 taxa. Slekten sorterer i tribuset Carduelini, som tilhører underfamilien Carduelinae. Artene er utbredt i Palearktis, hvorav de fleste i Asia.
Artene ble tidligere regnet til slekten Carduelis, men den viste seg å være ei polifyletisk gruppe. Mange arter ble derfor flyttet til nye slekter, og akkurat disse fem artene viser seg ikke engang å være spesielt nært beslektet med Carduelis. Chloris er nå ei monofyletisk gruppe, og gruppen regnes som søstergruppen til Linurgus.
Chloris – rodzaj ptaka z rodziny łuszczakowatych (Fringillidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Eurazji[3].
Długość ciała 12-16 cm, masa ciała 15-34 g[4].
Nazwa rodzajowa pochodzi od epitetu gatunkowego Loxia chloris Linnaeus, 1758 (greckie χλωρις khlōris, χλωριδος khlōridos – „dzwoniec” (χλωρος khlōros – „zielony”); w mitologii greckiej Chloris była jedną z Pieryd, która po nieudanym dla niej konkursie śpiewu z najlepszą z Muz, została zamieniona w ziębę)[5].
Loxia chloris Linnaeus
Takson wyodrębniony ostatnio z Carduelis[6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16]. Do rodzaju należą następujące gatunki[3][17]:
Chloris – rodzaj ptaka z rodziny łuszczakowatych (Fringillidae).
Chloris é o género que contêm os verdilhões, que eram anteriormente incluídos no género Carduelis.[1]
O nome do género deriva do grego antigo khloris, o verdilhão europeu, a partir de khloros, "verde".[2]
O nome Chloris foi também antes usado para o género de aves Parula.
O género engloba as seguintes cinco espécies:[3]
Chloris é o género que contêm os verdilhões, que eram anteriormente incluídos no género Carduelis.
O nome do género deriva do grego antigo khloris, o verdilhão europeu, a partir de khloros, "verde".
O nome Chloris foi também antes usado para o género de aves Parula.
Grönfinkar (Chloris) är ett litet släkte med finkar som förekommer i Europa och Asien. Länge placerades grönfinkarna i det stora släktet Carduelis tillsammans med bland annat siskorna och hämplingarna. DNA-studier har dock visat att de inte är varandras närmaste släktingar.ref>Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Grönfinkarna är istället närmast släkt med ökenfink (Rhodospiza obsoleta) och guldvingefinkarna i Rhynchostruthus. Släktets vetenskapliga namn Chloris härstammar från grekiskans "khloris" eller χλωρίς, från "khloros" eller χλωρός, vilket betyder "gröngul", "ljusgrön", "ljus", "blek" eller "färsk".
Släktet omfattar fem nu levande arter:[1]
Ytterligare två arter utdöda under holocen finns beskrivna, båda tidigare förekommande i Kanarieöarna:
Grönfinkar (Chloris) är ett litet släkte med finkar som förekommer i Europa och Asien. Länge placerades grönfinkarna i det stora släktet Carduelis tillsammans med bland annat siskorna och hämplingarna. DNA-studier har dock visat att de inte är varandras närmaste släktingar.ref>Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf. Grönfinkarna är istället närmast släkt med ökenfink (Rhodospiza obsoleta) och guldvingefinkarna i Rhynchostruthus. Släktets vetenskapliga namn Chloris härstammar från grekiskans "khloris" eller χλωρίς, från "khloros" eller χλωρός, vilket betyder "gröngul", "ljusgrön", "ljus", "blek" eller "färsk".
Chloris là một chi chim trong họ Fringillidae,[1] trước đây coi là một phân chi trong chi Carduelis.
Chloris là một chi chim trong họ Fringillidae, trước đây coi là một phân chi trong chi Carduelis.