Ar c'hefeleg korr a zo un evn hirc'harek, Numenius minutus an anv skiantel anezhañ.
El polit menut[1] (Numenius minutus) és un ocell de la família dels escolopàcids (Scolopacidae) que habita la tundra i zones amb alguns arbres del nord de Sibèria. Passa l'hivern a zones humides d'Austràlia.
El polit menut (Numenius minutus) és un ocell de la família dels escolopàcids (Scolopacidae) que habita la tundra i zones amb alguns arbres del nord de Sibèria. Passa l'hivern a zones humides d'Austràlia.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Coegylfinir bach (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: coegylfinirod bach) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Numenius minutus; yr enw Saesneg arno yw Little Curlew. Mae'n perthyn i deulu'r Pibyddion (Lladin: Scolopacidae) sydd yn urdd y Charadriiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn N. minutus, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Asia, Ewrop ac Awstralia ac ar adegau mae i'w ganfod ar draethau arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Lleiaf o Bryder' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth.[3]
Mae'r coegylfinir bach yn perthyn i deulu'r Pibyddion (Lladin: Scolopacidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Cyffylog Scolopax rusticola Cyffylog Amami Scolopax mira Cyffylog coch Scolopax saturata Gïach America Gallinago delicata Gïach Cyffredin Gallinago gallinago Gïach Mawr Gallinago media Gïach Swinhoe Gallinago megala Llydandroed gyddfgoch Phalaropus lobatus Llydandroed llwyd Phalaropus fulicarius Llydandroed Wilson Phalaropus tricolor Pibydd brych Actitis macularius Pibydd y Dorlan Actitis hypoleucos Rhostog gynffonddu Limosa limosa Rhostog gynffonfraith Limosa lapponica Rhostog Hudson Limosa haemasticaAderyn a rhywogaeth o adar yw Coegylfinir bach (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: coegylfinirod bach) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Numenius minutus; yr enw Saesneg arno yw Little Curlew. Mae'n perthyn i deulu'r Pibyddion (Lladin: Scolopacidae) sydd yn urdd y Charadriiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn N. minutus, sef enw'r rhywogaeth.
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Asia, Ewrop ac Awstralia ac ar adegau mae i'w ganfod ar draethau arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Lleiaf o Bryder' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth.
SE Queensland, AwstraliaDer Zwergbrachvogel (Numenius minutus) ist ein Watvogel aus der artenreichen Familie der Schnepfenvögel. Er ist ein sehr kleiner Brachvogel und eng mit dem vermutlich ausgestorbenen Eskimo-Brachvogel (Numenius borealis) verwandt.
Der Zwergbrachvogel erreicht eine Länge von 28 bis 34 Zentimeter, eine Flügelspannweite von 57 bis 63 Zentimeter und ein Gewicht zwischen 150 und 175 Gramm. Damit ist er nicht größer als der Goldregenpfeifer (Pluvialis apricaria). Seine Erscheinung weist ihn jedoch als unverkennbaren Vertreter der Brachvögel aus.
Er ist überwiegend graubraun gefärbt, einschließlich der Unterschwingen. Sein Bauch ist weiß und er besitzt einen kurzen gebogenen Schnabel. Der Zwergbrachvogel weist ein ähnliches Kopfmuster wie der Regenbrachvogel (Numenius phaeopus) auf, mit hellen und dunklen Streifen am Oberkopf und einen Augenstreif. Sein Ruf besteht aus ständig wiederholten Pfiffen.
Der Zwergbrachvogel gehört zu den Zugvögeln. Seine Winterquartiere befinden sich Australasien. Er wurde allerdings auch schon als seltener Gast im westlichen Europa beobachtet.
Dieser Vogel brütet in lockeren Kolonien bevorzugt auf alten Waldbrandflächen und Flusstälern in Nord-Ost-Sibirien. Sein Nest ist eine Bodenmulde, in die bis zu vier Eier gelegt werden. Er überwintert im Süden auf Grasland, in Ackerbaugegenden oder in der Nähe von Gewässern, vor allem im nördlichen Australien aber auch südlich von St Kilda in South Australia.
Der Zwergbrachvogel ist gesellig und bildet große Schwärme. Er ernährt sich von wirbellosen Tieren, die er im weichen Schlamm aufspürt.
Der Zwergbrachvogel (Numenius minutus) ist ein Watvogel aus der artenreichen Familie der Schnepfenvögel. Er ist ein sehr kleiner Brachvogel und eng mit dem vermutlich ausgestorbenen Eskimo-Brachvogel (Numenius borealis) verwandt.
Хурган тутгалжин, Numenius minutus нь Хараалжийн овгийн ус гатлагч шувуу юм. Энэхүү шувуу нь Сибирийн алс хойд хэсэгт амьдрах ба өвлийн улиралд нүүдэллэн Австралийг зорино. Маш ховор тохиолдолд баруун Европт таардаг. Монгол улсын Халх, Хэрлэн, Орхон, Завхан гол, Буйр, Ганга гэх мэт нуурт нүүдлийн үедээ таарах ба голын хөндий, нуурын эрэг, хөвөөгөөр байршдаг аж.
Хурган тутгалжин нь бор сааралдуу өнгөтэй ба гэдэс хэвлий нь цагаан, энэ төрлийн бусад зүйлтэй харьцуулахад богино, доош махийсан хошуутай.
Хурган тутгалжин, Numenius minutus нь Хараалжийн овгийн ус гатлагч шувуу юм. Энэхүү шувуу нь Сибирийн алс хойд хэсэгт амьдрах ба өвлийн улиралд нүүдэллэн Австралийг зорино. Маш ховор тохиолдолд баруун Европт таардаг. Монгол улсын Халх, Хэрлэн, Орхон, Завхан гол, Буйр, Ганга гэх мэт нуурт нүүдлийн үедээ таарах ба голын хөндий, нуурын эрэг, хөвөөгөөр байршдаг аж.
Хурган тутгалжин нь бор сааралдуу өнгөтэй ба гэдэс хэвлий нь цагаан, энэ төрлийн бусад зүйлтэй харьцуулахад богино, доош махийсан хошуутай.
Австралийн Квийнслэндэд.
The little curlew (Numenius minutus) is a wader in the large bird family Scolopacidae. It is a very small curlew, which breeds in the far north of Siberia. It is closely related to the North American Eskimo curlew.
The word "curlew" is imitative of the Eurasian curlew's call, but may have been influenced by the Old French corliu, "messenger", from courir , "to run". It was first recorded in 1377 in Langland's Piers Plowman.[2] The genus name Numenius is from Ancient Greek noumenios, a bird mentioned by Hesychius. It is associated with the curlews because it appears to be derived from neos, "new", and mene, "moon", referring to the crescent-shaped bill. The species name is from Latin minutus, "small".[3]
This is a strongly migratory species, wintering in Australasia. It is a very rare vagrant to western Europe, including once in Blankenberge, Belgium, in September 2010. In the winter of 2019/2020 a bird was seen in The Netherlands.
This bird breeds in loose colonies in forest clearings in river valleys. The nest is a ground scrape. It winters inland on grassland, cultivation or near fresh water, mainly in northern Australia but also as far south as St Kilda, South Australia. It is gregarious, forming sizeable flocks. This species feeds by probing soft mud for small invertebrates.
It is mainly greyish-brown, including the underwings, with a white belly, and a short, for a curlew, curved bill. It has a head pattern like a Eurasian whimbrel, with crown and superciliary stripes. The call is a repetitive whistle.
The little curlew (Numenius minutus) is a wader in the large bird family Scolopacidae. It is a very small curlew, which breeds in the far north of Siberia. It is closely related to the North American Eskimo curlew.
The word "curlew" is imitative of the Eurasian curlew's call, but may have been influenced by the Old French corliu, "messenger", from courir , "to run". It was first recorded in 1377 in Langland's Piers Plowman. The genus name Numenius is from Ancient Greek noumenios, a bird mentioned by Hesychius. It is associated with the curlews because it appears to be derived from neos, "new", and mene, "moon", referring to the crescent-shaped bill. The species name is from Latin minutus, "small".
This is a strongly migratory species, wintering in Australasia. It is a very rare vagrant to western Europe, including once in Blankenberge, Belgium, in September 2010. In the winter of 2019/2020 a bird was seen in The Netherlands.
This bird breeds in loose colonies in forest clearings in river valleys. The nest is a ground scrape. It winters inland on grassland, cultivation or near fresh water, mainly in northern Australia but also as far south as St Kilda, South Australia. It is gregarious, forming sizeable flocks. This species feeds by probing soft mud for small invertebrates.
It is mainly greyish-brown, including the underwings, with a white belly, and a short, for a curlew, curved bill. It has a head pattern like a Eurasian whimbrel, with crown and superciliary stripes. The call is a repetitive whistle.
SE Queensland, AustraliaLa Nana kurlo, Numenius minutus estas vadbirdo el la ordo de ĥaradrioformaj birdoj kaj familio de skolopedoj. Ĝi estas tre parenca al nordamerika Eskimokurlo.
Ĝi estas tre eta kurlo, kiu reproduktiĝas ekstreme norde de Siberio. Temas pri tre migranta birdo, kiu vintras en Aŭstralazio, ĉefe en norda -kaj iome en orienta- Aŭstralio, sed ankaŭ en suda Novgvineo kaj pli malofte en Novzelando aŭ Tasmanio. En Aŭstralio ili moviĝas laŭ la pluva sezono. Ĝi estas tre rara vagulo en okcidenta Eŭropo.
La Nana kurlo, Numenius minutus, estas tre eta kurlo, malpli granda -inter 30 kaj 34 cm kun enverguro de 57 ĝis 63 cm kaj pezo de ĉirkaŭ 150 g- ol la Orpluvio, sed tamen nekonfuzebla membro de tiu grupo de vadbirdoj. Ĝi estas ĉefe grizbruna, tre punktita, inkludante la subflugilojn, kun blanka ventro, eta -ĉirkaŭ 5 cm, la plej mallonga inter kurloj- subenkurvita beko -rozklora sube- kaj longa fajna kolo. Ĝi montras bildan kapon kiel la Malgranda kurlo, kun malhela krono kaj helaj superokulaj strioj. La longaj kruroj estas blugrizaj. La ino estas iomete pli granda.
La Nana kurlo, Numenius minutus, reproduktiĝas en izolitaj kolonioj en arbara maldensejoj kaj en rivervaloj el majo ĝis aŭgusto. La nesto estas truo surplanka. Maskloj montras flugajn kaj voĉalvokajn ceremoniojn kiel aliaj kurloj. La ino demetas 4 ovojn. Ambaŭ gepatroj kovas dum pli ol 3 semajnoj.
Ĝi vintras en la interno, ĉefe en norda Aŭstralio, ĉe herbejoj, terkulturejoj aŭ proksime de fluanta akvo. Ĝenerale la specio preferas sekejojn de marĉoj kaj eĉ ĉeestas proksimecon de urboj dum migrado -ĉefe ja ties alveno- kaj vintrado. Ĝi estas socia birdo, formanta diversgrandajn arojn. Tiu specio manĝas per tuŝoprobado de milda koto por preni etajn senvertebrulojn, sed ankaŭ semojn kaj berojn. Se alarmita, ĉu streĉiĝas ĉu kaŭriĝas surplanke. La voĉalvoko estas repetita fajfado. Voĉo estas iu “ĉu-ĉu”. Ĉu ili volas ion demandi?
Tiu estas la plej eta el la kurloj kaj inter ili ĝi estas simila, sed multe pli malgranda ol la Malgranda kurlo, N. phaeopus, kun beko pli maldika, mallonga kaj malpli kurvita. Laŭ grando estas pli simila al Siberia orpluvio, Pluvialis fulva, sed pli fajna kaj kun pli longaj kruroj. La Nana kurlo, Numenius minutus, troviĝas tre ofte en miksitaj aroj kun laiaj vadbirdoj.
Shorebirds de Hayman, Marchant kaj Prater ISBN 0-7099-2034-2
La Nana kurlo, Numenius minutus estas vadbirdo el la ordo de ĥaradrioformaj birdoj kaj familio de skolopedoj. Ĝi estas tre parenca al nordamerika Eskimokurlo.
El zarapito chico[1] (Numenius minutus) es una especie de ave caradriforme de la familia Scolopacidae cuya área de nidificación se centra en Siberia; inverna en Australasia. No se reconocen subespecies.[2]
El zarapito chico (Numenius minutus) es una especie de ave caradriforme de la familia Scolopacidae cuya área de nidificación se centra en Siberia; inverna en Australasia. No se reconocen subespecies.
Kurlinta txiki (Numenius minutus) Numenius generoko animalia da. Hegaztien barruko Scolopacidae familian sailkatua dago.
Kurlinta txiki (Numenius minutus) Numenius generoko animalia da. Hegaztien barruko Scolopacidae familian sailkatua dago.
Taigakuovi (Numenius minutus) on Euroopassa harvinainen lintu. Suomen ainoa havainto on vuodelta 1996. Lajin nimesi John Gould 1841.
Taigakuovin höyhenpuku on päältä ruskearaitainen, valkea kurkku, tummaraitainen ja harmaa rinta ja valkoinen vatsa. Pään kuviot ovat samantapaiset kuin pikkukuovilla. Nokka on pitkähkö, mutta lyhyempi kuin pikkukuovilla, ja hiukan alaspäin taipunut. Linnun pituus on 28–31 cm ja paino 175 g. Naaras on selvästi koirasta suurempi.
Taigakuovi on pitkänmatkan muuttolintu, se pesii Siperiassa ja talvehtii Australasiassa. Muuttajien vähimmäismäärä on 200 000 yksilöä. Muuttomatkoillaan se joskus harhautuu Eurooppaan. Talvehtimisalueilla Australiassa se kerääntyy suuriksi parviksi.
Taigakuovi pesii koivuvaltaisissa aukkoisissa metsissä jokilaaksoissa. Talvehtimisalueet ovat rannikolla ja sisämaassa avomailla lähellä kosteikkoja.
Laji pesii löyhissä yhdyskunnissa. Pesä on kuoppa maassa. Molemmat puolisot hautovat munia.
Kaivelee pitkällä nokallaan maasta pieniä selkärangattomia.
Taigakuovi (Numenius minutus) on Euroopassa harvinainen lintu. Suomen ainoa havainto on vuodelta 1996. Lajin nimesi John Gould 1841.
Numenius minutus
Le Courlis nain (Numenius minutus) est une espèce d'oiseau limicole appartenant à la grande famille des scolopacidés. Il est très petit et se reproduit dans l'extrême Nord de la Sibérie. Il est étroitement rattaché au Courlis esquimau (Numenius borealis) nord-américain.
C'est une espèce très migratrice, qui hiberne en Australasie. Très rarement des individus isolés peuvent être observés en Europe occidentale (il n'aurait observé qu'à 5 reprises en Europe, dont pour la première fois en Belgique, à Blankenberge, en septembre 2010[1]).
Cet oiseau se reproduit en colonies peu cohérentes dans les clairières forestières dans les vallées de rivière. Le nid est posé à terre. Il hiberne à l'intérieur des terres sur les pâturages, les champs cultivés ou à proximité de l'eau douce, surtout dans le nord de l'Australie mais s'aventure jusqu'à Saint-Kilda, en Australie-Méridionale. Il est grégaire, formant des bandes considérables. Il se nourrit en fouillant dans la boue molle à la recherche de petits invertébrés.
C'est un courlis très petit, pas aussi grand qu'un Pluvier doré (Pluvialis apricaria), mais indiscutablement un membre de ce groupe de limicoles.
Il est principalement marron grisâtre, y compris sous les ailes, avec un abdomen blanc et un bec courbé et court pour un courlis. Sa tête ressemble à celle du Courlis corlieu (Numenius phaeopus), avec couronne et stries sourcilières. Son appel est un sifflement répété.
Numenius minutus
Le Courlis nain (Numenius minutus) est une espèce d'oiseau limicole appartenant à la grande famille des scolopacidés. Il est très petit et se reproduit dans l'extrême Nord de la Sibérie. Il est étroitement rattaché au Courlis esquimau (Numenius borealis) nord-américain.
C'est une espèce très migratrice, qui hiberne en Australasie. Très rarement des individus isolés peuvent être observés en Europe occidentale (il n'aurait observé qu'à 5 reprises en Europe, dont pour la première fois en Belgique, à Blankenberge, en septembre 2010).
Cet oiseau se reproduit en colonies peu cohérentes dans les clairières forestières dans les vallées de rivière. Le nid est posé à terre. Il hiberne à l'intérieur des terres sur les pâturages, les champs cultivés ou à proximité de l'eau douce, surtout dans le nord de l'Australie mais s'aventure jusqu'à Saint-Kilda, en Australie-Méridionale. Il est grégaire, formant des bandes considérables. Il se nourrit en fouillant dans la boue molle à la recherche de petits invertébrés.
C'est un courlis très petit, pas aussi grand qu'un Pluvier doré (Pluvialis apricaria), mais indiscutablement un membre de ce groupe de limicoles.
Il est principalement marron grisâtre, y compris sous les ailes, avec un abdomen blanc et un bec courbé et court pour un courlis. Sa tête ressemble à celle du Courlis corlieu (Numenius phaeopus), avec couronne et stries sourcilières. Son appel est un sifflement répété.
Il chiurlo minore (Numenius minutus, Gould 1841) è un uccello della famiglia degli Scolopacidae dell'ordine dei Charadriiformes.
Numenius minutus non ha sottospecie, è monotipico.
Questo chiurlo, endemico della Siberia, vive anche dalla Mongolia alla Nuova Zelanda, compresi il Giappone, Taiwan e le Filippine. È accidentale in Alaska, Canada orientale (Columbia Britannica), California, Seychelles, Scandinavia, Regno Unito e Germania.
Il chiurlo minore (Numenius minutus, Gould 1841) è un uccello della famiglia degli Scolopacidae dell'ordine dei Charadriiformes.
Burung Kendi Kerdil adalah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama sainsnya ialah Numenius minutus.
Burung Kendi Kerdil ialah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam : haiwan, filum : kordata, sub-filum : bertulang belakang (vertebrata), kelas : burung. Burung Kendi Kerdil adalah haiwan berdarah panas, mempunyai sayap dan tubuh yang diselubungi bulu pelepah. Paruh Burung Kendi Kerdil tidak bergigi.
Burung Kendi Kerdil membiak dengan bertelur. Telur Burung Kendi Kerdil bercangkerang keras.
Burung Kendi Kerdil adalah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama sainsnya ialah Numenius minutus.
De kleine regenwulp (Numenius minutus) is een vogel uit de familie van de strandlopers en snippen (Scolopacidae).
Deze soort komt voor in het noordelijke deel van Centraal-en noordoostelijk Siberië, ze overwinteren op de Filipijnen, Indonesië en het noorden van Australië.
De kleine regenwulp (Numenius minutus) is een vogel uit de familie van de strandlopers en snippen (Scolopacidae).
Dvergspove (Numenius minutus) er ein vadefugl i snipefamilien som hekkar i nordlege Sibir og trekker til Australasia for overvintring.
Dvergspove (Numenius minutus) er ein vadefugl i snipefamilien som hekkar i nordlege Sibir og trekker til Australasia for overvintring.
Dvergspove (Numenius minutus) er en fugl. Den er nært beslektet med den nordamerikanske Numenius borealis.
Den hekker i løse kolonier i skogslysninger i elvedaler. Redet er på bakken. Den overvintrer i gressland på innlandet, i kultiverte områder eller nær ferskvann, spesielt i nordlige Australia, men også i sør. Den lever av små virvelløse dyr som den finner i mykt mudder.
Dvergspove (Numenius minutus) er en fugl. Den er nært beslektet med den nordamerikanske Numenius borealis.
Den hekker i løse kolonier i skogslysninger i elvedaler. Redet er på bakken. Den overvintrer i gressland på innlandet, i kultiverte områder eller nær ferskvann, spesielt i nordlige Australia, men også i sør. Den lever av små virvelløse dyr som den finner i mykt mudder.
Dvärgspov[2] (Numenius minutus) är en spov inom familjen snäppor (Scolopacidae) som häckar i norra Sibirien.[3] Den är närbesläktad med eskimåspoven som tidigare häckade i samma område, numera troligen utdöd.
Dvärgspoven är som namnet avslöjar en mycket liten spov som endast mäter 29–32 cm. Arten har smal hals och litet huvud. Den har för spovarna en kort näbb som är nedåtböjd. Fjäderdräkten är gråbrun, även på undersidan vingarna, med fläckar och med ljus buk. Huvudteckningen liknar den hos småspoven, med ett ljust centralt hjässband och tydligt ljust ögonbrynsstreck.
Dvärgspoven häckar i norra Sibirien och övervintrar främst i norra Australien men även så långt söderut som St Kilda, South Australia. Den är en mycket sällsynt gäst i Europa. Sveriges första och enda fynd hittills var en individ som tillbringade hösten 2005 på södra Öland.[4] Utöver det har arten setts vid endast fem tillfällen, varav två gånger i Storbritannien och en gång vardera på Åland, i Norge samt i Belgien.[5]
Dvärgspoven häckar från slutet av maj till början av augusti i löst sammanhållna kolonier (tre till 30 par) i skogsbryn i floddalar.[6][7] Boet är en grund uppskrapning i marken. Den flyttar från häckningsområdena från mitten av augusti till oktober utmed östra Asiens kust med få stopp, ofta i stora flockar på upp till tusen individer.[7] I Australien övervintrar den främst i inlandet på gräsmark och i odlingsbygd i närhet av sötvatten. Dvärgspoven födosöker genom att sticka ned näbben i mjuk jord och lera i jakt efter små ryggradslösa djur, framför allt insekter och insektslarver, men också termiter, spindlar, frön och bär.[7][8]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattades 2006 till fler än 180.000 individer.[1]
Dvärgspov (Numenius minutus) är en spov inom familjen snäppor (Scolopacidae) som häckar i norra Sibirien. Den är närbesläktad med eskimåspoven som tidigare häckade i samma område, numera troligen utdöd.
Numenius minutus là một loài chim trong họ Scolopacidae.[1]
Numenius minutus là một loài chim trong họ Scolopacidae.
Numenius minutus Gould, 1841
Охранный статусКроншнеп-малютка[1] (лат. Numenius minutus) — птица семейства бекасовых.
Кроншнеп-малютка достигает длины от 28 до 34 см, размах крыльев составляет от 57 до 63 см, вес — от 150 до 175 г.
Окраска оперения преимущественно бурого цвета, включая нижнюю сторону крыльев. Брюхо белое, клюв короткий, изогнутый. Рисунок головы кроншнепа-малютки похож на такой же среднего кроншнепа (Numenius phaeopus), со светлыми и тёмными полосами на темени и бровями. Позывка состоит из постоянно повторяющихся свистов.
Кроншнеп-малютка относится к перелётным птицам. Места его зимовок расположены на Малайском архипелаге. Однако, изредка его наблюдали и в Западной Европе.
Это общительная птица, образующая большие стаи. Она питается беспозвоночными животными, которых выслеживает в мягкой тине.
Эта птица гнездится в свободных колониях на лесных полянах и в долинах рек на севере Сибири. Гнездо представляет собой лунку на земле, в которую кладутся до 4-х яиц. Зимуют птицы внутри континента на лугах, пашнях или вблизи водоёмов, прежде всего, в Северной Австралии, а также в Южной Австралии.
小杓鹬(学名:Numenius minutus)为鹬科杓鹬属的候鸟。在中国大陆,分布于东部沿海等地。该物种的模式产地在澳大利亚。[2]它在西伯利亚北部繁殖,在澳大利亚过冬。
コシャクシギ(小杓鴫、学名:Numenius minutus)は、チドリ目シギ科に分類される鳥類の一種である。
主にロシアのシベリア地方で繁殖し、冬はニューギニア、オーストラリアへの渡りをおこない越冬する。
日本では春と秋に数少ない旅鳥として渡来する。通常は数羽単位で観察されるが、まれに何十羽もの群れで観察されることがある。西日本(特に九州地方)での観察記録が多い。
全長約30cm。嘴は下に曲がっていてやや短めである。頭は黒褐色で淡色の眉斑と頭央線がある。体の上面は黄褐色で腰から尾は淡褐色。腹部以外には、細かい黒斑がある。
雌雄同色である。
非繁殖期は水田等の農耕地や荒地、草原などに生息する。干潟で観察されることは稀である。本来は群れで行動するが、日本での記録では多くても数羽程度の渡来が多い。繁殖期はツンドラ地帯の草地などに生息する。
食性は主に動物食で、ハチ、アブ、バッタ等の昆虫類を好んで捕食する。植物の種子を食べることもある。
繁殖形態は卵生。繁殖時期は5-7月で、ツンドラ地帯の地表に営巣する。3-4卵を産み、雌のみが抱卵する。
日本への渡来数は少ないが、これは日本が渡りのコースから外れていることが主要因で、世界的に見れば普通種の部類に入る。