Japansk mård (Martes melampus) är ett rovdjur i släktet mårdar, nära släkt med europeiska mård, amerikansk mård och sobeln.[2]
Pälsens färg varierar mellan gulbrun och mörkbrun. Vid halsens baksida finns en vit fläck.[3] Liksom hos flera andra mårdar är kroppen långsträckt, extremiteterna korta och svansen yvig. Kroppens längd (huvud och bål) är hos vuxna djur 47 till 54 cm och svanslängden 17 till 23 cm. Med genomsnittligt 1,56 kg är hanarna tydligt tyngre än honorna som når en vikt av 1,01 kg. Allmänt kan vikten variera mellan 0,5 och 1,7 kg.[3]
Den japanska mården fanns ursprungligen på Japans tre sydligaste huvudöar (Honshu, Shikoku, Kyushu), på Tsushima och i Korea. För pälsens skull infördes de även på Hokkaido och Sado. Habitatet utgörs huvudsakligen av skogar men de förekommer ibland i öppen terräng.
Det är inte mycket känt om artens levnadssätt. De skapar bon under markytan eller i träd. Där gömmer de sig på dagen och jagar under natten. Varje individ har ett revir som markeras med doftande körtelvätska. Utanför parningstiden lever japanska mårdar ensamma. Reviren är i genomsnitt 0,6 (honor) till 0,7 km² (hannar) stora och viss överlappning förekommer.[3] Som de flesta mårddjuren är de allätare som livnär sig av ryggradsdjur som fåglar, mindre däggdjur och grodor eller av kräftdjur och insekter, men de äter även bär och frukter.[3]
Parningstiden ligger mellan mars och maj. Mellan juli och augusti föder honan ett till fem ungdjur. Vid födelsen är ungarna blinda och döva men de har redan hår på kroppen. Dessa är självständiga efter cirka fyra månader.[3]
Den japanska mården jagas för pälsens skull. För några populationer (till exempel på Hokkaido och Tsushima) finns omfattande skyddsåtgärder. Den på Tsushima förekommande underarten M. m. tsuensis listas av IUCN som sårbar.
Japansk mård (Martes melampus) är ett rovdjur i släktet mårdar, nära släkt med europeiska mård, amerikansk mård och sobeln.