Häggmispelsläktet (Amelanchier)[1]:[2] är ett växtsläkte i familjen rosväxter med cirka 25 arter i Europa, Asien och Nordamerika.
Beskrivning. Häggmispel är en lövfällande buske eller ett litet träd som kan bli upp till fyra meter hög. Grenarna saknar tornar. Bladen sitter strödda och är elliptiska till äggrunda med sågad kant, som unga är de gråludna. Häggmispel blommar i maj-juni med vita blommor. Blommorna sitter i upprätta klasar från bladiga kortskott. Kronbladen är omvänt äggrunda, tydligt bredare i spetsen, de blir upp till en centimeter långa och är ungefär dubbelt så långa som breda. Kronbladen överlappar varandra vilket gör att blommorna ser kompakta ut. Frukten är rund och svartblå, i spetsen är den tätt hårig och foderbladen är snett uppåtriktade.
Häggmispel är, tillsammans med svensk häggmispel (A. confusa), den art som oftast förekommer som förvildad. Svensk häggmispel skiljs genom längre och smalare kronblad som är ungefär tre gånger så långa som breda, och frukter med nedböjda foderblad. Arten sen häggmispel (A. alnifolia) har blad med grovt sågad kant, och unga blad som vanligen är kala.
Utbredning. Häggmispel förekommer förvildad och naturaliserad i södra och mellersta Sverige. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades 1901 (Hylander 1971).
Användning. Häggmispel odlas ibland som prydnadsbuske.
Häggmispelsläktet (Amelanchier): är ett växtsläkte i familjen rosväxter med cirka 25 arter i Europa, Asien och Nordamerika.
Beskrivning. Häggmispel är en lövfällande buske eller ett litet träd som kan bli upp till fyra meter hög. Grenarna saknar tornar. Bladen sitter strödda och är elliptiska till äggrunda med sågad kant, som unga är de gråludna. Häggmispel blommar i maj-juni med vita blommor. Blommorna sitter i upprätta klasar från bladiga kortskott. Kronbladen är omvänt äggrunda, tydligt bredare i spetsen, de blir upp till en centimeter långa och är ungefär dubbelt så långa som breda. Kronbladen överlappar varandra vilket gör att blommorna ser kompakta ut. Frukten är rund och svartblå, i spetsen är den tätt hårig och foderbladen är snett uppåtriktade.
Häggmispel är, tillsammans med svensk häggmispel (A. confusa), den art som oftast förekommer som förvildad. Svensk häggmispel skiljs genom längre och smalare kronblad som är ungefär tre gånger så långa som breda, och frukter med nedböjda foderblad. Arten sen häggmispel (A. alnifolia) har blad med grovt sågad kant, och unga blad som vanligen är kala.
Utbredning. Häggmispel förekommer förvildad och naturaliserad i södra och mellersta Sverige. Första fynduppgift är från Uppland och publicerades 1901 (Hylander 1971).
Användning. Häggmispel odlas ibland som prydnadsbuske.