Aerbele (Letien: Fragaria) is e geslech van blome inne roeazefemielje (Rosaceae). 't Geslech is veural bekandj ómme gewuuen aerbel (Fragaria x ananassa), wovan me de vröchten itj. De próntje smaak van 'nen aerbel wusjeltj van cultivar toet cultivar, van zeut toet wrang. Aerbele zeen e wichtig gewas det wuuert verboedj in alle gemäötigdje gebieden oppe werreld.
Aerbele zeen gein bèsse.
Weltwied haet 't mieër es 20 versjillendje saorte. 't Aantaal aan chromosome steit centraal in 't klassificere vanne saorte. 't Guuef zeve basistypes van chromosome die alle saorte deile, meh de polyploïdie versjiltj. De saorte zeen diploïed (mit twieë kieër de zeve chromosome, dus 14 gans biejein), angere tetraploïed (veer zètjes, 28 chromosome), hexaploïed (zès zètjes, 42 chromosome), octoploïed (ach zètjes, 56 chromosome) of decaploïed (tieën zètjes, 70 chromosome).
Euver 't algemein guldj det aerbelsaorte mit mieë chromosome weuster zeen en grótter vröchte doorgaeve.
Aerbele (Letien: Fragaria) is e geslech van blome inne roeazefemielje (Rosaceae). 't Geslech is veural bekandj ómme gewuuen aerbel (Fragaria x ananassa), wovan me de vröchten itj. De próntje smaak van 'nen aerbel wusjeltj van cultivar toet cultivar, van zeut toet wrang. Aerbele zeen e wichtig gewas det wuuert verboedj in alle gemäötigdje gebieden oppe werreld.
Aerbele zeen gein bèsse.
Chhì-pho (ha̍k-miâ: Fragaria) sī Rosaceae-kho, Fragaria-sio̍k ê si̍t-bu̍t kap in seⁿ ê koé-chí. Chéng ū 20-goā-chióng, í-goā iū-koh ū kî-thaⁿ chē-chē lām-chéng, chai-poê-chéng. Siōng chia̍p hông chèng-choh ê siang-gia̍p chéng sī Fragaria × ananassa, chiū-sī Fragaria virginiana lām Fragaria chiloensis ê chai-phoê-chéng. Tī Tâi-oân chhì-pho chit sû pún-chiâⁿ te̍k-pia̍t chí Tâi-oân thó͘-seⁿ ê iá-seng chéng.
Chhì-pho (ha̍k-miâ: Fragaria) sī Rosaceae-kho, Fragaria-sio̍k ê si̍t-bu̍t kap in seⁿ ê koé-chí. Chéng ū 20-goā-chióng, í-goā iū-koh ū kî-thaⁿ chē-chē lām-chéng, chai-poê-chéng. Siōng chia̍p hông chèng-choh ê siang-gia̍p chéng sī Fragaria × ananassa, chiū-sī Fragaria virginiana lām Fragaria chiloensis ê chai-phoê-chéng. Tī Tâi-oân chhì-pho chit sû pún-chiâⁿ te̍k-pia̍t chí Tâi-oân thó͘-seⁿ ê iá-seng chéng.
De Eadbean (Fragaria) san a Rosngwächs (Rosaceae). Scho seit da Stoazeit, woascheinlich sogoa friaa, hom Menschn Eadbean gessn. De Gartneadbean gibts owa eascht seitn 18. Joahundat. De Eadbean san a sog. Sondakuitua, weis ned oafoch zum Obaun san. Es gibt unfea 20 vaschiedne Artn.
Eanamuorjjit (Fragaria) lea ruvsušattuide (Rosaceae) gullevaš šaddosohka. Eanamurjjiidde gullet omd. gieddemuorji
Eerdbeien (Fragaria) san en skööl faan sowat 20 plaantenslacher uun det famile faan a ruusenplaanten (Rosaceae).
Eerdbeien (Fragaria) san en skööl faan sowat 20 plaantenslacher uun det famile faan a ruusenplaanten (Rosaceae).
Erebeie (Latien: Fragaria) is een geslaacht bluuiende plaanten uut de rozefemilie, et staot veural bekend om zien eetbere vrucht. D'r bin meer as twintig soorten.
De naeme fragaria komt lichtkaans van et Latiense woord "fragum" veur eetbere, "fragrans" betekent geurend. In de symboliek staot de erebeie veur kotstondig genot. Op vule oolde schilderi'jen is daoromme de erebeie ofbeeld om kotstondig genot te symboliseren. In Nederlaand kommen liekegoed de kultuur- as de boserebeie veur.
De erebeie is zelsbevruchtend, waordeur gien kruusbestoeving neudig is. Een goeie bestoeving deur wiend en/of insekten is liekewel noodzaekelik veur et verkriegen van goedvormde, volledig uutgruuide vruchten. Bi'j de deurdraegende rassen komt de hiele zoemer bloemanleg, bluui en vruchtzetting veur. Bi'j pattie rassen kan de bloemanleg in een slim waarme zoemer minder wodden. Bi'j disse riekbluuiende rassen wodden van elke bluuiwieze meerstal de eerste drie tot vuuf vruchten oogst. Daornao wodt de bloemstengel mit de hieran nog onriepe vruchten verwiederd om de vruchtgrootte op peil te holen. Veur een goeie vruchtzetting is een goeie bestoeving slim belangriek. Niet allienig de wiend, mar ok de bi'jen en hommels bin belangriek veur een goeie bestoeving.
De rooie of oranje-rooie vrucht is een opzwölde bloembodem mit daor bovenop de geelkleurde zaoties (dopvruchies) en is dus een zogenaemde schienvrucht.
In de bronstied wodde de erebeie al deur meensken bruukt, mar pas vanof de 14e ieuw wodden erebeieplaanten vanuut et wild in tunen anplaant. In die tied wodden ze veural bruukt as sierplaante en as medesien. De vrucht was klein en de plaanten weren niet slim produktief. De erebeie zoas wi'j hum kennen is omdebi'j 200 jaor oold. In de 17e en 18e ieuw bin uut de beiden Amerikes de oktoploïdesoorten Fragaria virginia (Noord-Amerike) en Fragaria chiloensis (Zuud-Amerike) invoerd. In 1766 wodde de erebeie veur et eerst uutvoerig beschreven deur Antoine Nicolas Duchesne en gaf hi'j an zien beschreven soorte de Latiense naeme Fragaria ananassa. Disse soorte had liekewel ok veul kenmarken van de invoerde soorten. De in Europa inheems veurkommende soorten bin of diploïd (2n=14) of hexaploïd (2n=42), wielst de teelde soorte oktoploïd (2n=56) is. Daoromme wodt anneumen dat de in Europa teelde erebeie een hybride is van F. virginia en F. chiloensis en is de goeie soortnaeme Fragaria ×ananassa. Laeter bin ok krusings maekt mit de oktoploïde soorte F. ovalis. In Kalifornië wodden veural erebeien teeld mit een slim harde vrucht, vergeliekber mit een appel. De in Europa teelde vruchten weren daorintegen zacht. Krusings tussen disse twie typen erebeierassen hebben de tegenworige, stevige rassen opleverd, die hierdeur goed verhaandeld en over grote ofstaanden vervoerd kunnen wodden.
In Nederlaand en België kommen de diploïde boserebeie (Fragaria vesca) en de zeldzaeme hexaploïde grote boserebeie (Fragaria moschata) in et wild veur.
Vasse erebeien bin slim gezond vanwegen heur hoge vitamine C-gehalte (60 mg per 100 gr.). Bi'j poppen en slim jonge kiender kan et eten van vasse erebeien een allergische reaktie veroorzaeken. Dus beginnen mit kleine stokkies erebeie, zodat et lichem d'r-an wennen kan. Erebeien wodden vaeke bruukt veur et maeken van sjem. Meerstal wodt hier diepvriespulpe uut onder aandere Polen veur bruukt. Daornaost wodt de erebeie deur zien starke geur as smaekverstarker bruukt in onder aandere yoghurt.
Over et algemien lusten de meeste meensken wel erebeien. Dat komt deur de zute smaek en de smaek is niet al te stark.
De blaeder bin bruukber as toevoeging an krudethee of veur in de slaod. Een oftreksel van jonge blaeder helpt bi'j bloedaarmoede. In de beiden vormen zurgen de blaeder ok veur een betere spiesvertering. Uutwendig kunnen ze bruukt wodden as een kompres deupt in een oftreksel, waor kleine wonden mit genezen kunnen wodden.
Erebeien wodden in Nederlaand in de volle grond, onder glas en onder plestiek teeld. D'r bin omdebi'j 2.000 bunders vollegrondserebeien. Deur vervrogging en verlaoting kunnen in de Benelux vanof et aende van febrewaori tot an et aende van december erebeien oogst wodden. Dit is dus bi'jkaans et hiele jaor deur. Pattie kwekers perberen disse periode nog veerder op te rekken tot et hiele jaor rond, deur onder aandere gebruuk te maeken van verwaarming in de wienter en koeling in de zoemer. Ok et bi'jvoegen van extra CO2 is goed veur de opbrengst.
Erebeien wodden vegetatief vermeerderd. De plaante vormt uutlopers, waor dan weer plaanten van vormd wodden. Ok disse plaanten kunnen weer uutlopers vormen. Veur de gewone teelt in de vollegrond wodden disse plaanten an et aende van juli of an et beginne van augustus uutpoot. Et daoropvolgende jaor kan dan van disse plaanten erebeien oogst wodden. In de perfessionele teelt wodden nao de oogst de plaanten vernietigd en wodt elke keer opni'j poot. Pattekelieren laoten de plaanten vaeke staon om et jaor daorop d'r weer van te oogsten. Dit is niet an te bevelen, omdat de vruchten kleiner wodden en deur de bossige gruui de vruchten gauwer antast kunnen wodden deur vruchtrotting.
Et meest teelde ras in Nederlaand is 'Elsanta'. Slim goed smaekende rassen bin 'Korona', 'Vima Zanta' en 'Lambada'. Et aldervrogste ras is 'Karina', mar geft min vruchten. Deurdraegende rassen bin onder aandere 'Rapella', 'Evita', 'Everest', 'Selva', 'Koning Kim', 'Everglade' en 'Ostara'. Hieronder viej' een liest mit erebeiesoorten:
Erebeie (Latien: Fragaria) is een geslaacht bluuiende plaanten uut de rozefemilie, et staot veural bekend om zien eetbere vrucht. D'r bin meer as twintig soorten.
De naeme fragaria komt lichtkaans van et Latiense woord "fragum" veur eetbere, "fragrans" betekent geurend. In de symboliek staot de erebeie veur kotstondig genot. Op vule oolde schilderi'jen is daoromme de erebeie ofbeeld om kotstondig genot te symboliseren. In Nederlaand kommen liekegoed de kultuur- as de boserebeie veur.
De erebeie is zelsbevruchtend, waordeur gien kruusbestoeving neudig is. Een goeie bestoeving deur wiend en/of insekten is liekewel noodzaekelik veur et verkriegen van goedvormde, volledig uutgruuide vruchten. Bi'j de deurdraegende rassen komt de hiele zoemer bloemanleg, bluui en vruchtzetting veur. Bi'j pattie rassen kan de bloemanleg in een slim waarme zoemer minder wodden. Bi'j disse riekbluuiende rassen wodden van elke bluuiwieze meerstal de eerste drie tot vuuf vruchten oogst. Daornao wodt de bloemstengel mit de hieran nog onriepe vruchten verwiederd om de vruchtgrootte op peil te holen. Veur een goeie vruchtzetting is een goeie bestoeving slim belangriek. Niet allienig de wiend, mar ok de bi'jen en hommels bin belangriek veur een goeie bestoeving.
De rooie of oranje-rooie vrucht is een opzwölde bloembodem mit daor bovenop de geelkleurde zaoties (dopvruchies) en is dus een zogenaemde schienvrucht.
Jagoda (Fragaria) je rod biljaka iz porodice ruža s desetak vrsta, od koje su gotovo sve rasprostranjene u sjevernom umjerenom pojasu, a samo jedna u Čileu. Donji listovi biljaka su sastavljeni od 3 liske; od bijelih cvjetova se razvija zbirni plod (jagoda) koji na mesnatom cvjetištu nosi brojne oraščiće. Šumska jagoda (Fragaria vesca) rasprostranjena je u umjerenoj Evropi i umjerenoj Aziji, a udomaćila se i izvan tog područja.
Jagoda spada među najomiljenije sitno voće, a njeni plodovi dolaze najranije u proljeće. Može se saditi i na najmanjoj površini, jer jagoda daje ne samo ukusan plod, nego zbog ljepote cvijeta i ploda daje ukras vrtu.
Nedovršeni članak Jagoda koji govori o biologiji treba dopuniti. prema pravilima Wikipedije.
Fragaria (pocapan jroning basa Inggris /frəˈɡeɪriə/)[2] iku sawijining génus tetuwuhan ngembang sajeroning kulawarga mawar, Rosaceae, kang ditepungi kanthi umum kanthi jeneng stroberi amarga wohé kang bisa dikonsumsi. Ana punjul 20 spésies stroberi lan akèh hibrida sarta kultivaré. Spesies kang paling umum ditandur kanggo didol ya iku saka asil panyilangan Fragaria × ananassa utawa ditepungi minangka strobèri kebon. Stroberi wujud woh komersil kang wigati banget, kang ditangkaraké ing manéka wilahan donya.
Woh stroberi wernané ijo rada putih nalika tuwuh, lan akèh-akèhé malih dadi abang nalika mateng. Jenengé asalé saka basa Inggris kuna streawberige kang wujud gabungan saka streaw utawa "straw" lan berige utawa "berry". Alesan pamènèhan jeneng iki isih ora cetha. Sapérangan spésies Lepidoptera njupuk sumber panganané saka tetuwuhan stroberi, mula spésies iki dadi ama utama tuwuhan stroberi.
Ana punjul 20 spésies Fragaria ing saindhenging donya. Kunci panglompokan spésies stroberi iki ya iku dhedhasar cacahing kromosomé. Ana pitung jinis kromosom utama kang ana ing kabèh spésies. Sapérangan spésies iku diploid ya iku duwé rong pasang saka pitung kromosom ndadèkaké gunggungé 14 kromosom. Sing liyané wujud tetraploid ya iku duwé patang pasang saka pitung kromosom ndadèkaké gunggungé 28 kromosom, hexaploid (6 pasang), oktoploid (8 pasang) utawa dekaploid (10 pasang).
Sapérangan spésies anyar wis ditepungaké kang wujud subspesies saka spésies-spésies ing dhuwur.
Fragaria es un genre de plantas de la famiha de las Rosacèas. Es lo nom generic dels fraguièrs[1].
Son d'erbacèas, tendent a se lignificar, non epinosas, de calici doblar d'un calicul, avent un fals fruch carnós, que se nomena fraga. Dotadas d'un rizòma, se desvolopan doas menas de tijas fulhadas: lo còr, tija amb entrenoses fòrça corts eissida del borron terminal e l'estolon, tija rebalanta als dos primièrs entrenoses fòrça longs.
D'entre la espècia, i a lo Fragaria vesca, lo fraguièr fèr que lo fruch (fragon) son fòrça soborosas e l'ibrid Fragaria ×ananassa. que son eissits gaireben totes lo fasièrs cultivats.
Las espècias adòptan diferentas portadas:
Las Fragaria an un nombre cromosomic de basa n=7.
Potentilla reptans - Duchesnea indica.
Pels octoploíds 3 formulas genomicas foguèt prepausadas: Modèl 1: AAAABBCC (Fedorova, 1946) Modèl 2: AAA’A’BBBB (Senanayake & Bringhurst, 1967) Modèl 3: AAA’A’BBB’B’ (Bringhurst, 1990)
Segon d'analisis mai recents los espècias deurián puslèu èsser gropats en tres clads X, Y e Z
La plaça de F. bucharica dins lo grop X o Y mòstran benlèu son origina ibrida.
Aquel novèl modèl genomic dels Fragaria octoploíds es indicat YYY′Y′ZZZZ/YYYYZZZZ (Rousseau-Gueutin et al., 2009). (AAA′A′ BBB′B′/A′A′A′A′ BBBB (Bringhurst, 1990) dins l'anciana notacion)
Fragaria ye un chenero de plantas rosacias no-lenyosas de port herbacio, que popularment se conoix como fragueras[1] u martuelleras[1], con qualques especies cautivadas ta la producción de a suya fruita caracteristica, a fraga. A voz martuello se reserva ta la fruita d'os exemplars silvestres. En aragonés se gosa fer diferencia d'entre as Fragaria domesticas y as que creixen en estau silvestre, y se diz fragueras nomás a las domesticas, reservando-se o termin martuelleras ta las salvaches[2].
As especies de Fragaria son fácilment hibridables d'entre ellas. A especie predominant y silvestre en Europa, Fragaria vesca, o martuellero proprimaent dito, estió a primera en domesticar-se. Manimenos, en l'actualidat a mayor parte d'a producción de fragas ta consumo dimana d'una fraguera hibrida, Fragaria x ananassa, que fa las fragas más grans y aromaticas, por o que ha gosau desplazar a la martuellera.
As fragueras son plantas perens que pierden as partes aerias d'agüerros y remanen soterranias en l'hibierno ta re-brostar de primaveras. En a epoca vechetativa, se presentan como una roseta de fuellas superficials y tallos florals, con fuellas compuestas de tres foliolos ovals con as laderas aserradas, de color verde intensa.
Os fruitos de Fragaria, as fragas, son en realidat pseudofruitos de tipo poliaquenio, que en Botanica reciben o nombre especifico d'eterios.
A denominación cheneral en aragonés ta las variedatz domesticas, y documentada amplament por a mayor parte d'o territorio, ye o fitonimo «fraguera»[1] (lat. <FRAGARIA, de <FRAGA, con o mesmo significau). Con ista denominación s'ha documentau en Echo, en Aragüés de lo Puerto, en Buerba, en Vio, en Fanlo, en Chistén[3], en Torres y en Balbastro[1], en as comarcas d'a Chacetania, Sobrarbe, Ribagorza y o Semontano de Balbastro, o qual indica una distribución mayoritaria por l'Alto Aragón.
En a val d'Ansó s'emplega un termin particular y, aparentment, exclusivo de a dita val: «magoriera», derivau de a parola que emplegan os ansotanos ta referir-se a la fruita d'istas matas, «magoría»[1][4], que ye un vasquismo.
A denominación de «martuelleras» u «martuellers/-os» s'aplica a os exemplars que creixen en estau silvestre[2], y dimana de martuel/martuello, una voz de radiz prerromana[3] que se debió d'incorporar a'l latín local de l'Alto Aragón con una forma hipotetica con desinencia en -ELLU, pus muestra a tipica dicotomía de formas -ello/-el que han adoptau belatras parolas aragonesas que han evolucionau dende voces latinas que a teneban, como castiel/castiello.
Fragaria është fruta e bimës me të njëjtin emër, dhe klasifikohet në familjen e bimëve Rosaceae.
Një enë e mbushur me 144g dredhëza ka 45 kalori ose e shprehur në gjulë 188 kJ. Një porcion i tillë në vete ka disa minerale dhe vitaminen C që për trupin e njeriut janë të nevojshme. Të dhëna mbi përbmbajtjes së elementeve:
Elementi njësia 1 porcion,Janë diku 12 sorte të këtij lloji duke përfshirë dhe këto.
Fragaria është fruta e bimës me të njëjtin emër, dhe klasifikohet në familjen e bimëve Rosaceae.
Fragaria ye un chenero de plantas rosacias no-lenyosas de port herbacio, que popularment se conoix como fragueras u martuelleras, con qualques especies cautivadas ta la producción de a suya fruita caracteristica, a fraga. A voz martuello se reserva ta la fruita d'os exemplars silvestres. En aragonés se gosa fer diferencia d'entre as Fragaria domesticas y as que creixen en estau silvestre, y se diz fragueras nomás a las domesticas, reservando-se o termin martuelleras ta las salvaches.
As especies de Fragaria son fácilment hibridables d'entre ellas. A especie predominant y silvestre en Europa, Fragaria vesca, o martuellero proprimaent dito, estió a primera en domesticar-se. Manimenos, en l'actualidat a mayor parte d'a producción de fragas ta consumo dimana d'una fraguera hibrida, Fragaria x ananassa, que fa las fragas más grans y aromaticas, por o que ha gosau desplazar a la martuellera.
Fragaria es un genre de plantas de la famiha de las Rosacèas. Es lo nom generic dels fraguièrs.
Son d'erbacèas, tendent a se lignificar, non epinosas, de calici doblar d'un calicul, avent un fals fruch carnós, que se nomena fraga. Dotadas d'un rizòma, se desvolopan doas menas de tijas fulhadas: lo còr, tija amb entrenoses fòrça corts eissida del borron terminal e l'estolon, tija rebalanta als dos primièrs entrenoses fòrça longs.
D'entre la espècia, i a lo Fragaria vesca, lo fraguièr fèr que lo fruch (fragon) son fòrça soborosas e l'ibrid Fragaria ×ananassa. que son eissits gaireben totes lo fasièrs cultivats.
Jagoda (Fragaria) je rod biljaka iz porodice ruža s desetak vrsta, od koje su gotovo sve rasprostranjene u sjevernom umjerenom pojasu, a samo jedna u Čileu. Donji listovi biljaka su sastavljeni od 3 liske; od bijelih cvjetova se razvija zbirni plod (jagoda) koji na mesnatom cvjetištu nosi brojne oraščiće. Šumska jagoda (Fragaria vesca) rasprostranjena je u umjerenoj Evropi i umjerenoj Aziji, a udomaćila se i izvan tog područja.
Jagoda spada među najomiljenije sitno voće, a njeni plodovi dolaze najranije u proljeće. Može se saditi i na najmanjoj površini, jer jagoda daje ne samo ukusan plod, nego zbog ljepote cvijeta i ploda daje ukras vrtu.
Fragaria (pocapan jroning basa Inggris /frəˈɡeɪriə/) iku sawijining génus tetuwuhan ngembang sajeroning kulawarga mawar, Rosaceae, kang ditepungi kanthi umum kanthi jeneng stroberi amarga wohé kang bisa dikonsumsi. Ana punjul 20 spésies stroberi lan akèh hibrida sarta kultivaré. Spesies kang paling umum ditandur kanggo didol ya iku saka asil panyilangan Fragaria × ananassa utawa ditepungi minangka strobèri kebon. Stroberi wujud woh komersil kang wigati banget, kang ditangkaraké ing manéka wilahan donya.
Woh stroberi wernané ijo rada putih nalika tuwuh, lan akèh-akèhé malih dadi abang nalika mateng. Jenengé asalé saka basa Inggris kuna streawberige kang wujud gabungan saka streaw utawa "straw" lan berige utawa "berry". Alesan pamènèhan jeneng iki isih ora cetha. Sapérangan spésies Lepidoptera njupuk sumber panganané saka tetuwuhan stroberi, mula spésies iki dadi ama utama tuwuhan stroberi.
Manzikaine (latin.: Fragaria) om äivoččiden heinäsižiden kazmusiden heim. Kogoneb 19 erikospäi da 9 gibridaspäi. Mülütadas Rozanvuiččed-sugukundha.
Om meckazmusid i maižanduzkul'turoid. Heimon meckazmused oma levitadud Evrazijas i Pohjoižamerikas. Päivnouzmaine Azii lugese heimon šingotesen keskuseks. Kazdas manzikkištoil i manzikžomil.
Poimdäs marjoid i tehtas keitišt vai kül'menzoittas saharanke. Ottas mecmanzikaižen lehtesid zelläks i čajun sijas.
Lehtesed oma koumepalaižed, varzil 10 santimetrhasai. Vezad oma ujelijad, jurdujad (vegetativine äikerdoičend). Jurišt om ribujuridenke, kazvab 20..25 sm süvüdehesai.
Venäman evropižen palan pohjoižes änikoičeb semendkun lopuspäi ploduiden küpsnendan aughusai kezakun lopus. Manzikaižen änikuz om toppaz, vardel juren alusespäi. Äniklehtesed oma vauktad, erasti pakuižetabad. Plodud oma apokarpižed (palakahad), ned ei ole marjad, no änikon surenzoittud aluz. Henod koričman polhe semned sijadasoiš plodun pindal.
- Ičein ma manzikaine, veraz ma mustikaine.
Manzikaine (latin.: Fragaria) om äivoččiden heinäsižiden kazmusiden heim. Kogoneb 19 erikospäi da 9 gibridaspäi. Mülütadas Rozanvuiččed-sugukundha.
Om meckazmusid i maižanduzkul'turoid. Heimon meckazmused oma levitadud Evrazijas i Pohjoižamerikas. Päivnouzmaine Azii lugese heimon šingotesen keskuseks. Kazdas manzikkištoil i manzikžomil.
Poimdäs marjoid i tehtas keitišt vai kül'menzoittas saharanke. Ottas mecmanzikaižen lehtesid zelläks i čajun sijas.
Meččymandžoi (lat. Fragária) on monivuodehine heinykazvi, kudai kuuluu Rouzovien pereheh. Kazvau meččyaholoil, ei sagielois havvumečis, tuhjožikkolois, ojien rannoil, meččydorogoin reunoil.
Meččymandžoin tuhjoine on läs 30 sentii korgevuttu. Se kukkiu oraskuul-kezäkuul. Meččymandžoin kukkazet ollah valgiet. Marjat kypsetäh kezäkuul-heinykuul da ollah ruskiedu värii.
Meččymandžois keitetäh varen’n'ua da käytetäh sidä tervehytty parandajes.
Tervehytty parandajes käytetäh meččymandžoin marjoi da lehtii. Marjois on askorbiinukislottua, karotinua, vähäine B vitamiinua, dubil’noiduainehtu, ravvan, kal’tsien suolua, margantsua, vaskii, hromua. Lehtilöis on C vitamiinua, dubil’noidu ainehtu.
Verekset marjat ollah diettah kuului aineh. Marjois da lehtilöis luajittu juomine avvuttau vitamiinoin vähyös, tsingas, on hyvä kuzisistiemale.
Meččymandžoi (lat. Fragária) on monivuodehine heinykazvi, kudai kuuluu Rouzovien pereheh. Kazvau meččyaholoil, ei sagielois havvumečis, tuhjožikkolois, ojien rannoil, meččydorogoin reunoil.
Muntipuquy (genus Fragaria, QSHKS qillqaypi: montepoqoy) nisqaqa huk wayuq yuram. Rurunkunatam mikhunchik.
Muntipuquy (genus Fragaria, QSHKS qillqaypi: montepoqoy) nisqaqa huk wayuq yuram. Rurunkunatam mikhunchik.
Ang presas o istroberi (Ingles: strawberry) ay isang genus ng mga halaman namumulaklak sa pamilya Rosaceae, karaniwang kilala bilang presas para sa kanilang nakakain prutas. Mayroong higit sa 20 na inilarawan species at marami hibrido at kultibo. Ang pinakakaraniwang presas ay mga kultibar ng hardin presas, isang hibrido na kilala bilang Fragaria × ananassa. Ang presas ay magkaroon ng lasa na nag-iiba ayon kultibar, at saklaw mula sa lubos na matamis sa halip maasim. Ang presas ay isang mahalagang komersyal na prutas, na malawak na lumago sa lahat ng mapagtimping rehiyon ng mundo.
Ang lathalaing ito na tungkol sa Prutas at Pagkain ay isang usbong. Makatutulong ka sa Wikipedia sa nito.
Qulupnay, yertut — raʼnoguldoshlar oilasiga mansub koʻp yillik oʻtsimon oʻsimliklar turkumi; rezavor ekin. Yevrosiyo va Amerikada 50 turi maʼlum. Asosan bogʻ Q., turi, shuningdek: oʻrmon Q.i, muskat taʼmli q., virginiya Q.i va chili Qulupnay — Q.ning birinchi navlari 18-asr da Niderlandiyada paydo boʻlgan. 2 ame-rika turi — virginiya va chili Q.i Yevropaga olib kelingan. Q. Yer sharining turli iqlimli mintaqalarida — Qutb doirasidan to subtropiklargacha oʻstiriladi. Oʻzbekistonda koʻproq bogʻ Q.i turi ekiladi. Ildizi popuk ildiz. Tupi oʻrtacha shoxlangan, boʻyi 10 sm gacha. Barglari yuraksimon, gullari qalqonsimon toʻpgulga yigʻilgan. 2 jinsli oq yoki oqish-sariq, oʻzidan changlanadi. May-iyunda pishadi. Mevasi toʻq qizil, baʼzan naviga qarab oq (oqpar), 3—5 g dan 20—40 g gacha. Tarkibida 80—90% suv, 7-11% qand, 0,8—1,6% kislota, 1 — 1,7% pek-tin, 0,9—1,2% azotli moddalar, shuningdek, kletchatka, kul, A, V, S vitaminlari va boshqa bor. Yangiligida yeyiladi, kompot, murabbo qilinadi, sharbat tayyorlanadi. Q. namtalab, yorugʻsevar (soya joyda hosil bermaydi), sovuqqa chidamsiz oʻsimlik. Bir yerda 4— 5 yil oʻstiriladi. 3 yilgacha yaxshi hosil beradi. Hosildorligi 80—100 s/ga. Asosan, iyul—avg .da ildiz otib, barg yozgan gajaklari qator orasi 80 sm, tup orasi 25 sm yoki 70x70 sm sxe-mada koʻchat qilib ekiladi (kuzda va bahorda ham ekish mumkin, bunda kechroq hosilga kiradi). Yaxshi koʻchat ikki yillik qulupnayzordan olinadi. qulupnayzor bahorda, oʻsuv davrida mahalliy va mineral oʻgʻitlar bilan oziqlantiriladi, qator oralari yumshatiladi, sugʻoriladi.
Oʻzbekistonda Q.ning Zenga-Zengana, Kulver, Dilbar, Muto, Toshkent, Shreder xotirasi, Oʻzbekiston navlari ekiladi.
Asosiy zararkunandalari: qulupnay kanasi, malina va qulup-nay uzunburuni.
Kasalliklari: qulupnay nema-todasi, kulrang chirish, oq-qoʻngʻir dogʻlanish.
Słynica[1][2] (Fragaria) jo rod ze pódswójźby Rosoideae znutśika swójźby rožowe rostlinow (Rosaceae). Dalšne serbske mě jo słynjaška[1].
ananas • aprikoza • awokado • banana • brěška • carnica • citrona • curuba • dorničałka • durian • etrog • figa • grapefruit • granatowe jabłuko • guawa • hendryška • hurmi kaki • jabłuko • jackfruit • kaki • karambola • kiwi • kiwano • kšuška • kumkwat • kwětla • limeta • litśi • malina • mandarina • mandla • mango • marakuja • maruša • naši • oliwa • ostružina • papaja • paw-paw • pitahaya • oranža • pomelo • pogjarzlina • rambutan • janske jagodki (běłe, cerwjene, carne) • ringlota • slěwka • tamarillo • třěšeń • słynica • winowa jagodka • wišnja
Słynica (Fragaria) jo rod ze pódswójźby Rosoideae znutśika swójźby rožowe rostlinow (Rosaceae). Dalšne serbske mě jo słynjaška.
D'Äerdbier (Fragaria) sinn eng Gattung an der Ënnerfamill vun de Rosoideae bannent der Famill vun de Rosaceae. Den Numm "Äerbier" gëtt ëmgangssproochlech souwuel fir d'Planz selwer, wéi konkreet och fir déi (wa se zeideg sinn, rout) Schäifriichte gebraucht.
Schonns an der Steenzäit hu se zum mënschleche Kascht gezielt, ma eréischt vum 18. Joerhonnert u goufen an Europa Aarten aus Amerika agefouert, déi méi déck wéi d'Bëschäerdbier sinn, an an de Gäert ugeplanzt ginn.
Aus botanescher Siicht ass d'Äerdbier keng Bier, mä eng sougenannt Sammelnossfruucht: Déi eigentlech Friichte mam Somkär dra sinn déi kleng gielzeg-brong "Nëssercher" (Achenen) op der Schäifruucht.
Et gëtt eng zwanzeg Aarten, déi meescht dovun an den temperéierten Zone vun der Nordhallefkugel, sou wéi eng Aart am Chile (Fragaria chiloensis).
D'Äerdbiere reproduzéiere sech entweder duerch Ausleefer, d. h. vum Stack vun der Planz wiisst en 30–50 cm laange "Wutz" (Stolo), un deem sengem Enn sech Blieder a Wuerzele bilden, aus deenen en neie Stack ("Rosett") gëtt, oder duerch Somkären, déi duerch Déiere verbreet ginn, déi se friessen (Endochorie), resp. déi, wa s'un der Planz verdréchnen, op de Buedem falen an do ausdreiwen (Barochorie).
D'Gattung Fragaria besteet aus deenen heiten Aarten an Hybriden:
Äerdbier gëtt zum Uebst gezielt a ka réi giess ginn, op Taarten als Belag, oder awer mat Zocker zu Gebeess verkacht ginn. Weider fënnt een Äerdbier a Jugurt an a Glacen. Äerdbier muss zeideg sinn, wann et gepléckt gëtt, an hält sech, eemol zeideg, net terribel laang.
D'Äerdbier (Fragaria) sinn eng Gattung an der Ënnerfamill vun de Rosoideae bannent der Famill vun de Rosaceae. Den Numm "Äerbier" gëtt ëmgangssproochlech souwuel fir d'Planz selwer, wéi konkreet och fir déi (wa se zeideg sinn, rout) Schäifriichte gebraucht.
Schonns an der Steenzäit hu se zum mënschleche Kascht gezielt, ma eréischt vum 18. Joerhonnert u goufen an Europa Aarten aus Amerika agefouert, déi méi déck wéi d'Bëschäerdbier sinn, an an de Gäert ugeplanzt ginn.
Aus botanescher Siicht ass d'Äerdbier keng Bier, mä eng sougenannt Sammelnossfruucht: Déi eigentlech Friichte mam Somkär dra sinn déi kleng gielzeg-brong "Nëssercher" (Achenen) op der Schäifruucht.
Et gëtt eng zwanzeg Aarten, déi meescht dovun an den temperéierten Zone vun der Nordhallefkugel, sou wéi eng Aart am Chile (Fragaria chiloensis).
D'Äerdbiere reproduzéiere sech entweder duerch Ausleefer, d. h. vum Stack vun der Planz wiisst en 30–50 cm laange "Wutz" (Stolo), un deem sengem Enn sech Blieder a Wuerzele bilden, aus deenen en neie Stack ("Rosett") gëtt, oder duerch Somkären, déi duerch Déiere verbreet ginn, déi se friessen (Endochorie), resp. déi, wa s'un der Planz verdréchnen, op de Buedem falen an do ausdreiwen (Barochorie).
Ju Äidbäie (Fragaria) (de: Erdbeere) is ne litje Bäienplonte. Dät rakt wüülde Äidbäien un kultivierde Oarde foar dän Tuun, do dan oafte apgruund fon Kjuusenge fon moorere Oarde polyploid sunt. Fuul Dierte so as Dröiselken un uur Fuugele, Foakse un Ruste freete jädden düsse Bäien.
Ju Äidbäie (Fragaria) (de: Erdbeere) is ne litje Bäienplonte. Dät rakt wüülde Äidbäien un kultivierde Oarde foar dän Tuun, do dan oafte apgruund fon Kjuusenge fon moorere Oarde polyploid sunt. Fuul Dierte so as Dröiselken un uur Fuugele, Foakse un Ruste freete jädden düsse Bäien.
Žemougė, da žemougie (luotīnėškā: Fragaria) īr ougakēsis, katros prėgol erškietėniu augalū (Rosaceae) šeimā.
Augalā žuolėnē so ėlgās ontžemėnēs šliūžontēs ūglēs. Anėi prī bombliu leid šaknis ė paderb naujos augalos. Kvietkā ėšaug ont statesniū stėibū. Lapā padėrbtė ėš trėjū daliū. Kvietkos so penkēs baltās lapelēs. Vaisios īr rauduona, kvapė ouga (bioluogėškā − netėkra ouga).
Ougas īr jiedamas, tor vaistėniu galiu. Ėš anū dėrbamas ougėinės.
Žemougės aug švėisiūs medies, ont kalnaliu, ertiūs, pri kelė.
Сарнайн овогт багтана. Зуувандуу дөрвөлжин хэлбэрийн гурвалсан навчтай, олон наст өвслөг ургамал. Хэнтий, Хангай, Хянганы уулсын шинэсэн ой, нуга бүхий ам энгэрээр ургана. Хан хөхийн нурууны их ар, Шажингийн даваа, Дээд улаан энгэр, Хужирт, Хар цагаан усны эх, Улаан энгэр зэрэг газруудад элбэг тохиолдоно. 5-6 дугаар сард цэцэглэж, 7 дугаар сард жимс нь боловсордог. Гүзээлзгэнийг өглөө шүүдэр эгшсэний дараа, эсвэл үдэш шүүдэр унахаас өмнө түүдэг. Найрлаганд нь глюкоз 2.4-3.3 хувь, фруктоз 2.6-3.8 хувь, сахар 0.2-0.8 хувь, органик хүчил 0.8-1.3 хувь, идээлэх бодис 0.2 хувь, магни, төмөр, фосфор, кальц, С аминдэм, В1, В2, В7, В9, К, Pi гликозид агуулдаг. Шүүсийг боловсорч гүйцсэн жимс, эсвэл навчнаас нь бэлдэж болно. Цус багадалт, цөсний чулуужилтын бактерийг устгах, цэр ховхлох, шархны эдгэрэлтийг түргэсгэх зорилгоор шүүсийг нь цайны халбагаар өдөрт 3 удаа ууж хэрэглэнэ. Идээ шүүстэй шархан дээр шүүсээр нь шавшлага хийх, гоо сайхны эмчилгээнд сэвх толбо арилгахад хэрэглэдэг. Жимсээр нь чанамал, кисель, ундаа шүүс, мөхөөлдөс, сүмс, чихрийн чөмөг, дарс зэрэг бүтээгдэхүүн хийж хүнсэнд ашиглана.
Гүзээлзгэнэ нь Сарнайнхан овгийн цэцэгт ургамлын идэж болдог жимс юм. 20 гаруй зүйл болон эрлийзжүүлэн гаргаж авсан гүзээлзгэнүүд бий. Амт нь чихэрлэг болон исгэлэн гэх мэт өөр өөр байдаг. Хамгийн ихээр тариалагдан худалдаа, хоол хүнсэнд хэрэглэгддэг нь Цэцэрлэгийн гүзээлзгэнэ (Fragaria ×ananassa) аж. С витаминаар баялаг бөгөөд 100 гр гүзээлзгэнэ 35 ккал илчлэгтэй. Түүхий байхдаа цайвар ногоон өнгөтэй ба боловсорж гүйцсэн нь улаан болно. Шар голтой, таван дэлбээт цагаан цэцэг гарж унасны дараа ургадаг. Анх 17 зууны үеэс гүзээлзгэнийг тариалж эхэлсэн байна.
Кожогат (лат. Fragaria, L. 1753)– роза гүлдүүлөр тукумундагы өсүмдүк уруусу. Көп жылдык чөп. Гүлсүз сабактары сойлоп өсөт, алар учунан тамырлайт да жаңы түп өсүмдүктү пайда кылат; Ар бир жаңы өркүндүн (побег) тамыр моюнчасынан узун саптуу, үч бөлүктүү көп сандаган жалбырак өсүп чыгат, алардын жээги майда айчыктай оюктуу, гүл сабактары да ушул моюнчадан өсөт. Гүлдөрү бирден, ак түстө, калканчадай топ гүлгө чогулган. Мөмөчөсү көп, жаңгак сымал, алар өсүмдүк гүлдөп бүткөндөн кийин ширелүү болгон, формасы жумурткадай же конустай формадагы кызыл, мала кызыл гүл уясына жайгашат. 50 жакын түрү Жердин эки жарым шарында тең таралган. Кырг-да анын эки түрү токойдун, бадалдын арасында өсүшөт. Ширелүү “мөмөсү” желет, канаттууларга да жакшы жем.
Кожогат (лат. Fragaria, L. 1753)– роза гүлдүүлөр тукумундагы өсүмдүк уруусу. Көп жылдык чөп. Гүлсүз сабактары сойлоп өсөт, алар учунан тамырлайт да жаңы түп өсүмдүктү пайда кылат; Ар бир жаңы өркүндүн (побег) тамыр моюнчасынан узун саптуу, үч бөлүктүү көп сандаган жалбырак өсүп чыгат, алардын жээги майда айчыктай оюктуу, гүл сабактары да ушул моюнчадан өсөт. Гүлдөрү бирден, ак түстө, калканчадай топ гүлгө чогулган. Мөмөчөсү көп, жаңгак сымал, алар өсүмдүк гүлдөп бүткөндөн кийин ширелүү болгон, формасы жумурткадай же конустай формадагы кызыл, мала кызыл гүл уясына жайгашат. 50 жакын түрү Жердин эки жарым шарында тең таралган. Кырг-да анын эки түрү токойдун, бадалдын арасында өсүшөт. Ширелүү “мөмөсү” желет, канаттууларга да жакшы жем.
Суні́цы (па-лацінску: Fragaria — пахнуць) — шматгадовая травяная расьліна сямейства ружовых.
Вышыня расьліны 5—20 см з кароткімі коса разьмешчаным карэнішчам, які пакрыты лішкамі зьмерлага лісьця. З-за пазух прыкаранёвага лісьця выходзяць парасткі («вусы»), якія даюць жыцьцё новым расьлінам.
Лісьце на доўгіх хвосьціках, трайчастае, кожная частка яйкападобная, амаль сядзячая, па краях трохкутна-зубчастая, зьверху зялёная, гладкая, зьнізу пакрытая шаўкавістымі прыціснутымі валасінкамі.
Кветкавыя сьцяблы роўнастаячыя, такія ж ці трохі большыя за прыкаранёвае лісьце; кветаножкі з прыціснутымі альбо роўнастаячымі валасінкамі.
Кветкі па 3—5 у шчыткападобным суквецьці, 1,5—2 см у папярочніку, абодваполыя, з 5 белымі пялёсткамі й двайным кубачкам, тычынак шмат.
Кветаложа пасьля квітненьня разрастаецца, становіцца чырвоным, сакавітым, мясістым, утварае ілжывы плод — «ягаду», у паглыбленьнях зьмяшчаюцца шматлікія дробныя гарэхападобныя плодзікі.
Квітнее напрыканцы траўня. Сьпее ў чэрвені — ліпені. Часам квітнее зноўку ў верасьні, аднак пладоў не дае.
Расьце па лясах, узьлесках, схілах узгоркаў, па кустох, на лугавінах. У Беларусі расьце паўсюдна.
Плод суніц утрымлівае арганічныя кіслоты, дубільныя рэчывы, аскарбінавую кіслату (да 500 мг/л), карацін (да 5 мг/л), нязначную колькасьць вітаміну B, антацыянавыя злучэньні, пеларганідзін, трошкі этэрных масел.
Лісьце зьмяшчае вялікую колькасьць аскарбінавай кіслаты (да 2,8 г/л), дубільныя рэчывы й часткова алькалёіды.
Зьбіраюць суніцы сьпелымі ў чэрвені — ліпені, лісьце — у час квітненьня, у траўні — чэрвені. Плады сушаць у цяні на гарышчы альбо ў сушылцы, даглядаючы каб яны не зьбіваліся ў камякі й не перасушваліся. Лісьце сушаць на адкрытым паветры ў цяні.
У мэдычнай практыцы настой зь ягад ці лісьця ўжываюць як кволы мачагонны сродак пры нырковых і пячоначных каменьнях, а таксама пры матачных крывацёках. У народным побыце, звычайна, ужываюць узвар расьліны цалкам пад час квітненьня. П’юць гарачую й халодную гарбату пры прастуднае хваробе, высокае тэмпэратуры, захворваньнях печані й жоўцевае бурбалкі, пры малакроўі.
Сокам ягад суніц націраюць вульлі, каб не хварэлі пчолы.
СУНІЦЫ
Я салодкія суніцы
У гайку з табой зьбіраў.
Там трапёткія сініцы
Шчабяталі ў пасмах траў.
Там пазнаў я сьвет прыгодаў
З пачуцьцямі ў барацьбе,
І на песьнях сэрца гойдаў,
Думаў толькі пра цябе.
Ты сьмяялася задорна,
Паціскала мне руку.
Зь песьняй нам было прасторна,
Як у полі жаўруку.
І цяпер, калі сініца
Б’ецца крыльлем за акном, —
Мне твая усьмешка сьніцца,
Пах суніцаў льлецца ў дом.
—Рыгор Крушына
Суні́цы (па-лацінску: Fragaria — пахнуць) — шматгадовая травяная расьліна сямейства ружовых.
Узы (латин кылын Fragaria) – льӧль буёло семействое пырись турын. Евразиын но Уйшор пал Америкаын ог 50 пӧртэмез будэ.
Удмурт Шаерын 3: нюлэс узы (Fragaria vesca), вожмыт узы (Fragaria viridis) но борылы укшась, шергес пумиське мускусной узы (Fragaria moschata).
Будо нюлэс кыръёсын, нюлэскын но турыно вырйыл бамъёсын. Кутӥсько ческыт сиен луыса, эмъюм луыса (желч., мочегон., потогон. амаллуо, озьы ик сюлэм, вирсэр но љуш-сюл висьыку).
Мушъёслы мӧль сёто. Удм. шаерын вӧлмемын садовой но ананасной выжыос. Али тодмо ни ог 20 сортъёсыз: Заря, Зенит, Фестивальной но мук.
Вӧлмыто вегетативной амалэн (мыйыкъёссэ люкыса) но кидысэн (ремотантный). Тужгес усто рассадаез луэ нырысетӥ арзэ будэмезлэн. Узыез тросгес луэ кыкетӥ гужемаз.
Изъян ваисьёсыз - эмезь-узы долгоносик (кузьныр) (Anthonomus rubi), узы клещ (Phytonemus pallidus fragariae); висёнъёсыз - узы нематода (Aphelenchoides fragariae), пурысь сись, пызь лысву, куаръёслэн бусӥр но тӧдьы виштыосыз.