Nomada striata ist eine Biene aus der Familie der Apidae. Die Art ähnelt Nomada villosa und Nomada symphyti.
Die Bienen haben eine Körperlänge von 9 bis 11 Millimeter. Der Kopf und Thorax der Weibchen ist schwarz und ist stark rot gezeichnet. Die Tergite sind rot. Das erste ist basal schwarz, häufig ist es auch das vierte, das zweite, dritte und fünfte haben gelbliche Flecken. Die Mandibeln sind stumpf. Das rote Labrum hat im vorderen Teil ein kleines Zähnchen. Das dritte Fühlerglied ist deutlich kürzer als das vierte. Die Grate zwischen den punktförmigen Strukturen des Mesonotums sind abgerundet und glänzen. Das stark gehöckerte Schildchen (Scutellum) ist rot und hat glänzende Zwischenräume zwischen den punktförmigen Strukturen. Die Schienen (Tibien) der Hinterbeine sind am Ende stumpf und haben unterschiedlich lange Dörnchen. Die Männchen sehen den Weibchen ähnlich, ihr Labrum ist jedoch gelb und das Schildchen trägt zwei rote Flecken.
Die Art ist in Europa verbreitet. Die Tiere fliegen von Ende April bis Anfang August. Sie parasitieren Andrena gelriae, Andrena intermedia, Andrena similis und Andrena wilkella.
Felix Amiet, M. Herrmann, A. Müller, R. Neumeyer: Fauna Helvetica 20: Apidae 5. Centre Suisse de Cartographie de la Faune, 2007, ISBN 978-2-88414-032-4.
Nomada striata ist eine Biene aus der Familie der Apidae. Die Art ähnelt Nomada villosa und Nomada symphyti.
Nomada striata is a Palearctic species of nomad bee.[1][2]
Nomada striata is a Palearctic species of nomad bee.
De stomptandwespbij (Nomada striata) is een vliesvleugelig insect uit de familie bijen en hommels (Apidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1793 door Fabricius.[1]
Bronnen, noten en/of referenties
Strimgökbi (Nomada striata)[1][2] är en biart som beskrevs av Fabricius 1793. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[3][4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Strimgökbiet har en avlång kropp där huvud och mellankropp har svart grundfärg och röda teckningar. Antenner och ben är röda, de senare med svarta fält på de fyra bakre låren. Bakkroppen är rödbrun med stora runda, gula fläckar på sidorna av tergit[6] 2, mindre sådana fläckar på tergiterna 3 och 4 samt ett gult tvärband på tergit 5. Kroppslängden är 9 till 11 mm.[7]
Förväxlingsart är vialgökbi, som skiljs på annorlunda form på mellankroppens bakre del (skutellen).[7]
Arten bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos ärtsandbi, rödklöversandbi, ginstsandbi, väpplingsandbi[7] och hallonsandbi[8], där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i habitat som blomsterrika marker, gärna med ärtväxter, som klövervallar, slåtterängar, betesmarker, hedar, skogsbryn och -gläntor, vägrenar, sandtäkter, ruderat, trädgårdar och parker. Flygtiden varar från maj till juli.[7]
Arten besöker framför allt maskros[7], men har även observerats på örter som knölsmörblomma, hundrova, purpurljung, hallon, nejlikrot, käringtand, mandeltörel, vattenklöver, teveronika och stånds[8].
Strimgökbiet förekommer i hela Europa, och har även påträffats i Turkiet och Marocko.[8] I Sverige förekommer den i Syd- och Mellansverige, och följer i Norrland odlingslandskapet upp till Västerbotten.[7] I Finland finns den i större delen av landet,[7] även om utbredningen är koncentrerad till sydkusten och de sydöstra delarna[9]. I övriga Skandinavien finns den i södra Norge och hela Danmark.[7]
Arten är klassificerad som livskraftig i både Sverige[7] och Finland[9].
Strimgökbi (Nomada striata) är en biart som beskrevs av Fabricius 1793. Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Nomada striata là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Fabricius mô tả khoa học năm 1793.[1]
Bài viết phân họ ong Nomadinae này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
Nomada striata là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Fabricius mô tả khoa học năm 1793.
