Nomada sexfasciata ist eine Biene aus der Familie der Apidae.
Die Bienen haben eine Körperlänge von 11 bis 13 Millimetern (Weibchen) bzw. 11 bis 14 Millimetern (Männchen). Der Kopf und Thorax der Weibchen ist schwarz und ist gelb gezeichnet. Die Tergite sind schwarz, die ersten drei haben gelbe Flecken, das vierte und fünfte hat gelbe Binden. Das Labrum ist gelb und gleich lang wie breit. Das dritte Fühlerglied ist gleich lang wie das vierte. Die Stirnplatte (Clypeus) tritt deutlich hervor. Das schwach gehöckerte Schildchen (Scutellum) hat zwei gelbe Flecken. Die Schienen (Tibien) der Hinterbeine sind am Ende stumpf und haben feine Dörnchen, die in der Behaarung schlecht erkennbar sind. Die Männchen sehen den Weibchen ähnlich.
Die Art ist in Süd- und Mitteleuropa verbreitet. Die Tiere fliegen von Ende April bis Ende Juni. Sie parasitieren Eucera longicornis und Eucera nigrescens, vermutlich auch Eucera interrupta.
Felix Amiet, M. Herrmann, A. Müller, R. Neumeyer: Fauna Helvetica 20: Apidae 5. Centre Suisse de Cartographie de la Faune, 2007, ISBN 978-2-88414-032-4.
De grote wespbij (Nomada sexfasciata) is een vliesvleugelig insect uit de familie bijen en hommels (Apidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1799 door Panzer.[1]
De grote wespbij is een nestparasiet of koekoeksbij van langhoornbijen (Eucera), waaronder de gewone langhoornbij Eucera longicornis.[2]
Bronnen, noten en/of referentiesStorgökbi, Nomada sexfasciata, är ett bi i släktet gökbin.
Arten är övervägande svart med gula fläckar på skutellen (mellankroppens bakersta del), gula fläckar på tergiterna (bakkroppssegmenten) som på de tre till fyra sista sammansmält till band. Antennerna är brandgula, medan benen är färgade i rött och gult, ofta med svarta markeringar på låren. Som det svenska namnet antyder är arten stor för att vara ett gökbi, 12 till 14 mm.[2]
Storgökbiet är en boparasit på långhornsbin (bland andra långhornsbi, Eucera longicornis), och förekommer i samma habitat som sina värdarter, det vill säga framför allt torra ängsmarker med tillgång på soliga södersluttningar, men även sandmarker som bland annat dyner.[2]
Arten är främst en syd- och mellaneuropeisk art.[2] I norra delen av sitt utbredningsområde har den gått tillbaka kraftigt; i Storbritannien är den nästan helt försvunnen och finns nu bara i ett litet kustområde i södra Devon,[3] medan den i Sverige inte setts till sedan 1800-talet (senast i Lund 1883; förutom i Skåne har den även observerats i Västergötland och Östergötland). I Sverige är den därför rödlistad som nationellt utdöd ("RE").[4] Ett skäl till minskningen misstänker man är att det moderna jordbruket inte längre odlar upp de torra, kuperade marker som varit artens vanligaste habitat; eftersom värdarterna, långhornsbina, inte minskat i motsvarande grad kan detta inte vara den enda förklaringen, och man tror därför att även klimatförändringar kan spela en roll.[2]
Storgökbi, Nomada sexfasciata, är ett bi i släktet gökbin.
Nomada sexfasciata là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Panzer mô tả khoa học năm 1799.[2]
Nomada sexfasciata là một loài Hymenoptera trong họ Apidae. Loài này được Panzer mô tả khoa học năm 1799.