Skogssmalbi (Lasioglossum rufitarse)[1][2] är en biart som först beskrevs av Zetterstedt 1838. Skogssmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin.[3][4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Skogssmalbiet är ett litet, slankt, svart bi med varmgul päls på fötterna. Tergiterna, ovansidans bakkroppssegment, har vita hårband som ger bakkroppen ett randigt utseende. Längden uppgår till mellan 7 och 8 mm.[6]
Arten har observerats på stånds och arter ur hallonsläktet. Honorna flyger mellan april och oktober, hanarna mellan juli och september. De befruktade honorna övervintrar.[7] Arten är solitär: Honan konstruerar ensam larvbona i rotvältor, dikeskanter och klippskrevor, och fyller dem med nektar och pollen som näring för larven.[7][6] Det förekommer att bona parasiteras av rostblodbi eller ängsgökbi som lägger sina ägg i värdartens larvbon, där den egna larven lever av den insamlade näringen efter det att värdägget ätits upp eller värdlarven dödats.[7]
Utbredningsområdet sträcker sig från Brittiska öarna[7][6] över Europa och Asien via Kaukasus, nordvästra Iran och Kazakstan till nordvästra Kina, Nordkorea och Kamchatka samt vidare till Nordamerika (Alaska, Labrador och söderut till Ontario och Michigan). I Europa går den söderut till mellersta Italien, norrut till Skandinavien norr om polcirkeln. I Finland når den upp till 67 N.[8] Den är även reproducerande i Sverige.[5]
Wikimedia Commons har media som rör Skogssmalbi.
Wikispecies har information om Lasioglossum rufitarse.
Skogssmalbi (Lasioglossum rufitarse) är en biart som först beskrevs av Zetterstedt 1838. Skogssmalbi ingår i släktet smalbin, och familjen vägbin. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
