dcsimg
松生擬層孔菌的圖片
Life » » Fungi » » 擔子菌門 » » 擬層孔菌科 »

松生擬層孔菌

Fomitopsis pinicola (Sw.) P. Karst. 1881

Klibbticka ( 瑞典語 )

由wikipedia SV提供

Den mykologiska karaktären hos klibbticka:

Pores icon.png
hymenium:
rör

No cap icon.svg
hatt:
ingen

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Inedible toxicity icon.png
ätlighet:
oätlig



NA cap icon.svg
fot:
inte tillämpbart

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gul

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Klibbticka (Fomitopsis pinicola) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Fomitopsidaceae.


Klibbtickan är hattbildande, men till att börja med endast som en gulaktig klump. Utvuxen är hatten mörkgrå med en orange eller röd tillväxtzon, med ett hovliknande utseende. Tickan har en karaktäristisk lukt. Fruktkroppens yta ökar för varje tillväxtår, till skillnad från till exempel hos rosentickan. Klibbtickan är en av de vanligaste tickorna på granlågor, men kan förekomma även på döda lövträd.[46]

Utbredning

Klibbtickan är vanligt förekommande i hela Europa och förekommer i övrigt i tempererade delar av Norra halvklotet, i Asien och Nordamerika och i norra Afrika. Den har även rapporterats från lokaler i Sydamerika och Australien.[47]

 src=
Vitröta orsakad av klibbticka på en gran i världsnationalparken Bialowiezaskogen i Polen.

Fnöske

Klibbtickan har använts vid framställning av fnöske[källa behövs], även om fnösktickan är den art som mest förknippas med fnösktillverkning.[48] Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material.[49] Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård[50] och kläder,[51][49] men har främst förknippats med eldmakande.[52] Från stenåldern och framåt har fnösket haft stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat.[53][54] Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen.[55] Ismannen levde omkring år 3300 f.Kr., under den period som kallas kopparstenåldern och bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis.[52][53]

Se även

Referenser

  1. ^ Overh. (1953) , In: Polyporaceae of the United States, Alaska and Canada:44
  2. ^ Imazeki (1943) , In: Bull. Tokyo Sci. Mus. 6:92
  3. ^ Singer (1929) , In: Beih. bot. Zbl. 44:79
  4. ^ Bourdot & Galzin (1928) , In: Hyménomyc. de France:601
  5. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:398
  6. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:402
  7. ^ Sacc. & Trotter (1925) , In: Syll. fung. (Abellini) 23:369
  8. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:584
  9. ^ [a b] Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:738
  10. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:671
  11. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:666
  12. ^ Lázaro Ibiza (1916) , In: Revta R. Acad. Cienc. exact. fis. nat. Madr. 14:590
  13. ^ Murrill (1908) , In: Bull. Torrey bot. Club 35:410
  14. ^ H. Schrenk (1903) , In: Bulletin of the U.S. Department of Agriculture, Bureau Plant Industry 36:30
  15. ^ Pat. (1900) , In: Essai Tax. Hyménomyc. (Lons–le–Saunier):103
  16. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):517
  17. ^ [a b] Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):519
  18. ^ P.A. Karsten (1898) , In: Finl. Basidsvamp. (11):17
  19. ^ Kuntze (1898) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 3(2):518
  20. ^ Pat. (1897) , In: Tabl. analyt. Fung. France (Paris) (7):49
  21. ^ Pat. (1897) , In: Cat. Rais. Pl. Cellul. Tunisie (Paris):49
  22. ^ Quél. (1890) , In: Compt. Rend. Assoc. Franç. Avancem. Sci. 18(2):512
  23. ^ P. Karst. (1889) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 48:324
  24. ^ P.A. Saccardo (1888) , In: Hyménomycètes (Alençon):683
  25. ^ Britzelm. (1887) , In: Ber. naturw.-lichen Ver. Schwaben und Neuburg 29:279
  26. ^ Pat. (1887) , In: Hyménomyc. Eur. (Paris):139
  27. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):170
  28. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):171
  29. ^ [a b] Cooke (1885) , In: Grevillea 14(no. 69):17
  30. ^ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:46
  31. ^ P.A. Karsten (1882) , In: Bidr. Känn. Finl. Nat. Folk 37:45
  32. ^ P.A. Saccardo (1879) , In: Michelia 1(no. 5):539
  33. ^ P.A. Karsten (1879) , In: Meddn Soc. Fauna Flora fenn. 5:38
  34. ^ E.M. Fries (1874) , In: Hymenomyc. eur. (Upsaliae):683
  35. ^ Berk. (1854) , In: Hooker's J. Bot. Kew Gard. Misc. 6:142
  36. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):468
  37. ^ Sturm (1838) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 4:73
  38. ^ Trog (1832) , In: Flora, Jena 15:556
  39. ^ [a b] E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
  40. ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:372
  41. ^ Sw. (1810) , In: Svenska Vet. Acad. hand., 1852 31:88
  42. ^ Pers. (1794) , In: Neues Mag. Bot. 1:108
  43. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:88
  44. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:92
  45. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:89
  46. ^ ”Lavar och tickor”. Arvidsjaurs Natur & Kulturguide. http://www.arvidsjaurnaturochkultur.se/index.php?option=com_content&task=view&id=75&Itemid=105. Läst 20 december 2014.
  47. ^ ”Fomitopsis pinicola”. Plantwise. http://www.plantwise.org/KnowledgeBank/PWMap.aspx?speciesID=17786&dsID=24305&loc=global. Läst 20 december 2014.
  48. ^ Klas Jaederfeldt. ”Hur man framställer fnöske ur fnösktickan”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan/fnoske.1097.html. Läst 19 december 2014.
  49. ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok: Fnöske
  50. ^ H. P. Molitoris (april 1994). ”Mushrooms in medicine” (på engelska). Folia Microbiologica 39 (2): sid. 91-98. http://link.springer.com/article/10.1007/BF02906801. Läst 20 december 2014.
  51. ^ Klas Jaederfeldt (1998). ”Fnösktickan, Fomes fomentarius, och dess användningsområden – Månadens kryptogam april 1998”. nrm.se. Naturhistoriska riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/vaxter/kryptogamer/manadenskryptogam/svampar/fnosktickan.1893.html. Läst 19 december 2014.
  52. ^ [a b] ”Göra eld med fnöske”. nrm.se. Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221095142/http://www.bioresurs.uu.se/bilagan/pdf/xBilagan_2008_eld_fnoske.pdf. Läst 19 december 2014.
  53. ^ [a b] Nationalencyklopedin 1991, s. 450
  54. ^ Björn ”Nalle” Corander. ”Eld utan tändstickor – elddonet”. Björn Coranders hemsida. Arkiverad från originalet den 9 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140709012315/http://www.kolumbus.fi/bjorn.corander/del_ute.htm. Läst 19 december 2014.
  55. ^ U. Peinter, R. Pöder, T. Pümpel (september 1998). ”The iceman's fungi” (på engelska). Mycological Research (The British Mycological Society (The Cambridge Journal Online)) 102 (10): sid. 1153-1162. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=42619&fileId=S0953756298006546. Läst 20 december 2014.

Tryckta källor

Externa länkar

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia författare och redaktörer
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia SV

Klibbticka: Brief Summary ( 瑞典語 )

由wikipedia SV提供

Klibbticka (Fomitopsis pinicola) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Fomitopsidaceae.


Klibbtickan är hattbildande, men till att börja med endast som en gulaktig klump. Utvuxen är hatten mörkgrå med en orange eller röd tillväxtzon, med ett hovliknande utseende. Tickan har en karaktäristisk lukt. Fruktkroppens yta ökar för varje tillväxtår, till skillnad från till exempel hos rosentickan. Klibbtickan är en av de vanligaste tickorna på granlågor, men kan förekomma även på döda lövträd.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia författare och redaktörer
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia SV