Lophuromys és un gènere de rosegadors de la subfamília dels deomins que viu a l'Àfrica subsahariana. Aquest gènere estigué molt de temps categoritzat com a murí incertae sedis, però a principis del segle XXI fou reclassificat com a deomí basant-se en dades genètiques. El gènere conté més de 30 espècies, que es descobriren a finals del segle XX i principis del segle XXI a partir de dades morfològiques i genètiques.
Es mengen sobretot invertebrats, com ara formigues, però algunes espècies també consumeixen material vegetal. El gènere es subdivideix en els subgèneres Lophuromys i Kivumys. Els membres de Kivumys tenen les orelles, la cua i els peus més llargs i les urpes més curtes.
El gènere conté els subgèneres i espècies següents:
Lophuromys és un subgènere del gènere Lophuromys que viu a l'oest i el centre d'Àfrica. El subgènere conté 29 espècies i representa, per tant, la gran majoria del gènere. És present a tot l'àmbit de distribució del gènere. Es diferencia de l'altre subgènere de Lophuromys, Kivumys, per tenir les potes i les orelles més curtes, la cua també més curta i les urpes més llargues.
Lophuromys és un subgènere del gènere Lophuromys que viu a l'oest i el centre d'Àfrica. El subgènere conté 29 espècies i representa, per tant, la gran majoria del gènere. És present a tot l'àmbit de distribució del gènere. Es diferencia de l'altre subgènere de Lophuromys, Kivumys, per tenir les potes i les orelles més curtes, la cua també més curta i les urpes més llargues.
Lophuromys és un gènere de rosegadors de la subfamília dels deomins que viu a l'Àfrica subsahariana. Aquest gènere estigué molt de temps categoritzat com a murí incertae sedis, però a principis del segle XXI fou reclassificat com a deomí basant-se en dades genètiques. El gènere conté més de 30 espècies, que es descobriren a finals del segle XX i principis del segle XXI a partir de dades morfològiques i genètiques.
Es mengen sobretot invertebrats, com ara formigues, però algunes espècies també consumeixen material vegetal. El gènere es subdivideix en els subgèneres Lophuromys i Kivumys. Els membres de Kivumys tenen les orelles, la cua i els peus més llargs i les urpes més curtes.
Die Bürstenhaarmäuse (Lophuromys) sind eine in Afrika südlich der Sahara weit verbreitete Gattung der Langschwanzmäuse. Sie sind durch ihre für Mäuse ungewöhnliche Färbung und die borstigen Haare gekennzeichnet.
Die Fellfarben variieren stark von Art zu Art. Die Oberseite ist beige, grau oder braun gefärbt; manche Arten haben weiße oder orangefarbene Flecken. Auffällig ist die farbenfrohe Unterseite, die orange, cremefarben oder zimtbraun sein kann. Die Kopfrumpflänge schwankt je nach Art zwischen 9 und 16 cm. Bei der Länge des Schwanzes gibt es zwei Typen: In der Untergattung Kivumys ist der Schwanz in etwa körperlang; dagegen ist er in der Untergattung Lophuromys sehr viel kürzer und erreicht nur die Hälfte der Kopfrumpflänge.
Bürstenhaarmäuse kommen in einer Vielzahl von Habitaten vor. Sie bewohnen Savannen ebenso wie Regenwälder. Ihre Verbreitung reicht vom Regenwaldgürtel Westafrikas und dem äthiopischen Hochland über Zentral- und Ostafrika bis nach Angola und Mosambik. In Südafrika fehlen sie. Der Verbreitungsschwerpunkt liegt in der Demokratischen Republik Kongo, wo die meisten Arten beheimatet sind.
Alle Arten, auch die waldbewohnenden, halten sich am Boden auf und klettern nicht. Es gibt in der Gattung sowohl tag- als auch nachtaktive Arten. Nester aus trockenem Gras werden unter Steinen, Wurzeln und Ästen angelegt. Sie leben einzelgängerisch; stoßen zwei Artgenossen aufeinander, kommt es meistens zu heftigen Kämpfen, die in abgerissenen Ohren und Schwänzen resultieren können. In den Nestern bringen die Mäuse auch ihre Jungen zur Welt. Je Wurf sind dies ein bis fünf Junge, und in einem Jahr kann eine Bürstenhaarmaus sechs Würfe großziehen.
Pflanzliche Nahrung ist für Bürstenhaarmäuse meist nur Beikost. Zu einem Ausmaß von 40 bis 100 % ernähren sie sich von tierischer Nahrung. Dies sind vor allem Ameisen, aber auch andere Insekten und selbst kleine Frösche.
Die zwei Untergattungen Lophuromys und Kivumys lassen sich gut gegeneinander abgrenzen. Neben der bereits erwähnten Unterschiede in der Schwanzlänge sind vor allem die Hinterbeine (lang bei Kivumys, kurz bei Lophuromys), die Ohren (groß bei Kivumys, klein bei Lophuromys) und die Krallen (kurz bei Kivumys, lang bei Lophuromys) auffällige Unterscheidungsmerkmale.
Als nahe Verwandte der Bürstenhaarmäuse gelten die Stachelmäuse (Acomys). Mit diesen und anderen Gattungen bilden sie die Unterfamilie Deomyinae.
Die Bürstenhaarmäuse (Lophuromys) sind eine in Afrika südlich der Sahara weit verbreitete Gattung der Langschwanzmäuse. Sie sind durch ihre für Mäuse ungewöhnliche Färbung und die borstigen Haare gekennzeichnet.
The brush-furred mice, genus Lophuromys are a group of rodents found in sub-Saharan Africa. They are members of the subfamily Deomyinae, a group only identifiable through molecular analysis. Lophuromys is also known as the brush-furred rats, harsh-furred rats or coarse-haired mice.
The brush-furred mice are so named due to the unique, stiff hairs that make up their pelage. The texture is similar to a soft brush. They are peculiar looking for several reasons. The coat varies depending on species, but ranges from tan to greenish greys and dark brown. Some species have an almost purplish tint to the pelage and others can be speckled. The underside is rusty, orange, brown, or cream-colored. They are chunky mice with relatively short legs.
Most animals have noticeable scars, notched ears, or are missing part of their tails. The skin is delicate and the animals appear to use this as a predator avoidance technique. The tail breaks easily and may be lost so that the animal can escape. Once lost, it does not regenerate. The skin tears easily, particularly in strategic positions such as the scruff of the neck. In fact, if an animal is held by the scruff of the neck, it is capable of struggling its way free by tearing itself loose, leaving behind a patch of skin containing hair and skin. Specimens found in museums are rarely seen that lack tears that have been sewn together.
Brush-furred mice appear to require moist areas and perhaps grasses. They are generally excluded from dry savannahs and forests with dense canopies. They are variable in degree of diurnality versus nocturnality.
They appear to feed more on animal matter than most muroids. The proportion of animal material in the diet ranges from 40 to 100% depending on species.[2] Food consists of ants, other insects and invertebrates, small vertebrates, carrion, and plant matter.
Brush-furred mice are solitary and are reported to fight when placed together. This may contribute to the wounds found on individuals. A brush-furred mouse was recorded to have lived for over 3 years in captivity.
Allopatric speciation appears to have played an important role in shaping the evolution of this genus. Research conducted on the group suggests that isolated species exist a relatively short distance away from one another. Gene flow is either absent or greatly restricted among these isolated pockets. This has led to differences detectable by karyotype, allozymes, and DNA sequencing. The number of recognized species in this genus has increased in recent years and is probably still not representative of the true diversity of this group.
21 species were accepted in this genus in 2005.[1] This number has grown to 34.[3]
The brush-furred mice, genus Lophuromys are a group of rodents found in sub-Saharan Africa. They are members of the subfamily Deomyinae, a group only identifiable through molecular analysis. Lophuromys is also known as the brush-furred rats, harsh-furred rats or coarse-haired mice.
Lophuromys es un género roedores miomorfos de la familia Muridae que incluye varias especies de propias del África subsahariana.
El género Lophuromys incluye 21 especies distribuidas en dos subgéneros:[1]
Subgénero Lophuromys
Subgénero Kivumys
Lophuromys es un género roedores miomorfos de la familia Muridae que incluye varias especies de propias del África subsahariana.
Lophuromys Muridae animalia familiako generoa da[1], karraskarien barruan sailkatua.
Lophuromys Muridae animalia familiako generoa da, karraskarien barruan sailkatua.
Lophuromys est un genre de rongeurs de la famille des Muridés d'Afrique.
Lophuromys cinereus Dieterlen & Gelmroth, 1974 synonyme de Lophuromys (Lophuromys) aquilus True, 1892
Lophuromys (Peters, 1874) è un genere di Roditori della famiglia dei Muridi, comunemente noti come topi dal pelo a spazzola.
Al genere Lophuromys appartengono roditori di piccole dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 84 e 165 mm, la lunghezza della coda tra 24 e 148 mm e un peso fino a 101 g.[1]
Il cranio è corto e largo, privo di costrizioni inter-orbitali. Le creste sopra-orbitali sono assenti o poco sviluppate. Il palato è largo, la bolla timpanica è di normali proporzioni. I fori palatali sono molto lunghi e larghi. Gli incisivi sono inclinati leggermente in avanti.
Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:
3 0 0 1 1 0 0 3 3 0 0 1 1 0 0 3 Totale: 16 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;La pelliccia è generalmente lunga, lucida e densa. I singoli peli sono insolitamente appiattiti e affusolati verso l'estremità. Alcune specie hanno una fine striatura del dorso che varia dal bianco all'arancione. Il corpo è tozzo, il muso è appuntito e gli occhi sono relativamente piccoli. Le zampe sono corte. La coda è lunga quanto la testa ed il corpo nel sottogenere Kivumys, mentre è più corta nelle altre. Le zampe anteriori hanno 5 dita, con il mignolo fortemente ridotto. Sono munite di artigli ben sviluppati, come anche nelle dita dei piedi. I piedi sono corti, con le 3 dita centrali lunghe e le due esterne ridotte.
Questo genere è diffuso nell'Africa subsahariana.
Il genere comprende 23 specie.[2]
Lophuromys (Peters, 1874) è un genere di Roditori della famiglia dei Muridi, comunemente noti come topi dal pelo a spazzola.
Šiurkščiaplaukės pelės (lot. Lophuromys, angl. Brush - furred mouse, Harsh - furred mice, vok. Bürstenhaarmäuse) – pelinių (Muridae) šeimos graužikų gentis. Kailis ilgas, tankus ir šiurkštus. Nugara tamsiai ruda arba pilka, kartais smėlio ar tamsesnės spalvos, tamsiai ruda, su šviesesnėmis dėmelėmis. Pilvas oranžinis, rudas arba kreminis. Kūnas 10-14,5 cm, uodega – 5-11,1 cm ilgio. Vienų rūšių uodega gana tankiai apaugusi plaukais, kitų beveik plika ar tik su retais trumpais ir plonais plaukais. Pėda trumpa, trys viduriniai pirštai ilgi ir gerai išsivystę, o du šoniniai labai maži. Priekinių kojų pirštų nagai stambūs, penktas pirštas labai mažas. Uodegos viršutinė pusė tamsi, apatinė šviesi.
Paplitusios ekvatorinėje Afrikoje: Etiopijoje, Kenijoje, Ugandoje, Tanzanijoje, Angoloje, Kamerūne, Gabone ir Ganoje.
Apsigyvena slėniuose, miškų pelkėtose vietose, krūmų sąžalynuose, laukų pakraščiuose. Aktyvūs visą parą. Maitinasi kai kurių augalų šaknimis, taip pat sliekais, vabzdžių lervomis, kartais varliagyviais. Lizdą įsirengia po nuvirtusiais medžiais, akmenimis. Gali taip pat rausti ilgus ir gilius urvus. Gimdo 1-4 jauniklius.
Gentyje yra apie 20 rūšių:
Pogentė. Kivumys
Pogentė. Lophuromys
Lophuromys is een geslacht van knaagdieren uit de onderfamilie Deomyinae dat voorkomt in Afrika ten zuiden van de Sahara. Dit geslacht is lange tijd in de muizen en ratten van de Oude Wereld (Murinae) geplaatst als geslacht zonder nauwe verwanten, maar aan het begin van de 21e eeuw op basis van genetische gegevens in de Deomyinae geplaatst. Het geslacht omvat ruim dertig soorten, die voor het merendeel aan het einde van de 20e en in het begin van de 21e eeuw op basis van morfometrische en genetische gegevens zijn erkend.
De belangrijkste onderscheidende kenmerken van Lophuromys zijn het harde, borstelige haar, de dunne, kwetsbare huid (behalve bij L. melanonyx), de spits toelopende schedel, de spitse en steile knobbels op de kiezen en een groot uitsteeksel aan de onderkant van de maag. De voeding bestaat voornamelijk uit ongewervelden, vooral mieren, maar sommige soorten eten ook plantaardig materiaal. Binnen het geslacht is er een onderscheid tussen de ondergeslachten Lophuromys en Kivumys. Bij leden van Kivumys zijn de oren, de staart en de voeten langer en zijn de klauwen korter.
Het geslacht omvat de volgende ondergeslachten en soorten:
Lophuromys is een ondergeslacht van het geslacht Lophuromys dat voorkomt in West- en Midden-Afrika. Lophuromys sensu stricto valt van het andere ondergeslacht van Lophuromys, Kivumys, te onderscheiden door de kortere voeten en oren, kortere staart en langere klauwen en het kortere, doosvormige uitsteeksel aan de maag. Lophuromys omvat de overgrote meerderheid van de soorten van het geslacht en komt in het hele verspreidingsgebied van het geslacht voor.
Het ondergeslacht omvat de volgende soorten:
Lophuromys is een ondergeslacht van het geslacht Lophuromys dat voorkomt in West- en Midden-Afrika. Lophuromys sensu stricto valt van het andere ondergeslacht van Lophuromys, Kivumys, te onderscheiden door de kortere voeten en oren, kortere staart en langere klauwen en het kortere, doosvormige uitsteeksel aan de maag. Lophuromys omvat de overgrote meerderheid van de soorten van het geslacht en komt in het hele verspreidingsgebied van het geslacht voor.
Het ondergeslacht omvat de volgende soorten:
Lophuromys angolensis (Angola en Zuidwest-Congo-Kinshasa) Lophuromys ansorgei (Republiek Congo tot Kenia) Lophuromys aquilus (Mount Kilimanjaro in Tanzania) Lophuromys brevicaudus (Ethiopië) Lophuromys brunneus (Ethiopië) Lophuromys chercherensis (Ethiopië) Lophuromys chrysopus (Ethiopië) Lophuromys dieterleni (Mount Oku in Kameroen) Lophuromys dudui (Noordoost-Congo-Kinshasa) Lophuromys eisentrauti (Mount Lefo in Kameroen) Lophuromys flavopunctatus (Ethiopië) Lophuromys huttereri (ten zuiden van de Kongo in Congo-Kinshasa) Lophuromys kilonzoi (Tanzania) Lophuromys laticeps (Rwanda, Burundi en Oost-Congo-Kinshasa) Lophuromys machangui (Malawi en Zuidwest-Tanzania) Lophuromys makundii (Tanzania) Lophuromys margarettae (Kenia) Lophuromys melanonyx (Ethiopië) Lophuromys menageshae (Ethiopië) Lophuromys nudicaudus (Kameroen tot Congo-Brazzaville en -Kinshasa) Lophuromys pseudosikapusi (Ethiopië) Lophuromys rahmi (Rwanda en Oost-Congo-Kinshasa) Lophuromys rita (Congo-Kinshasa) Lophuromys roseveari (Mount Cameroon in Kameroen) Lophuromys sabunii (Tanzania) Lophuromys sikapusi (West-Afrika tot de Centraal-Afrikaanse Republiek en Congo-Brazzaville) Lophuromys simensis (Ethiopië) Lophuromys stanleyi (Ruwenzorigebergte in Oeganda) Lophuromys verhageni (Mount Meru in Tanzania) Lophuromys zena (bergen van Kenia)Lophuromys is een geslacht van knaagdieren uit de onderfamilie Deomyinae dat voorkomt in Afrika ten zuiden van de Sahara. Dit geslacht is lange tijd in de muizen en ratten van de Oude Wereld (Murinae) geplaatst als geslacht zonder nauwe verwanten, maar aan het begin van de 21e eeuw op basis van genetische gegevens in de Deomyinae geplaatst. Het geslacht omvat ruim dertig soorten, die voor het merendeel aan het einde van de 20e en in het begin van de 21e eeuw op basis van morfometrische en genetische gegevens zijn erkend.
De belangrijkste onderscheidende kenmerken van Lophuromys zijn het harde, borstelige haar, de dunne, kwetsbare huid (behalve bij L. melanonyx), de spits toelopende schedel, de spitse en steile knobbels op de kiezen en een groot uitsteeksel aan de onderkant van de maag. De voeding bestaat voornamelijk uit ongewervelden, vooral mieren, maar sommige soorten eten ook plantaardig materiaal. Binnen het geslacht is er een onderscheid tussen de ondergeslachten Lophuromys en Kivumys. Bij leden van Kivumys zijn de oren, de staart en de voeten langer en zijn de klauwen korter.
Het geslacht omvat de volgende ondergeslachten en soorten:
Ondergeslacht Kivumys Lophuromys luteogaster Lophuromys medicaudatus Woosnamborstelhaarmuis (Lophuromys woosnami) Ondergeslacht Lophuromys Lophuromys angolensis Lophuromys ansorgei Lophuromys aquilus Lophuromys brevicaudus Lophuromys brunneus Lophuromys chercherensis Lophuromys chrysopus Lophuromys dieterleni Lophuromys dudui Lophuromys eisentrauti Lophuromys flavopunctatus Lophuromys huttereri Lophuromys kilonzoi Lophuromys laticeps Lophuromys machangui Lophuromys makundii Lophuromys margarettae Lophuromys melanonyx Lophuromys menageshae Lophuromys nudicaudus Lophuromys pseudosikapusi Lophuromys rahmi Lophuromys rita Lophuromys roseveari Lophuromys sabunii Lophuromys sikapusi Lophuromys simensis Lophuromys stanleyi Lophuromys verhageni Lophuromys zenaSzczoteczniczka[4] (Lophuromys) – rodzaj ssaka z podrodziny sztywniaków (Deomyinae) w rodzinie myszowatych (Muridae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Afryce[5][4].
Do rodzaju należą następujące gatunki[4][5]: Podrodzaj Lophuromys Peters, 1874:
Podrodzaj Kivumys Dieterlen, 1987[8]:
Szczoteczniczka (Lophuromys) – rodzaj ssaka z podrodziny sztywniaków (Deomyinae) w rodzinie myszowatych (Muridae).
Lophuromys é um gênero de roedores da família Muridae, distribuído na África subsaariana. Foi agrupado na subfamília Deomyinae, depois de análises moleculares mostrarem compartilhamento genético com os gêneros Deomys, Uranomys e Acomys.
O gênero Lophuromys contém 29 espécies, agrupadas em dois subgêneros: Lophuromys e Kivumys. Entretanto, o Kivumys, aparentemente, representa um grupo monofilético que pode eventualmente ser elevado à gênero distinto.
Lophuromys é um gênero de roedores da família Muridae, distribuído na África subsaariana. Foi agrupado na subfamília Deomyinae, depois de análises moleculares mostrarem compartilhamento genético com os gêneros Deomys, Uranomys e Acomys.
Borstpälsade möss (Lophuromys) är ett släkte gnagare i familjen råttdjur (Muridae) med 10 till 20 arter som förekommer i Afrika söder om Sahara.
Dessa gnagare når en kroppslängd mellan 84 och 160 mm och därtill kommer en 46 till 148 mm lång svans. Vikten ligger mellan 23 och 111 gram.[1] Släktet delas vanligen i två undersläkten, Lophuromys och Kivumys, som skiljer sig i några kännetecken. Hos det första undersläktet motsvarar svanslängden bara halva längden av övriga kroppen och hos det andra undersläktet är svansen ungefär lika lång. Arterna har på ovansidan en mörkbrun till ljusbrun eller gröngrå borstartade päls. Buken kan vara krämfärgade, orange eller kanelbrun. Beroende på art är svansen helt eller bara glest täckt med hår. Varje fot har fem tår som är utrustade med klor.[1]
Fram till slutet av 1990-talet listades 10 arter fördelade på två undersläkten till Lophuromys (se nedan).[1] Nyare taxonomiska avhandlingar som Mammal Species of the World skiljer mellan upp till 21 arter.[2]
IUCN godkänner utöver de ovan nämnda följande arter[3]:
Borstpälsade möss lever i olika habitat. De förekommer i grässtäpper, träskmarker och skogar på bergstrakter som kan ligga 4 000 meter över havet. De saknas däremot i täta regnskogar som har ingen undervegetation av gräs samt i områden med längre torka.[1]
Arterna vistas bara på marken och kan vara aktiva på dagen eller på natten. De bygger oftast bon av torrt gräs mellan stenar, rötter eller låga kvistar. Ibland gräver de jordhålor. Varje individ lever ensam och utanför parningstiden är de aggressiva mot varandra. Strider resulterar ofta i avbitna öron eller missade delar av svansen. Honor kan para sig upp till sex gånger per år och per kull föds en till fem ungar. Dräktigheten varar ungefär en månad. Den äldsta individen i fångenskap blev lite över tre år gammal.[1]
Borstpälsade möss är främst köttätare (40 till 100 %) som livnär sig av myror, andra insekter och smärre ryggradsdjur som grodor. I viss mån äter de även växtdelar.[1]
IUCN listar 15 arter, däribland tre som starkt hotade (EN), två som sårbar (VU), en som nära hotad (NT) och en med kunskapsbrist (DD).[3]
Borstpälsade möss (Lophuromys) är ett släkte gnagare i familjen råttdjur (Muridae) med 10 till 20 arter som förekommer i Afrika söder om Sahara.
Це кремезні мишеві з відносно короткими ногами. Мають унікальні, жорсткі волоски, які складають їх волосяний покрив. Забарвлення хутра варіюється залежно від виду, від зеленувато-коричневого до сірого і темно-коричневого. Деякі види мають майже пурпурний відтінок на шерсті, інші можуть бути плямисті. Нижня сторона іржавого, помаранчевого, коричневого або кремового кольору. Хвіст легко ламається і може бути втрачений, щоб тварина могла втекти. хвіст не відновлюється. Шкіра легко рветься, особливо в стратегічних позиціях, таких як комір. Справді, якщо тварина буде схоплена за комір, вона здатна звільнитися, залишаючи за собою ділянку шкіри, що містять волосся і епідерміс. Зубна формула: 1/1, 0/0, 0/0, 3/3 = 16
Живуть в Африці південніше Сахари. Вимагають вологих районах і, можливо, трав.
Вони, здається, більше живляться тваринною речовиною, ніж більшість мишевих. Частка матеріалу тваринного походження в раціоні коливається від 40 до 100% залежно від виду. Їжа складається з мурах, інших комах, інших безхребетних, невеликих хребетних, падла і рослинного матеріалу.
Lophuromys одиночні і, як повідомляється, борються, коли їх помістити разом. Живе протягом 3 років у полоні.
Lophuromys là một chi động vật có vú trong họ Muridae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Peters miêu tả năm 1874.[1] Loài điển hình của chi này là Lasiomys afer Peters, 1866 (= Mus sikapusi Temminck, 1853).
Chi này gồm các loài:
Lophuromys là một chi động vật có vú trong họ Muridae, bộ Gặm nhấm. Chi này được Peters miêu tả năm 1874. Loài điển hình của chi này là Lasiomys afer Peters, 1866 (= Mus sikapusi Temminck, 1853).
Lophuromys Peters, 1874
Жесткошёрстные мыши[1], или жестковолосые мыши[1] (Lophuromys) — род грызунов семейства мышиных.
Это крепкие мышиные с относительно короткими ногами. Волосяной покров состоит из уникальных жёстких волосков. Окраска меха варьирует в зависимости от вида, от зеленовато-коричневого до серого и тёмно-коричневого. Некоторые виды имеют почти пурпурный оттенок шерсти, другие могут быть пятнистыми. Нижняя сторона тела ржавого, оранжевого, коричневого или кремового цвета. Хвост легко ломается и может быть утрачен, чтобы животное могло сбежать. Кожа легко рвется, особенно в стратегических позициях, таких как загривок. Поэтому, если животное будет схвачено за шиворот, оно способно освободиться, оставив нападающему клок меха с кусочком кожи.
Зубная формула: I 1 1 C 0 0 P 0 0 M 3 3 = 16 {displaystyle I{1 over 1}C{0 over 0}P{0 over 0}M{3 over 3}=16}
Живут в Африке южнее Сахары. Населяют влажные районы, возможно, предпочитая заросли трав.
На жесткошёрстных мышах отмечены блохи семейства Xiphiopsyllidae[2].
Они поедают больше животной пищи, чем большинство мышиных. Доля животной пищи в рационе колеблется от 40 до 100 % в зависимости от вида. В рацион входят насекомые и другие беспозвоночные, мелкие позвоночные, падаль и растительная пища.
Жесткошёрстные мыши одиночные животные и, как сообщается, дерутся, если их поместить вместе. Живут в неволе до 3-х лет.
В роде жесткошёрстных мышей выделяют 2 подрода и около 33 видов.[3]
Жесткошёрстные мыши, или жестковолосые мыши (Lophuromys) — род грызунов семейства мышиных.
Lophuromys luteogaster
Lophuromys medicaudatus
Lophuromys woosnami
Lophuromys angolensis
Lophuromys ansorgei
Lophuromys aquilus
Lophuromys brevicaudus
Lophuromys brunneus
Lophuromys chrysopus
Lophuromys dieterleni
Lophuromys dudui
Lophuromys huttereri
Lophuromys flavopunctatus
Lophuromys melanonyx
Lophuromys nudicaudus
Lophuromys rahmi
Lophuromys roseveari
Lophuromys sikapusi
Lophuromys verhageni
Lophuromys zena
剛毛鼠屬(Lophuromys),哺乳綱、囓齒目、鼠科的一屬,而與剛毛鼠屬(黃腹剛毛鼠)同科的動物尚有新幾內亞跳鼠屬(新幾內亞跳鼠)、小齒鼠屬(雅小齒鼠)、塘鼠屬(塘鼠)、長足水鼠屬(長足水鼠)等之數種哺乳動物。
剛毛鼠屬(Lophuromys),哺乳綱、囓齒目、鼠科的一屬,而與剛毛鼠屬(黃腹剛毛鼠)同科的動物尚有新幾內亞跳鼠屬(新幾內亞跳鼠)、小齒鼠屬(雅小齒鼠)、塘鼠屬(塘鼠)、長足水鼠屬(長足水鼠)等之數種哺乳動物。
붓털쥐속 또는 로푸로미스속(Lophuromys)은 사하라 이남 아프리카에서 발견되는 설치류 속이다.[1][2][3][4] 데오미스아과에 속하며, 형태학적으로 구별하기는 어렵고 분자생물학적 방법에 의해 구별된다.
붓털쥐라는 명칭은 독특하고 뻣뻣한 털로 덮여있는 모피때문에 붙여진 이름이다. 결은 붓처럼 부드럽다. 이는 몇몇 이유로 기묘하게 보인다. 털은 종에 따라 다양하지만 황갈색부터 녹색을 띤 회색과 짙은 갈색이다. 일부 종들은 모피가 거의 자줏빛 색조를 띠며, 일부는 반점을 띤다. 하체는 녹빛, 오렌지색 또는 크림색을 띠며, 비교적 짧은 다리는 두툼한 털이 나 있다.