El busardo langostero[2] (Butastur rufipennis) ye un ave rapaz perteneciente a la familia Accipitridae, del orde Accipitriformes. Forma parte del xéneru Butastur xuntu col Busardo alimfo (Butastur liventer), el Busardo carigrís (Butastur indicus) y el Busardo tisa (Butastur teesa), siendo l'únicu residente n'África. La so área de distribución toma tol continente dende'l sur del Sáḥara, hasta Camerún, Ruanda y Burundi pel sur[3].
Mide ente 34 y 44 cm de llargor, el so valumbu ye de 92-106 cm y el so pesu varia ente los 300 y 400 gr. Les femes suelen ser de mayor tamañu que los machos[4].
Ye un Migración de les aves migrante parcial que se mueve a la zona sur de la so área de distribución mientres l'iviernu y al norte mientres el branu (d'abril a setiembre), coincidiendo cola dómina d'agües y el so periodu de cría[5]. Aliméntase fundamentalmente d'inseutos, especialmente de llagostes (d'ende'l so nome en castellán), a los que prinda nel suelu o tres una curtia persecución en vuelu.
El so hábitat son los grandes espacios abiertos, árees semidesérticas, sabanes, zones de monte baxu y praderíes; dende'l nivel del mar y hasta los 1200 m d'altitú. Ye una especie común na so área de distribución y llocalmente abondosa, anque'l so númberu paez tar en regresión debíu al sobrepatoreo y la seca.
El busardo langostero (Butastur rufipennis) ye un ave rapaz perteneciente a la familia Accipitridae, del orde Accipitriformes. Forma parte del xéneru Butastur xuntu col Busardo alimfo (Butastur liventer), el Busardo carigrís (Butastur indicus) y el Busardo tisa (Butastur teesa), siendo l'únicu residente n'África. La so área de distribución toma tol continente dende'l sur del Sáḥara, hasta Camerún, Ruanda y Burundi pel sur.
Mide ente 34 y 44 cm de llargor, el so valumbu ye de 92-106 cm y el so pesu varia ente los 300 y 400 gr. Les femes suelen ser de mayor tamañu que los machos.
Buteo rufipennisYe un Migración de les aves migrante parcial que se mueve a la zona sur de la so área de distribución mientres l'iviernu y al norte mientres el branu (d'abril a setiembre), coincidiendo cola dómina d'agües y el so periodu de cría. Aliméntase fundamentalmente d'inseutos, especialmente de llagostes (d'ende'l so nome en castellán), a los que prinda nel suelu o tres una curtia persecución en vuelu.
El so hábitat son los grandes espacios abiertos, árees semidesérticas, sabanes, zones de monte baxu y praderíes; dende'l nivel del mar y hasta los 1200 m d'altitú. Ye una especie común na so área de distribución y llocalmente abondosa, anque'l so númberu paez tar en regresión debíu al sobrepatoreo y la seca.
L'aligot llagoster (Butastur rufipennis) és un ocell de la família dels accipítrids (Accipitridae) que habita sabanes i praderies de l'Àfrica Subsahariana septentrional, des del límit meridional del Sàhara fins a Tanzània.
L'aligot llagoster (Butastur rufipennis) és un ocell de la família dels accipítrids (Accipitridae) que habita sabanes i praderies de l'Àfrica Subsahariana septentrional, des del límit meridional del Sàhara fins a Tanzània.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Bwncath sioncynnod (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: bwncathod sioncynnod) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Butastur rufipennis; yr enw Saesneg arno yw Grasshopper buzzard-eagle. Mae'n perthyn i deulu'r Eryr (Lladin: Accipitridae) sydd yn urdd y Falconiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn B. rufipennis, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r bwncath sioncynnod yn perthyn i deulu'r Eryr (Lladin: Accipitridae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Aquila spilogaster Aquila spilogaster Aquila wahlbergi Aquila wahlbergi Barcud wynepgoch Gampsonyx swainsonii Eryr Adalbert Aquila adalberti Eryr Bonelli Aquila fasciata Eryr euraid Aquila chrysaetos Eryr Gurney Aquila gurneyi Eryr nadroedd Madagasgar Eutriorchis astur Eryr rheibus Aquila rapax Eryr rheibus y diffeithwch Aquila nipalensis Eryr ymerodrol Aquila heliaca Fwltur yr Aifft Neophron percnopterusAderyn a rhywogaeth o adar yw Bwncath sioncynnod (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: bwncathod sioncynnod) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Butastur rufipennis; yr enw Saesneg arno yw Grasshopper buzzard-eagle. Mae'n perthyn i deulu'r Eryr (Lladin: Accipitridae) sydd yn urdd y Falconiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn B. rufipennis, sef enw'r rhywogaeth.
Der Heuschreckenbussard (Butastur rufipennis), auch Heuschreckenteesa genannt, ist eine 21–40 Zentimeter große Vogelart aus der Familie der Habichtartigen. Die Art ist monotypisch.[1]
Die Einzeltiere erreichen ein Gewicht von bis zu 3,5 Kilogramm. Die Flügelspannweite beträgt 1,05 Meter. Das Federkleid ist größtenteils dunkelbraun. Nur der Bauch, die Kehle und die Federn an den Beinen sind etwas heller. Der lange Schwanz ist dunkelbraun bis schwarz. Die langen Beine sind hellbraun und mit kräftigen, schwarzen Krallen versehen. Der Schnabel ist gelblich, die Schnabelspitze ist schwarz. Der nackte Bereich um die Augen ist gelb.
Diese Art kommt in den offenen Savannengebieten, Buschlandschaften, im Kulturland und in Halbwüsten südlich der Wüste Sahara von Gambia bis Kenia und Tansania vor.
Sein Ruf ist ein "ki-ki-ki-ki-kii"-Laut. Der Heuschreckenbussard ernährt sich vor allem von Termiten und Heuschrecken, selten kleinen Vögeln, Säugern oder Schlangen. Er lauert seiner Beute auf den Ästen hoher, alter Bäume auf. Daneben ist er auch oft in der Nähe von Savannenbränden zu beobachten, wie er aufgeschreckte Tiere erbeutet. In der Trockenzeit ziehen sie in stärker bewaldete Gebiete. Nach der Regenzeit kehren sie in die offenere Savanne zurück.
Während der Balz vollführen die Paare Flüge bis in eine Höhe von 1.000 Metern. Das Nest besteht aus kleineren Zweigen und wird in niedrigen Bäumen angelegt. Die Nistmulde kann einer Tiefe von bis zu 15 Zentimetern erreichen und wird mit grünen Blättern ausgepolstert. Das Weibchen legt 1–3 blau-weiße mit rostroten und schokoladenbraunen Flecken versehene Eier. Die Brutdauer beträgt ca. 35 Tage. Das Brutgeschäft übernimmt das Weibchen allein und wird vom Partner mit Nahrung versorgt. Das Weibchen teilt die Nahrung für die Küken in kleine Portionen und übergibt sie ihnen. Während der Brutzeit findet beim Weibchen die Mauser statt. Wenn das Federkleid wieder vollständig erneuert worden ist, hilft das Weibchen dem Männchen bei der Nahrungsbeschaffung für den Nachwuchs.
Aufgrund ihrer weiten Verbreitung und weil für diese Art keine Gefährdungen bekannt sind, stuft die IUCN diese Art als ungefährdet (Least Concern) ein.
Die Erstbeschreibung des Heuschreckenteesas erfolgte 1914 durch Carl Jakob Sundevall unter dem wissenschaftlichen Namen Poliornis rufipennis. Das Typusexemplar wurde von Johan Hedenborg (1787–1865) gesammelt.[2] Bereits 1843 führten Brian Houghton Hodgson die für die Wissenschaft neue Gattung Butastur für den Weißaugenteesa (Butastur teesa (Franklin, 1831)) ein.[3] Dieser Name leitet sich von »buteo« für »Buzzard« ab.[4] Der Artname » rufipennis« ist ein lateinisches Wortgebilde aus »rufus« für »rötlich braun« und »-pennis, penna« für »-geflügelt Freder«.[5]
Der Heuschreckenbussard (Butastur rufipennis), auch Heuschreckenteesa genannt, ist eine 21–40 Zentimeter große Vogelart aus der Familie der Habichtartigen. Die Art ist monotypisch.
The grasshopper buzzard (Butastur rufipennis) is a species of bird of prey in the family Accipitridae which is found in a narrow zone of sub-Saharan Africa north of the equator.
The grasshopper buzzard forms a superspecies with the white-eyed buzzard (Butastur teesa), rufous-winged buzzard (Butastur liventer), and grey-faced buzzard (Butastur indicus) all of which occur in Asia.[2]
The adult grasshopper buzzard is grey brown above with a darker head and dark shaft streaks on all of its feathers. The feathers of the mantle and lesser coverts are narrowly with fringed rufous in fresh plumage, although this wears off. The grey tail has faint brown bars. The greater coverts and primary feathers are light rufous, the primaries are tipped with black, and form a conspicuous reddish patch in flight. The secondary feathers are rufous shading to dark brown towards the tip, which is white. The chin and throat are whitish, with three black streaks on either side of throat. The breast is rufous and has narrow shaft streaks of black, the belly and thighs are also rufous but lack markings. The axillary feathers are greyish brown, spotted with white or buff. The under wing coverts and wing lining are white. The eyes, legs, and cere are yellow. The bill has a black tip and a yellow base. The female is slightly larger than the male. Juveniles have a bright brownish-red head and nape with dark shaft streaks, and as they age, the crown becomes the same colour as the back, the tail acquires bars, and the rufous edges on the mantle and coverts become less distinct.[3] The length of the grasshopper buzzard is 30–35 cm (12–14 in); the wingspan: 90 cm (35 in) and the weight is 310–340 g (11–12 oz) for the males and 300–380 g (11–13 oz) for the females.[4]
Grasshopper buzzards usually frequent woodland and forest edges, and arid acacia savannahs. It also can be found in marshes’ edges and over burnt areas.[4]
Afrotropical. Senegal and Gambia east to Ethiopia, migrating south to Sierra Leone, Cameroon, northeastern Democratic Republic of Congo, Kenya, and northern Tanzania.[2]
The grasshopper buzzard is a partial migrant which moves south in the dry northern winter, i.e. September to March, and north again in summer with the rains, April to September to breed. In general, this species ranges between about 9-15° N when breeding, south to 5° N in the dry season, it only occurs south of the equator in eastern Africa. There is much local and even annual variation in distribution and abundance.[2]
The grasshopper buzzard feeds mainly on insects although it will also take small birds, rodents and reptiles. It hunts from a low perch, looking for large insects, which are its main prey, catching them on the ground, or sometimes on the wing after a brief aerial chase. The grasshopper buzzard is quite sociable and is often seen in groups of 50 to 100 birds, most frequently in recently burnt areas where there are insect emergences.[4] Grasshopper buzzards are specialists in catching grasshoppers during the non-breeding season; when breeding they consume a range of insects, mostly grasshoppers and beetles, also scorpions and sun spiders. The bulk of their breeding season diet is dominated by reptiles and other vertebrates: frogs, rodents, and birds are also regularly taken during this time.[5]
Breeding season for grasshopper buzzards is between March and May in the northern part of the range, but laying depends on the region. The nest is placed in a fork of tree, in low tree, or sometimes at about 10 metres (33 ft) above the ground in taller trees. The nest is made with sticks, with a cup in the centre, lined with green leaves. One to three bluish-white eggs, with some dark markings, are laid. The details of the incubation and nesting behaviour are not known although fresh green leaves are added to the nest throughout the nesting period.[4]
Grasshopper buzzards occur at quite high densities with up to 3.3 nests per square kilometre and with distances between nests of less than 100 metres (330 ft) in high-quality habitat. The home ranges overlap and birds regularly fly over neighboring territories on foraging flights.[5]
The grasshopper buzzard (Butastur rufipennis) is a species of bird of prey in the family Accipitridae which is found in a narrow zone of sub-Saharan Africa north of the equator.
La Akrida buteo (Butastur rufipennis) estas specio de rabobirdo de la familio de Akcipitredoj kiu loĝas en Afriko.
Pli precize ĝi troviĝas en Benino, Burkino, Burundo, Kameruno, Centrafrika Respubliko, Ĉado, Demokratia Respubliko Kongo, Eburbordo, Eritreo, Etiopio, Gambio, Ganao, Gvineo, Gvineo-Bisaŭa, Kenjo, Liberio, Malio, Maŭritanio, Niĝero, Nigerio, Ruando, Senegalo, Sieraleono, Somalio, Sudano, Tanzanio, Togolando, kaj Ugando.
Tiu specio havas tre malhelan kapon malhelbrunan al nigrecan kun tre kontrasta helbruneca gorĝo. La resto de supraj partoj estas malhelbrunaj dum la subaj partoj estas ruĝecbrunaj (kio estas tialo de la latina scienca nomo rufipennis, tio estas ruĝecaj plumoj) striecaj kaj pli ruĝecaj al ventro. La bekopinto estas malhelgriza kun flavaj bekobazo kaj vaksaĵo, dum la irisoj estas oranĝecaj.
La Akrida buteo (Butastur rufipennis) estas specio de rabobirdo de la familio de Akcipitredoj kiu loĝas en Afriko.
Pli precize ĝi troviĝas en Benino, Burkino, Burundo, Kameruno, Centrafrika Respubliko, Ĉado, Demokratia Respubliko Kongo, Eburbordo, Eritreo, Etiopio, Gambio, Ganao, Gvineo, Gvineo-Bisaŭa, Kenjo, Liberio, Malio, Maŭritanio, Niĝero, Nigerio, Ruando, Senegalo, Sieraleono, Somalio, Sudano, Tanzanio, Togolando, kaj Ugando.
Tiu specio havas tre malhelan kapon malhelbrunan al nigrecan kun tre kontrasta helbruneca gorĝo. La resto de supraj partoj estas malhelbrunaj dum la subaj partoj estas ruĝecbrunaj (kio estas tialo de la latina scienca nomo rufipennis, tio estas ruĝecaj plumoj) striecaj kaj pli ruĝecaj al ventro. La bekopinto estas malhelgriza kun flavaj bekobazo kaj vaksaĵo, dum la irisoj estas oranĝecaj.
El busardo langostero[2] (Butastur rufipennis) es un ave rapaz perteneciente a la familia Accipitridae, del orden Accipitriformes. Forma parte del género Butastur junto con el Busardo alimfo (Butastur liventer), el Busardo carigrís (Butastur indicus) y el Busardo tisa (Butastur teesa), siendo el único residente en África. Su área de distribución abarca todo el continente desde el sur del Sáhara, hasta Camerún, Ruanda y Burundi por el sur.[3]
Mide entre 34 y 44 cm de longitud, su envergadura es de 92-106 cm y su peso varía entre los 300 y 400 gr. Las hembras suelen ser de mayor tamaño que los machos.[3]
Es un migrante parcial que se desplaza a la zona sur de su área de distribución durante el invierno y al norte durante el verano (de abril a septiembre), coincidiendo con la época de lluvias y su período de cría.[4] Se alimenta fundamentalmente de insectos, especialmente de langostas (de ahí su nombre en castellano), a los que captura en el suelo o tras una corta persecución en vuelo.
Su hábitat son los grandes espacios abiertos, áreas semidesérticas, sabanas, zonas de monte bajo y praderas; desde el nivel del mar y hasta los 1200 m de altitud. Es una especie común en su área de distribución y localmente abundante, aunque su número parece estar en regresión debido al sobrepatoreo y la sequía.
El busardo langostero (Butastur rufipennis) es un ave rapaz perteneciente a la familia Accipitridae, del orden Accipitriformes. Forma parte del género Butastur junto con el Busardo alimfo (Butastur liventer), el Busardo carigrís (Butastur indicus) y el Busardo tisa (Butastur teesa), siendo el único residente en África. Su área de distribución abarca todo el continente desde el sur del Sáhara, hasta Camerún, Ruanda y Burundi por el sur.
Mide entre 34 y 44 cm de longitud, su envergadura es de 92-106 cm y su peso varía entre los 300 y 400 gr. Las hembras suelen ser de mayor tamaño que los machos.
Buteo rufipennisEs un migrante parcial que se desplaza a la zona sur de su área de distribución durante el invierno y al norte durante el verano (de abril a septiembre), coincidiendo con la época de lluvias y su período de cría. Se alimenta fundamentalmente de insectos, especialmente de langostas (de ahí su nombre en castellano), a los que captura en el suelo o tras una corta persecución en vuelo.
Su hábitat son los grandes espacios abiertos, áreas semidesérticas, sabanas, zonas de monte bajo y praderas; desde el nivel del mar y hasta los 1200 m de altitud. Es una especie común en su área de distribución y localmente abundante, aunque su número parece estar en regresión debido al sobrepatoreo y la sequía.
Butastur rufipennis Butastur generoko animalia da. Hegaztien barruko Accipitridae familian sailkatua dago.
Butastur rufipennis Butastur generoko animalia da. Hegaztien barruko Accipitridae familian sailkatua dago.
Heinäsirkkahaukka (Butastur rufipennis) on pitkäsiipihaukkojen sukuun kuuluva afrikkalainen petolintu. Sitä tavataan Saharan eteläpuolella Senegalista ja Guineasta mantereen poikki Etiopiaan, Keniaan ja Somalian eteläosiin ulottuvalla vyöhykkeellä.[1]
Sen elinpiiriä ovat trooppiset kosteikot, viljelymaat, ruohikot, kuivat savannit, pensastot ja metsät. Sen kannan arvioidaan olevan vähenemässä ylilaidunnuksen ja kuivuuden vuoksi.[3]
Heinäsirkkahaukka (Butastur rufipennis) on pitkäsiipihaukkojen sukuun kuuluva afrikkalainen petolintu. Sitä tavataan Saharan eteläpuolella Senegalista ja Guineasta mantereen poikki Etiopiaan, Keniaan ja Somalian eteläosiin ulottuvalla vyöhykkeellä.
Sen elinpiiriä ovat trooppiset kosteikot, viljelymaat, ruohikot, kuivat savannit, pensastot ja metsät. Sen kannan arvioidaan olevan vähenemässä ylilaidunnuksen ja kuivuuden vuoksi.
Il butastore rufipenne (Butastur rufipennis (Sundevall, 1850)), noto anche come poiana grillaia, è un uccello rapace della famiglia degli Accipitridi, diffuso nell'Africa subsahariana.[1][2]
È un rapace di media taglia, lungo 35–44 cm e con un'apertura alare di 92–106 cm.[3]
Si nutre prevalentemente di insetti, specialmente di cavallette, ma anche di mantidi, termiti, formiche, coleotteri, fasmidi e ragni. Occasionalmente può predare anche piccoli uccelli, roditori e rettili.[3]
L'areale di questa specie comprende una ristretta fascia dell'Africa subsahariana, a nord dell'equatore, che si estende dall'Africa occidentale (Senegal, Gambia, Guinea-Bissau, Guinea, Sierra Leone, Mauritania, Mali, Costa d'Avorio, Burkina Faso, Ghana, Togo, Benin), attraverso l'Africa centrale (Niger, Nigeria, Camerun, Ciad, Repubblica Centrafricana, Repubblica Democratica del Congo) sino all'Africa orientale (Sudan, Sud Sudan, Eritrea, Etiopia, Somalia, Uganda, Kenya, Tanzania).[1]
Il butastore rufipenne (Butastur rufipennis (Sundevall, 1850)), noto anche come poiana grillaia, è un uccello rapace della famiglia degli Accipitridi, diffuso nell'Africa subsahariana.
De sprinkhaanbuizerd (Butastur rufipennis) is een soort buizerd uit de familie havikachtigen (Accipitridae). Het is de enige soort uit dit geslacht die voorkomt in Afrika. Het is een roofvogel van savannegebieden.
De sprinkhaanbuizerd is 40 tot 43 cm lang. De vogel is nogal slank en lijkt in zit op afstand eerder op een torenvalk en in vlucht op een grauwe kiekendief zonder witte stuit. Opvallend zijn de roodbruine vleugels. De rug is grijsbruin, de vogel is van onder licht roodbruin met korte donkere streepjes.[2]
De sprinkhaanbuizerd komt voor in de gordel van savannegebieden die reikt van West-Afrika tussen de Sahara en de evenaar, tot in Oost-Afrika in Noordoost-Tanzania. Het is een roofvogel van halfwoestijnen en savanne met spaarzaam bomen zoals Acacias. De vogel foerageert soms in groepen tot wel 100 individuen aan de rand van bosbranden en sprinkhaanzwermen.[3]
De sprinkhaanbuizerd heeft een groot verspreidingsgebied en daardoor is de kans op de status kwetsbaar (voor uitsterven) gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd, maar schijnt in aantal terug te lopen. Echter, het tempo ligt onder de 30% in tien jaar (minder dan 3,5% per jaar). Om deze redenen staat deze buizerd als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe sprinkhaanbuizerd (Butastur rufipennis) is een soort buizerd uit de familie havikachtigen (Accipitridae). Het is de enige soort uit dit geslacht die voorkomt in Afrika. Het is een roofvogel van savannegebieden.
Myszołap rdzawoskrzydły (Butastur rufipennis) – gatunek dużego ptaka drapieżnego z rodziny jastrzębiowatych (Accipitridae) o długości ciała 40-43 cm. Występuje w zachodniej i środkowo-wschodniej Afryce. Jego środowisko to głównie sawanna, zakrzewienia i półpustynie.
Siedząc przypomina pustułkę, w locie błotniaka, z mniejszej odległości jest jednak bardzo charakterystyczny. Jest głównie owadożerny, żywi się pasikonikami, modliszkami, chociaż zjada również młode ptaki, ssaki i węże. Jest znany ze swego zwyczaju polowania wokół płonących traw i nad spalonymi obszarami, gdzie chwyta uciekające lub widoczne w spalonym gruncie zwierzęta.
Jest ptakiem wędrownym, przemieszcza się ze swych suchszych terenów lęgowych, gdzie spędza porę deszczową, do bardziej zadrzewionych obszarów w okresie suchym. Gniazduje zazwyczaj na niskim drzewie, buduje głębokie gniazdo i wyścieła je liśćmi.
Myszołap rdzawoskrzydły (Butastur rufipennis) – gatunek dużego ptaka drapieżnego z rodziny jastrzębiowatych (Accipitridae) o długości ciała 40-43 cm. Występuje w zachodniej i środkowo-wschodniej Afryce. Jego środowisko to głównie sawanna, zakrzewienia i półpustynie.
Siedząc przypomina pustułkę, w locie błotniaka, z mniejszej odległości jest jednak bardzo charakterystyczny. Jest głównie owadożerny, żywi się pasikonikami, modliszkami, chociaż zjada również młode ptaki, ssaki i węże. Jest znany ze swego zwyczaju polowania wokół płonących traw i nad spalonymi obszarami, gdzie chwyta uciekające lub widoczne w spalonym gruncie zwierzęta.
Jest ptakiem wędrownym, przemieszcza się ze swych suchszych terenów lęgowych, gdzie spędza porę deszczową, do bardziej zadrzewionych obszarów w okresie suchym. Gniazduje zazwyczaj na niskim drzewie, buduje głębokie gniazdo i wyścieła je liśćmi.
Butastur rufipennis é uma espécie de ave de rapina da família Accipitridae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Benin, Burkina Faso, Burundi, Camarões, República Centro-Africana, Chade, República Democrática do Congo, Costa do Marfim, Eritreia, Etiópia, Gambia, Gana, Guiné, Guiné-Bissau, Quénia, Libéria, Mali, Mauritânia, Níger, Nigéria, Ruanda, Senegal, Serra Leoa, Somália, Sudão, Tanzânia, Togo e Uganda.
Butastur rufipennis é uma espécie de ave de rapina da família Accipitridae.
Pode ser encontrada nos seguintes países: Benin, Burkina Faso, Burundi, Camarões, República Centro-Africana, Chade, República Democrática do Congo, Costa do Marfim, Eritreia, Etiópia, Gambia, Gana, Guiné, Guiné-Bissau, Quénia, Libéria, Mali, Mauritânia, Níger, Nigéria, Ruanda, Senegal, Serra Leoa, Somália, Sudão, Tanzânia, Togo e Uganda.
Gräshoppsvråk[2] (Butastur rufipennis) är en afrikansk fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen rovfåglar.[3]
Gräshoppsvråken är en slank, medelstor rovfågel med långa vingar, ben och stjärt. I flykten syns att "handen" är tydligt svartspetsat roströd. Den adulta fågeln är mörkt gråbrun ovan, roströd med mörka smala streck under. På undersidan av vingen syns en tydlig svartaktig kant på de blekt roströda vingpennorna. Ungfågeln är mer roströd och ovansidans fjädrar är rostkantade. Flykten är ofta låg och böljande, likt kärrhökar, men kan också ses glida på hög höjd. Den är mestadels tystlåten men låter höra ett högljutt ki-ki-ki-ki-kii under häckningen.[4]
Gräshoppsvråken förekommer på savann och i andra gräsmarker i Afrika söder om Sahara.[3] Den är delvis flyttfågel som rör sig söderut mellan september och mars och norrut igen i samband med regnperioden för att häcka.[5] Vid ett tillfälle har den påträffats i Västpalearktis, i norra Mauretanien 7-8 maj 2004.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Gräshoppsvråken påträffas i skogslandskap, skogsbryn och arid akaciesavann, men också invid våtmarker och brända fält.[7]
Gräshoppsvråken är rätt social och kan ses i stora grupper med 50 till 100 individer.[7] Den sitter ofta orörlig i toppen av ett litet träd eller en buske. Den påträffas ofta i närheten av bränder där den jagar insekter som skräms upp, framför allt gräshoppor. Under häckningstid domineras dock födan av reptiler och andra ryggradsdjur som grodor, gnagare och andra fåglar.[8]
Arten häckar mellan mars och april i norr, men äggläggning varierar beroende på område. Boet placeras i en trädklyka i ett låg träd, ibland tio meter upp i ett större träd. Den lägger ett till tre blåvita ägg.[7]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Fågeln rapporteras vara generellt vanlig och lokalt mycket allmän i vissa områden där den är den vanligaste rovfågeln förutom brun glada (Milvus milvus).[9][10] Världspopulationen uppskattas till mellan 20.000 och 50.000 vuxna individer.[1] Den är lokalt förekommande och varierar i antal från år till år.[5]
Gräshoppsvråk (Butastur rufipennis) är en afrikansk fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen rovfåglar.
Butastur rufipennis là một loài chim trong họ Accipitridae.[2]
Butastur rufipennis là một loài chim trong họ Accipitridae.