Coryphoblennius galerita és una espècie de peix de la família dels blènnids i de l'ordre dels perciformes.
A les Illes Açores és depredat per Serranus atricauda.[7][8]
És un peix marí de clima subtropical.[4]
Es troba al llarg de les costes de l'oest d'Anglaterra,[9] el Canal de la Mànega, la península Ibèrica, el Marroc, França, Madeira,[10] les Illes Canàries, el Mar Mediterrani, el Mar de Màrmara i la Mar Negra.[4][11][12][13][14][15][16][17]
Coryphoblennius galerita és una espècie de peix de la família dels blènnids i de l'ordre dels perciformes.
Pysgodyn sy'n byw yn y môr ac sy'n perthyn i deulu'r Blenniidae ydy'r llyfrothen Montagu sy'n enw benywaidd; lluosog: llyfrothod Montagu (Lladin: Coryphoblennius galerita; Saesneg: Montagu's blenny).
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Ewrop, Affrica, y Môr Du, y Môr Canoldir a Chefnfor yr Iwerydd, ac mae i'w ganfod ym Môr y Gogledd ac arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Heb ei gwerthuso' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth gan nad oes data digonol.[1]
Pysgodyn sy'n byw yn y môr ac sy'n perthyn i deulu'r Blenniidae ydy'r llyfrothen Montagu sy'n enw benywaidd; lluosog: llyfrothod Montagu (Lladin: Coryphoblennius galerita; Saesneg: Montagu's blenny).
Mae ei diriogaeth yn cynnwys Ewrop, Affrica, y Môr Du, y Môr Canoldir a Chefnfor yr Iwerydd, ac mae i'w ganfod ym Môr y Gogledd ac arfordir Cymru.
Ar restr yr Undeb Rhyngwladol dros Gadwraeth Natur (UICN), caiff y rhywogaeth hon ei rhoi yn y dosbarth 'Heb ei gwerthuso' o ran niferoedd, bygythiad a chadwraeth gan nad oes data digonol.
Fjaðragrúkur (frøðiheiti: Coryphoblennius galerita) er í ætt við tarabrosmu og heldur vanliga til í taraskóginum út á umleið 20 m. dýpi. Hann verður umleið 20 cm langur og hevur eyðkendar reyðgular fjaðrar millum eyguni og aftur móti ryggfjøðurini. Eyðkendu fjaðrarnar verða eyka stórar um heystið, beint áðrenn fiskarnir gýta. Serliga hjá eldru kallfiskunum kunnu fjaðrarnir gerast so langar, at teir hanga niður við síðuna á fiskinum. Fjaðragrúkur heldur mest til millum steinar og í sprungum í klettum, har hann liggur og hvílur á botni. Fjaðragrúkur er staðfastur og ofta liva pør saman í somu klettasprungu í fleiri ár. Fjaðragrúkur etur ymisk ryggleys dýr t.d. smá krabbadýr, lindýr og bustmaðkar.
Montagu's blenny (Coryphoblennius galerita), also known as the capuchin blenny, is a species of combtooth blenny found in the intertidal zones of the eastern Atlantic ocean from England to Madeira and the Canary Islands as well the Mediterranean Sea, the Black Sea and the Sea of Marmara. This species prefers rocky shores with much wave action. This species grows to a length of 7.6 centimetres (3.0 in) SL. It is the only species in the genus Coryphoblennius.[2][3]
Montagu's blenny is small and has an elongated body which has no scales, its eyes are set on top of the head and its mouth points downwards. It attains a Total Length of 8.5 centimetres (3.3 in). The background colour is pale brown marked with olive-green vertical stripes and light blue spots. There is a single dorsal fin that runs along the total length of its body with an obvious notch part of the way along. There is fringed, fleshy crest situated between its eyes and, in at least in Britain and Ireland, this feature distinguishes Montagu's blenny from the other species present. The fleshy crest continues along the dorsal surface of the blenny as a series of short fleshy tentacles. It has large pectoral fins which are used to grip on to rock surfaces and resemble limbs.[4] The fish in the Atlantic specimens often have dark-spots compared to Mediterranean populations. When spawning the males become uniformly dark or show a marbled pattern and have a white upper lip.[5]
Montagu's blenny occurs in the north eastern Atlantic Ocean and the Mediterranean. Its range in the Atlantic extends from southern Ireland and the southern coasts of Great Britain south to Portugal and along the west African coats as far as Guinea, It also occurs in the Macaronesian archipelagoes of Madeira, the Azores and the Canary Islands. It is found on all Mediterranean coastlines and into the Sea of Marmara, and the western Black Sea, it has been recorded from Black Sea coast of central Turkey and it may occur in the eastern Black Sea but this is unconfirmed.[1]
Montagu's blenny is found around the mid-tide level of the intertidal zone in rocky coasts,[4] often on steep rocky surfaces up to the surf zone.[5] It shows a preference for rock pools which are not heavily vegetated with leafy seaweeds, being more frequently recorded in pools dominated by coralline algae.[4] This species will stay out of the water at low tide sheltering under rocks and seaweeds,[3] being capable of breathing air. The juveniles are frequently recorded from tidal pools and sometimes shelter in the empty shells of barnacles.[1]
This species is omnivorous and the main food of Montagu's blennies are small invertebrates, including acorn barnacles,[6] although algae are an important component of the adult blennies' diet.[3] The algae being scraped off rock substrates.[5] It is mainly active by day, especially at high tide, and at night it may sleep up to 40 centimetres (16 in) above the water's surface.[5]
Breeding takes place in the summer in shallow, sometimes intertidal water,[6] from May to August. The male's courtship display consists of rocking his head from side to side.[5] The eggs are demersal and adhere to the substrate via an adhesive filament. The males guard territories which include depressions, crevices or the holes created by piddocks. The males guard egg masses laid by several different females, frequently releasing sperm during periodic quivers to fertilise eggs in the nest in a similar manner to other blennies and they fan the eggs as if aerating and cleaning them. The larvae are planktonic and are often recorded in shallow, coastal waters.[3]
The generic name is derived from Greek and is a compound noun consisting of the word Koryfó rendered as Corypho meaning "top" and blennius, which means "blenny" and is derived from a Greek word for "mucus", referring to its scaleless body. The specific name, galerita means "a cape" or "a hood" and refers to the crest between the eyes.[7] The common name, Montagu's blenny, honours the English naturalist George Montagu (1753–1815).[8]
Montagu's blenny (Coryphoblennius galerita), also known as the capuchin blenny, is a species of combtooth blenny found in the intertidal zones of the eastern Atlantic ocean from England to Madeira and the Canary Islands as well the Mediterranean Sea, the Black Sea and the Sea of Marmara. This species prefers rocky shores with much wave action. This species grows to a length of 7.6 centimetres (3.0 in) SL. It is the only species in the genus Coryphoblennius.
La moma es la especie Coryphoblennius galerita,[2][3] la única del género Coryphoblennius,[4] un pez de la familia blénidos del orden de los Perciformes.[5]
Su nombre científico procede del griego: koryphe (cumbre, cima) + blennios (mucosidad).[6]
Esta especie tiene una amplia distribución subtropical por la costa este del océano Atlántico, desde las islas Británicas al norte hasta Marruecos e islas Canarias al sur, así como por todo el mar Mediterráneo, el mar de Mármara y el mar Negro.[2] También se encuentra en las islas Azores.[7] Suele vivir pegado al fondo marino, de hábito demersal, oculto en las áreas rocosas.[2]
Parece que la moma está siendo afectada por la contaminación, sin embargo no se observa disminución de sus poblaciones y es calificada como especie de "preocupación menor".[1]
Con la forma característica de los blénidos y coloración críptica, la longitud máxima descrita es de 7'6 cm.[2]
Se ha comprobado que puede permanecer fuera del agua debajo de las piedras y algas marinas, donde puede respirar del aire.[8] Son omnívoros, alimentándose de copépodos y ostrácodos mientras son juveniles, pasando a una dieta exclusiva de algas cuando se convierten en adultos.[9]
Los juveniles se mantienen en las pequeñas charcas de marea.[10] Los territorios son protegidos por los machos, consistentes en depresiones o grietas.[11] Durante el apareamiento, los machos promocionan su nido limpiando y ventilanado la zona, sobre la que el macho y varias hembras depositarán los gametos; los machos guardan después los huevos de varias hembras, adheridos a la roca.[11]
En las islas Azores es depredado por el serrano imperial.
Moma en la isla de Mouro, Santander (España).
La moma es la especie Coryphoblennius galerita, la única del género Coryphoblennius, un pez de la familia blénidos del orden de los Perciformes.
Su nombre científico procede del griego: koryphe (cumbre, cima) + blennios (mucosidad).
Montague kabuxa (Coryphoblennius galerita) Blenniidae familiako arraina da, ipar-ekialdeko Ozeano Atlantikoan, Mediterraneon eta Itsaso Beltzan bizi dena. 7,6 zentimetroko luzera du.[1] Bere generoan monotipikoa da.
Montague kabuxa (Coryphoblennius galerita) Blenniidae familiako arraina da, ipar-ekialdeko Ozeano Atlantikoan, Mediterraneon eta Itsaso Beltzan bizi dena. 7,6 zentimetroko luzera du. Bere generoan monotipikoa da.
La blennie coiffée, Coryphoblennius galerita, est une espèce de poissons marins appartenant à la famille des Blenniidae. Il s'agit de la seule espèce du genre Coryphoblennius.
Babica penjačica (lat. Coryphoblennius galerita) ili slingurica penjačica, riba je koja spada u porodicu slingurki (Blenniidae). Ima golo tijelo, bez ljusaka, izduženo, u više nijansi i boja, svojim šarama i oblikom podsjeća na glavoča[1]. Završeci usta su joj blijedi, a živi u plićaku, na samom spoju mora i kopna, nastanjuje procjepe i rupe na samoj obali. Ime je dobila po svojoj osobini da iskorištava snagu valova kako bi se popela na kopno u potrazi za svojom omiljenom hranom, a to su račići i alge. Najveći zabilježeni primjerak je imao duljinu od 7,6 cm[2].
Ova vrsta živi na cijelom Mediteranu i Crnom moru, kao i na Atlantiku, od zapadne Engleske do Maroka, kao i na otocima Madeiri i Kanarima.
Babica penjačica (lat. Coryphoblennius galerita) ili slingurica penjačica, riba je koja spada u porodicu slingurki (Blenniidae). Ima golo tijelo, bez ljusaka, izduženo, u više nijansi i boja, svojim šarama i oblikom podsjeća na glavoča. Završeci usta su joj blijedi, a živi u plićaku, na samom spoju mora i kopna, nastanjuje procjepe i rupe na samoj obali. Ime je dobila po svojoj osobini da iskorištava snagu valova kako bi se popela na kopno u potrazi za svojom omiljenom hranom, a to su račići i alge. Najveći zabilježeni primjerak je imao duljinu od 7,6 cm.
La bavosa galletto (Coryphoblennius galerita) è un pesce di mare della famiglia Blenniidae comune nei mari italiani.
Popola il mar Mediterraneo occidentale, il mar Nero e l'Oceano Atlantico tra la Manica ed il Golfo di Guinea.
Vive in acque bassissime, mai superiori ad 1 metro e si trova pure nelle pozze di marea del piano sopralitorale.
Aspetto generale tipico da blennide, i caratteri più importanti per il riconoscimento sono i seguenti:
La colorazione è variabilissima, di solito c'è una macchietta chiara ad ogni angolo della bocca.
Non supera i 9 cm.
Ha abitudini alimentari particolari, infatti si nutre quasi esclusivamente di Cirripedi come Chtamalus e Balanus, meglio noti come denti di cane.
Ha luogo in estate, il maschio fa la guardia alle uova.
Questa specie ha abitudini semi anfibie tanto che d'estate passa le notti all'asciutto. D'altra parte le sue prede abituali si trovano nel piano sopralitorale, cioè fuori dall'acqua. Alcuni adattammenti fisiologici, come vasi sanguigni cutanei sul capo per scambi gassosi, durezza e robustezza delle pinne pari, etc..permettono a questo pesciolino di trascorrere anche molte ore all'asciutto.
La bavosa galletto (Coryphoblennius galerita) è un pesce di mare della famiglia Blenniidae comune nei mari italiani.
Coryphoblennius galerita is een straalvinnige vissensoort uit de familie van naakte slijmvissen (Blenniidae).[1] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1758 door Linnaeus.
Bronnen, noten en/of referentiesFliktangkvabbe er en liten tangkvabbeart.
Denne arten kan kjennes på den frynsete kjøttfliken mellom øynene, og på at ryggfinnen har et hakk mellom pigg- og bløtstråledelen. Den kan bli opptil 8,5 cm lang.
Fliktangkvabbe er utbredt i Svartehavet, Middelhavet og i det nordøstre Atlanterhavet fra Kanariøyene, Madeira og Marokko til sørvestkysten av De britiske øyer. Arten er knyttet til fjæresonen og forekommer i tidevannsdammer og på grunt vann med fjellbunn.
Den er den eneste arten i slekten Coryphoblennius.
Fliktangkvabbe er en liten tangkvabbeart.
Denne arten kan kjennes på den frynsete kjøttfliken mellom øynene, og på at ryggfinnen har et hakk mellom pigg- og bløtstråledelen. Den kan bli opptil 8,5 cm lang.
Fliktangkvabbe er utbredt i Svartehavet, Middelhavet og i det nordøstre Atlanterhavet fra Kanariøyene, Madeira og Marokko til sørvestkysten av De britiske øyer. Arten er knyttet til fjæresonen og forekommer i tidevannsdammer og på grunt vann med fjellbunn.
Den er den eneste arten i slekten Coryphoblennius.
Ślizg czubaty[2], pierzyk[3] ( Coryphoblennius galerita) – gatunek morskiej ryby okoniokształtnej z rodziny ślizgowatych (Blenniidae). Jedyny przedstawiciel rodzaju Coryphoblennius.
Występuje w północnym Atlantyku od wybrzeża zachodnioafrykańskiego do południowej Irlandii, w kanale La Manche i Morzu Śródziemnym, gdzie jest jednak rzadki.
Ryba żyjąca na dnie przy skalistych brzegach, często także w strefie pływów, także na łąkach brunatnic. W czasie odpływu często zostaje w kałużach chowając się w szczelinach skalnych lub wśród glonów.
Ciało wydłużone, bocznie spłaszczone. Głowa o zaokrąglonym profilu, oczy umieszczone wysoko, powyżej charakterystyczny trójkątny płat skóry z nim szereg od 3 do 7 wyrostków skórnych. Ciało bezłuskie, skóra śluzowata. Płetwa grzbietowe długa, w środkowej części wcięciem, podparta 12–13 twardymi i 15–18 miękkimi promieniami, tylna część wyższa. Płetwa odbytowa podparta 1 twardy i 17–18 miękkimi promieniami. Płetwy piersiowa duża, silna, wachlarzowata. Płetwy brzuszne nitkowate. Płetwa ogonowa zaokrąglona.
Ubarwienie w zależności od miejsca występowania szare, brązowe lub oliwkowe z ciemniejszym marmurkowaniem lub poprzecznymi pręgami.
Dorasta maksymalnie do 8 cm.
Odżywia się wieloszczetami i skorupiakami
Tarło odbywa się latem. Ikra składana jest pod kamieniami lub w szczelinach skalnych. Ikrą opiekuje się samiec.
Ślizg czubaty, pierzyk ( Coryphoblennius galerita) – gatunek morskiej ryby okoniokształtnej z rodziny ślizgowatych (Blenniidae). Jedyny przedstawiciel rodzaju Coryphoblennius.
Coryphoblennius galerita é uma espécie de peixe pertencente à família Blenniidae.
A autoridade científica da espécie é Linnaeus, tendo sido descrita no ano de 1758.
Encontra-se presente em Portugal, onde é uma espécie nativa.
O seu nome comum é marachomba.
Trata-se de uma espécie marinha. Atinge os 7,59 cm de comprimento padrão nos indivíduos do sexo masculino.
Coryphoblennius galerita é uma espécie de peixe pertencente à família Blenniidae.
A autoridade científica da espécie é Linnaeus, tendo sido descrita no ano de 1758.
Franshuvad skyggfisk (Coryphoblennius galerita), en fisk i familjen slemfiskar som finns i östra Atlanten och Medelhavet.
Likt alla slemfiskar har arten slemmig hud utan fjäll. Kroppen är avlång, med långa rygg- och analfenor. Den förra är uppdelad i två delar med ett tydligt hack emellan, en främre, taggstrålig, och en bakre, mjukstrålig.[2] Den nedåtriktade munnen har tjocka läppar, medan ögonen är uppåtriktade. Bröstfenorna är stora, och de smala bukfenorna används som griporgan för att hålla fast vid stenar.[3] På hjässan har arten ett grenat hudutskott och en rad av små, maskformade bihang. Kroppens grundfärg är grönbrun med mörka fläckar eller hela, sammansmälta brunsvarta fält. På kroppen och ibland också huvudet finns små, ljusblå prickar, som hos äldre fiskar är större och klarblåa, inte minst kring sidolinjen. Äldre fiskar får också en gul skiftning på hjässan och orange färg i munvinklarna.[2] Längden når upp till 8,5 cm.[3]
Den franshuvade skyggfisken lever i grunda, strandnära vatten som naturliga tidvattensdammar och hällkar[4] med riklig algväxtlighet.[3] Den kan stanna kvar på land när tidvattnet drar sig tillbaka, dold under klippor eller sjögräs. Medan den är på land andas den luft.[5]
Födan består av rankfotingar och små, planktoniska kräftdjur.[4]
Hanen hävdar revir kring klippspringor samt fördjupningar och hål i bottnen. Honan lägger ägg som sjunker till bottnen där de klibbar fast.[5]
Den franshuvade skyggfisken förekommer i östra Atlanten från västra Englands kuster, via Engelska kanalen till Medelhavet (inklusive Svarta havet), Marocko, Madeira och Kanarieöarna.[5]
Franshuvad skyggfisk (Coryphoblennius galerita), en fisk i familjen slemfiskar som finns i östra Atlanten och Medelhavet.