Chersophilus duponti (Vieillot 1824)

Dupontlärka^[2] (Chersophilus duponti) är en skygg och mycket svårsedd lärka som förekommer på Iberiska halvön samt i Nordafrika.^[3]

Taxonomi, systematik och utbredning

Dupontlärkan beskrevs ursprungligen av Louis Jean Pierre Vieillot 1820 som placerade den i släktet Alauda.^[4][5] Fågelns vetenskapliga och svenska artnamn hedrar Léonard Puech Dupont (1796-1828), fransk handlare i specimen och tidig kolibrikännare, som samlade in arten och visade den för Vieillot.^[6][7]

Sedermera har den flyttats till det egna släktet Chersophilus på grund av sitt avvikande utseende. DNA-studier visar förvånande nog att dess närmaste släkting troligen är streckig ökenlärka (Eremalauda dunni).^[8]

Dupontlärkans utbredningsområde.

Underarter

Dupontlärkan delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

• C. d. duponti – förekommer på Iberiska halvön, i Marocko, i norra Algeriet och i nordvästra Tunisien
• C. d. margaritae – förekommer från Algeriet (Atlasbergens södra sluttningar) till sydöstra Tunisien, norra Libyen och nordvästra Egypten

Kännetecken

Utsseende

Liksom andra lärkor är dupontlärkan kryptiskt tecknad i brunt. Den är jämnstor med sånglärkan (17-18 centimeter) men relativt gracil med lång nacke, långa ben och lång, något nedböjd näbb. Den har liksom sånglärkan streckat bröst och vita stjärtsidor, men saknar vit vingbakkant, är något mörkare och har ett ljust streck på hjässan. Underarten margaritae har något längre näbb och är mer rödbrun i grundfärgen. Könen är lika.

Läte

Sången är en upprepad melankolisk, kort och nasal melodi som framförs i gryning och skymning, ofta i sångflykt på hög höjd, även nattetid. Lätet är förvånansvärt svårt att lokalisera.

Levnadssätt

Dupontlärkan förekommer i öppen, sandig, halvöken eller stäpp med tuvor av gräs, såväl på högplatåer, i låglänta områden samt nära kusten. Utanför häckningstid har den även påträffats i sädesfält.^[1] Den är mycket skygg, med ryckiga och nervösa rörelser. Vid oro löper den raskt undan och undgår därmed lätt upptäckt. Dupontlärkan lägger tre till fyra ägg på marken, mellan mars och juli.^[1] Huvudsakliga födan är insekter och frön.

Status

IUCN kategoriserar arten som nära hotad.^[1] I Marocko uppskattas populationen till drygt 15.000 sjungande hanar, i Spanien 3.500-4.200.^[1] I Spanien tros arten minska relativt kraftigt, minst 10% under tio år.^[1]

Referenser

1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2016 Chersophilus duponti Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
4. ^ Vieillot, Louis Jean Pierre (1820) Faune française, ou Histoire naturelle, générale et particulière des animaux qui se trouvent en France, constamment ou passagèrement, à la surface du sol, dans les eaux qui le baignent, et dans le lit, pages 173-174 (på franska)
5. ^ ”Chersophilus duponti - Avibase”. avibase.bsc-eoc.org. http://avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?lang=EN&avibaseid=504B0218&sec=summary&ssver=1.
6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
7. ^ Beolens, Bo; Watkins, Michael; Grayson, Michael (2014). The Eponym Dictionary of Birds. New York, NY, USA: Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1-4729-0574-1. https://books.google.com/books?id=En4wBAAAQBAJ&pg=PT368
8. ^ Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043-1056.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör dupontlärka.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Chersophilus duponti.
  Artförteckning