Dvärgpiphare (Ochotona pusilla) är en art i familjen pipharar (Ochotonidae) som förekommer på stäpper i Ryssland och centrala Asien.
Dvärgpipharens kroppslängd varierar mellan 15 och 20 centimeter. Pälsen är hos bägge könen gråbrun på ovansidan och vitaktig på buken. Vinterpälsen är något ljusare.[2] De bakre extremiteterna är lite längre än de främre men skillnaden är inte påfallande. Tändernas antal är 26.[3]
Djuret lever i Ryssland och Kazakstan. Utbredningsområdet sträcker sig västerut till Volgafloden, norrut till södra Uralbergen samt österut till floden Irtysj. Tidigare fanns denna art även i västra Ryssland och Ukraina men är där numera försvunnen.[3][1]
Två underarter är erkända: O. p. angustifrons Argyropulo, 1932, som förekommer öster om Uralfloden, och O. p. pusilla (Pallas, 1769), som förekommer väster om floden[1][4].
Habitatet utgörs av buskblandade stäpper och andra gräsmarker.[3][1] Arten kan vara aktiv under hela dygnet[3] men i motsats till andra pipharar är den ofta aktiv även på natten[1][2]. Den håller ingen vinterdvala och kommer ut ur boet under vintern när temperaturen och vinden är lämpliga. Dvärgpiphare förekommer ibland i stora grupper. Djuret har ett visslande läte. Födan utgörs av olika sorters gräs.[3]
Artens fortplantning är inte utredd men det antas att parningen och ungarnas uppfostring är likadan som hos andra pipharar.[3]
På grund av förstöringen av dess levnadsområde räknades arten tidigare som sårbar men numera listas arten av IUCN som livskraftig.[1]
Dvärgpiphare (Ochotona pusilla) är en art i familjen pipharar (Ochotonidae) som förekommer på stäpper i Ryssland och centrala Asien.