Bananxoʻrlar, turako (Musophagidae) — kakkusimonlar turkumiga kiradigan qushlar oilasi, 18 tacha turi bor. Ogʻirligi 250 g dan 1 kg gacha. Turatsin va turakoverdin kabi maxsus pigmentlar patlarining rangiga yarqiragan yashil va koʻk tus berib turadi. Sahroi Kabirdan jan.da Afrikaning oʻrmonlari va savannalarida yashaydi. Bananxoʻrlar koʻp vaqtini daraxt shoxlarida oʻtkazadi. Koʻpincha daraxt shoxlariga uya qoʻyadi. 2 ta tuxum bosadi. Tuxum bosishi 3 haftaga yaqin davom etadi. Joʻjalari 6 haftadan keyin uyani tashlab ketadi. Bu qushlarga bananxoʻr deb notoʻgʻri nom berilgan. Ular banan bilan emas, balki buta va daraxtlarning kurtaklari, meva va urugʻlari bilan oziqlanadi. Vakillari: kokildor turako (Corythaeola cristata), Efiopiya turakosi (Turaco ruspolii),T. bannermani turlari Tabiatni muhofaza qilish xalqaro ittifoqi (TMQXI)ning Qizil kitobiga kiritilgan.[1]
Bananxoʻrlar, turako (Musophagidae) — kakkusimonlar turkumiga kiradigan qushlar oilasi, 18 tacha turi bor. Ogʻirligi 250 g dan 1 kg gacha. Turatsin va turakoverdin kabi maxsus pigmentlar patlarining rangiga yarqiragan yashil va koʻk tus berib turadi. Sahroi Kabirdan jan.da Afrikaning oʻrmonlari va savannalarida yashaydi. Bananxoʻrlar koʻp vaqtini daraxt shoxlarida oʻtkazadi. Koʻpincha daraxt shoxlariga uya qoʻyadi. 2 ta tuxum bosadi. Tuxum bosishi 3 haftaga yaqin davom etadi. Joʻjalari 6 haftadan keyin uyani tashlab ketadi. Bu qushlarga bananxoʻr deb notoʻgʻri nom berilgan. Ular banan bilan emas, balki buta va daraxtlarning kurtaklari, meva va urugʻlari bilan oziqlanadi. Vakillari: kokildor turako (Corythaeola cristata), Efiopiya turakosi (Turaco ruspolii),T. bannermani turlari Tabiatni muhofaza qilish xalqaro ittifoqi (TMQXI)ning Qizil kitobiga kiritilgan.
Shorobo au huruvi ni ndege wa familia Musophagidae. Spishi za jenasi Corythaixoides zinaitwa gowee pia na Tauraco fischeri anaitwa kulukulu. Spishi za jenasi Corythaixoides na Crinifer zina rangi ya kijivu na nyeupe, nyingine zina rangi ya majani, nyekundu, buluu na zambarau. Shorobo ni ndege wa pekee ambao wana pigmenti ya rangi ya majani inayoitwa turacoverdin. Ndege hawa wanatokea Afrika chini ya Sahara. Hawawezi kupuruka vizuri sana lakini hukimbia juu ya matawi ya miti. Hula matunda hasa na majani na maua pia, na mara chache hukamata wadudu na makoa. Hujenga tago lao kwa vijiti na jike hutaga mayai 2 au 3. Vinda wakitoka kwa mayai, wanapambwa na malaika mazito na macho yao ni wazi tayari au karibu.
Shorobo au huruvi ni ndege wa familia Musophagidae. Spishi za jenasi Corythaixoides zinaitwa gowee pia na Tauraco fischeri anaitwa kulukulu. Spishi za jenasi Corythaixoides na Crinifer zina rangi ya kijivu na nyeupe, nyingine zina rangi ya majani, nyekundu, buluu na zambarau. Shorobo ni ndege wa pekee ambao wana pigmenti ya rangi ya majani inayoitwa turacoverdin. Ndege hawa wanatokea Afrika chini ya Sahara. Hawawezi kupuruka vizuri sana lakini hukimbia juu ya matawi ya miti. Hula matunda hasa na majani na maua pia, na mara chache hukamata wadudu na makoa. Hujenga tago lao kwa vijiti na jike hutaga mayai 2 au 3. Vinda wakitoka kwa mayai, wanapambwa na malaika mazito na macho yao ni wazi tayari au karibu.
De toerakofûgels of toerako's (Latynske namme: Musophagidae) foarmje in famylje fan 'e klasse fan 'e fûgels (Aves), de ûnderklasse fan 'e moderne fûgels (Neornithes), de tuskenklasse fan 'e nijkakigen (Neognathae), it boppeskift fan 'e nije fûgels (Neoaves), de noch rangleaze groep fan 'e trapfoarmigen (Otidimorphae) en it skift fan 'e toerako-eftigen (Musophagiformes). De toerakofûgels binne de iennichste famylje fan 'e toerako-eftigen, en sadwaande binne se it naust besibbe oan 'e koekoekeftigen (Cuculiformes) en de trapeftigen (Otidiformes). Foarhinne waarden de toerakofûgels faak ûnderbrocht yn it skift fan 'e koekoekeftigen, mar resinte genetyske analyze wiist der sterk op dat se in selsstannige groep foarmje.
Toerakofûgels binne middelgrutte fûgels dy't yn beammen libje en yn harren fersprieding beheind binne ta Afrika besuden de Sahara, dêr't se rûnom foarkomme yn wâlden en op savannes. Se kinne mar swakjes fleane, mar drave nammenste flugger troch de beamtoppen. It binne sosjale stânfûgels, dy't yn famyljegroepen libje fan op syn measten tsien eksimplaren. Mei in protte soarten fan 'e toerakofûgels is it sa dat se in soad leven meitsje, en fuortjeiers (Corythaixoides) en wytbúktoerako's {Criniferoides) steane yn it bysûnder bekend om harren skrille alaarmrop, wêrmei't se net inkeld soartgenoaten, mar alle fauna yn harren neite warskôgje foar rôfdieren of minsklike jagers.
Toerakofûgels bouwe in grut nêst fan tûkjes, dêr't se 2-3 aaien yn lizze. Dêr komme de piken út mei in tsjûke dûnslaach en iepen of hast-iepen eachjes. Toerakofûgels frette foar it meastepart fruchten, mar dêrnjonken ek wol blêden, blêdknoppen en blommen. Altemets folje se har menu oan mei ynsekten en slakken. Se meie fral graach bananen en kinne, as se troch minsken fuorre wurde, sa nuet wurde dat se út 'e hân ite. Behalven bananen litte se ek druven en papaya's net stean.
De toerakofûgels of toerako's (Latynske namme: Musophagidae) foarmje in famylje fan 'e klasse fan 'e fûgels (Aves), de ûnderklasse fan 'e moderne fûgels (Neornithes), de tuskenklasse fan 'e nijkakigen (Neognathae), it boppeskift fan 'e nije fûgels (Neoaves), de noch rangleaze groep fan 'e trapfoarmigen (Otidimorphae) en it skift fan 'e toerako-eftigen (Musophagiformes). De toerakofûgels binne de iennichste famylje fan 'e toerako-eftigen, en sadwaande binne se it naust besibbe oan 'e koekoekeftigen (Cuculiformes) en de trapeftigen (Otidiformes). Foarhinne waarden de toerakofûgels faak ûnderbrocht yn it skift fan 'e koekoekeftigen, mar resinte genetyske analyze wiist der sterk op dat se in selsstannige groep foarmje.
The turacos mak up the bird faimily Musophagidae (leeterally "banana-eaters").
Turakos (Musophagidae) san det iansagst fögelfamile uun det order faan a Musophagiformes.
Turakos (Musophagidae) san det iansagst fögelfamile uun det order faan a Musophagiformes.
Бананчылдар, сейнектер (лат. Musophagidae) — күкүктөр түркүмүндөгү куштардын бир тукуму, буларга төмөнкүлөр кирет: ак жаак сейнек (лат. Tauraco leucotis); үрпөк сейнек (лат. Corythaeda cristata).
Бананчылдар, сейнектер (лат. Musophagidae) — күкүктөр түркүмүндөгү куштардын бир тукуму, буларга төмөнкүлөр кирет: ак жаак сейнек (лат. Tauraco leucotis); үрпөк сейнек (лат. Corythaeda cristata).
துராகோக்கள் என்பது முசோபகிடாய் (இலக்கிய ரீதியாக "வாழைப்பழ உண்ணிகள்") பறவை குடும்பத்தில் உள்ள பறவைகள் ஆகும். இக்குடும்பத்தில் வாழை உண்ணிகள் மற்றும் தூரப்போ பறவைகள் உள்ளன. தெற்கு ஆப்பிரிக்காவில் துராகோக்கள் மற்றும் தூரப்போ பறவைகள் பொதுவாக லோயரிகள் என்று அழைக்கப்படுகின்றன. இப்பறவைகளால் அவற்றின் நான்காவது விரலை வெளியே நீட்டவும் உள்ளிழுக்கவும் முடியும். எப்போதும் முன்னோக்கியே உள்ள இரண்டாவது மற்றும் மூன்றாவது விரல்கள் சில உயிரினங்களில் இணைந்து உள்ளன. இக்குடும்ப பறவைகளுக்கு கொண்டைகள் மற்றும் நீண்ட வால்கள் உள்ளன. துராகோக்கள் விசித்திரமான மற்றும் தனித்துவமான நிறமிகளை கொண்டுள்ளதாக அறியப்படுகின்றன. இந்த நிறமிகள் பிரகாசமான பச்சை மற்றும் சிவப்பு நிறங்களை இவற்றின் இறகுகளுக்கு தருகின்றன.
துராகோக்களின் சிவப்பு நிற பறக்கும் சிறகுகள் ஆப்பிரிக்கா முழுவதும் உள்ள அரச குடும்பங்கள் மற்றும் தலைவர்களின் தகுதி சின்னங்களாக பொக்கிஷங்களாக பாதுகாக்கப்படுகின்றன. இவை சுவாசி மற்றும் ஜுலு அரச குடும்பங்களால் மதிக்கப்பட்டதாக பதிவுகள் உள்ளன.[1]
துராகோக்கள் என்பது முசோபகிடாய் (இலக்கிய ரீதியாக "வாழைப்பழ உண்ணிகள்") பறவை குடும்பத்தில் உள்ள பறவைகள் ஆகும். இக்குடும்பத்தில் வாழை உண்ணிகள் மற்றும் தூரப்போ பறவைகள் உள்ளன. தெற்கு ஆப்பிரிக்காவில் துராகோக்கள் மற்றும் தூரப்போ பறவைகள் பொதுவாக லோயரிகள் என்று அழைக்கப்படுகின்றன. இப்பறவைகளால் அவற்றின் நான்காவது விரலை வெளியே நீட்டவும் உள்ளிழுக்கவும் முடியும். எப்போதும் முன்னோக்கியே உள்ள இரண்டாவது மற்றும் மூன்றாவது விரல்கள் சில உயிரினங்களில் இணைந்து உள்ளன. இக்குடும்ப பறவைகளுக்கு கொண்டைகள் மற்றும் நீண்ட வால்கள் உள்ளன. துராகோக்கள் விசித்திரமான மற்றும் தனித்துவமான நிறமிகளை கொண்டுள்ளதாக அறியப்படுகின்றன. இந்த நிறமிகள் பிரகாசமான பச்சை மற்றும் சிவப்பு நிறங்களை இவற்றின் இறகுகளுக்கு தருகின்றன.