Cisticolidae is 'n familie van uiteenlopende voëls in die orde van sangvoëls (Passeriformes). Hulle is klein insekvretende voëltjies met afgeronde vlerke en lang, dikwels afgeslete sterte. Hulle grootte wissel van 9 tot 20 sentimeter. Hulle het dun pootjies en 'n skerp snawel. Die meeste spesies kom in Suid-Europa, Afrika, Asië en Australië voor. Hulle lewe in woude, savannes, graslande, moerasse en struikgewasse in semi-droë en droë gebiede. Die verekleed is lig van kleur by spesies wat in die bos lewe en donkerder vir spesies wat in meer oop gebiede woon.
Van die genera wat aan die familie behoort:
Cisticolidae is 'n familie van uiteenlopende voëls in die orde van sangvoëls (Passeriformes). Hulle is klein insekvretende voëltjies met afgeronde vlerke en lang, dikwels afgeslete sterte. Hulle grootte wissel van 9 tot 20 sentimeter. Hulle het dun pootjies en 'n skerp snawel. Die meeste spesies kom in Suid-Europa, Afrika, Asië en Australië voor. Hulle lewe in woude, savannes, graslande, moerasse en struikgewasse in semi-droë en droë gebiede. Die verekleed is lig van kleur by spesies wat in die bos lewe en donkerder vir spesies wat in meer oop gebiede woon.
Cisticolidae a zo ur c'herentiad e rummatadur an evned, termenet e 1872 gant al loenoniour svedat Carl Jacob Sundevall (1801-1875)[1], Cisticola ar genad skouer anezhañ.
Diouzh Doare 9.1 an IOC World Bird List[2] ez a eizh genad golvaneged warn-ugent d'ober ar c'herentiad :
Cisticolidae a zo ur c'herentiad e rummatadur an evned, termenet e 1872 gant al loenoniour svedat Carl Jacob Sundevall (1801-1875), Cisticola ar genad skouer anezhañ.
Diouzh Doare 9.1 an IOC World Bird List ez a eizh genad golvaneged warn-ugent d'ober ar c'herentiad :
Els cisticòlids (Cisticolidae) són una família d'ocells de l'ordre dels passeriformes que habiten principalment a les zones meridionals i més càlides del Vell Món. Sovint s'han inclòs a la família dels sílvids (Sylviidae).
L'origen d'aquesta família probablement va estar en Àfrica, on encara es trobin la major part de les espècies, malgrat que també hi ha representants des d'Àsia tropical fins a Austràlia, a més d'una que cria a Europa.
Generalment són aus molt petites, d'un homogeni color marró o gris, habitants d'espais oberts com praderies o matolls. Sovint són difícils de contemplar i d'identificar, ja que les diferents espècies poden ser molt semblants en aparença. Sovint la millor manera per a diferenciar-los és el cant.
Són aus insectívores que niden entre la vegetació, prop de terra.
Segons la classificació del Congrés Ornitològic Internacional (versió 2.6, 2010), la família conté 28 gèneres amb 160 espècies.
Els cisticòlids (Cisticolidae) són una família d'ocells de l'ordre dels passeriformes que habiten principalment a les zones meridionals i més càlides del Vell Món. Sovint s'han inclòs a la família dels sílvids (Sylviidae).
L'origen d'aquesta família probablement va estar en Àfrica, on encara es trobin la major part de les espècies, malgrat que també hi ha representants des d'Àsia tropical fins a Austràlia, a més d'una que cria a Europa.
Generalment són aus molt petites, d'un homogeni color marró o gris, habitants d'espais oberts com praderies o matolls. Sovint són difícils de contemplar i d'identificar, ja que les diferents espècies poden ser molt semblants en aparença. Sovint la millor manera per a diferenciar-los és el cant.
Són aus insectívores que niden entre la vegetació, prop de terra.
Die Halmsängerartigen (Cisticolidae) sind eine artenreiche, insektenfressende Singvogelfamilie, die früher als Unterfamilie der Grasmückenartigen (Sylviidae) galt.
Der zylindrisch-eiförmige Körper ist klein bis mittelgroß. Die Körpergröße variiert zwischen 9 und 20 Zentimetern. Das Gefieder ist hauptsächlich braun, manchmal gelb oder grün, oft auf dem Rücken gestreift, und an der Unterseite hell, mit schwarzen oder weißen Farbakzenten versehen. Die Männchen haben ein auffälliger gemustertes Gefieder. Die Flügel sind abgerundet. Abgesehen von den kurzschwänzigen Arten der Gattung Camoroptera ist der Schwanz mittellang bis sehr lang und wird bei den meisten langschwänzigen Arten über den Rücken gespannt gehalten. Der gerade, dünne, spitze Schnabel ist kurz bis mittel. Der Kopf klein bis mittelgroß, der Hals kurz und dick. Die Füße und die dünnen Beine sind mittel bis lang.[1]
Es gibt 26 Gattungen, 155 Arten und 529 Taxa unterhalb des Artniveaus, die im südlichen Europa, in Afrika, in Asien und in der australasiatischen Zone vorkommen. Ihr Lebensraum sind Wälder, Savannen, Grasland, Sümpfe sowie halbtrockenes und trockenes Buschland. Die Gefiederfärbung ist hell bei den waldbewohnenden Arten und dunkel bei den Arten, die offenes Gelände bewohnen.
Der Familie werden aktuell (2020) folgende Gattungen und Arten (Auswahl) zugeordnet:[2]
Die Wüstenprinie (Scotocerca inquieta) wurde traditionell ebenfalls zu den Halmsängerartigen gerechnet. Auf Grundlage von molekulargenetischen Untersuchungen[3][4] wird sie mittlerweile in eine eigene Familie Scotocercidae in der näheren Verwandtschaft der Schwanzmeisen (Aegithalidae) und Seidensängerverwandten (Cettiidae) gestellt.
Die Halmsängerartigen (Cisticolidae) sind eine artenreiche, insektenfressende Singvogelfamilie, die früher als Unterfamilie der Grasmückenartigen (Sylviidae) galt.
The family Cisticolidae is a group of about 160 warblers, small passerine birds found mainly in warmer southern regions of the Old World. They were formerly included within the Old World warbler family Sylviidae.
This family probably originated in Africa, which has the majority of species, but there are representatives of the family across tropical Asia into Australasia, and one species, the zitting cisticola, breeds in Europe.
These are generally very small birds of drab brown or grey appearance found in open country such as grassland or scrub. They are often difficult to see and many species are similar in appearance, so the song is often the best identification guide. These are insectivorous birds which nest low in vegetation.
The family was introduced (as Cisticolinae) by the Swedish zoologist Carl Jakob Sundevall in 1872.[1][2]
Many taxonomists place the red-winged prinia and the red-fronted prinia in the genus Prinia rather than in their own monotypic genera.[3][4] Support for their placement in Prinia is provided by a molecular phylogenetic study of the Cisticolidae published in 2013 that found that both species were closely related to the prinias.[5]
The family contains 168 species divided into 26 genera:[6] For more detail, see List of Cisticolidae species.
The family Cisticolidae is a group of about 160 warblers, small passerine birds found mainly in warmer southern regions of the Old World. They were formerly included within the Old World warbler family Sylviidae.
This family probably originated in Africa, which has the majority of species, but there are representatives of the family across tropical Asia into Australasia, and one species, the zitting cisticola, breeds in Europe.
These are generally very small birds of drab brown or grey appearance found in open country such as grassland or scrub. They are often difficult to see and many species are similar in appearance, so the song is often the best identification guide. These are insectivorous birds which nest low in vegetation.
La Cistikoledoj (Cisticolidae) estas familio el la ordo de la paseroformaj birdoj. La 110 specioj kaj 16 genroj de la malgrandaj birdoj troviĝas precipe en pli varmaj sudaj regionoj de la Malnova Mondo. Ofte oni enordigas ilin en la familio de la Silviedoj.
Tiu familio verŝajne originis en Afriko, kiu havas la plej grandan nombron da specioj, sed reprezentantoj de la familio troviĝas tra la tropika Azio ĝis Aŭstralazio, kaj unu specio, Cisticola juncidis eĉ kovas en Eŭropo.
Ili estas ĝenerale tre malgrandaj birdoj kun nevaria, bruna aŭ griza apero, vivanta en malferma tereno kiel herbeja lando aŭ arbustejo. Ili estas ofte malfacile videblaj, kaj multaj specioj havas similan aperon, do la kantado ofte estas la plej bona identiga gvidanto.
La birdo nutras sin per insektoj kaj nestas malalte en la vegetejo.
Baze sur Del Hoyo et al. (2006)
Apartenantaj al ankoraŭ nenomataj Madagakaraj silvioj klado ("Bernieredoj"); vidu Cibois et al. 2001.
Apartenantaj al klado Silvioj/Paradoksornitedoj.
La Cistikoledoj (Cisticolidae) estas familio el la ordo de la paseroformaj birdoj. La 110 specioj kaj 16 genroj de la malgrandaj birdoj troviĝas precipe en pli varmaj sudaj regionoj de la Malnova Mondo. Ofte oni enordigas ilin en la familio de la Silviedoj.
Tiu familio verŝajne originis en Afriko, kiu havas la plej grandan nombron da specioj, sed reprezentantoj de la familio troviĝas tra la tropika Azio ĝis Aŭstralazio, kaj unu specio, Cisticola juncidis eĉ kovas en Eŭropo.
Ili estas ĝenerale tre malgrandaj birdoj kun nevaria, bruna aŭ griza apero, vivanta en malferma tereno kiel herbeja lando aŭ arbustejo. Ili estas ofte malfacile videblaj, kaj multaj specioj havas similan aperon, do la kantado ofte estas la plej bona identiga gvidanto.
La birdo nutras sin per insektoj kaj nestas malalte en la vegetejo.
Los cisticólidos (Cisticolidae) son una familia de aves perteneciente al orden Passeriformes. Contiene 160 especies que se encuentran principalmente en las regiones cálidas del Viejo Mundo.[1] Anteriormente se clasificaban dentro de la familia Sylviidae.
Probablemente esta familia se originó en África, donde están la mayoría de las especies, pero existen representantes de la familia a lo largo de toda el Asia tropical hasta Australasia, y una especie, Cisticola juncidis, se reproduce incluso en Europa.
Los cisticólidos son pájaros generalmente pequeños de plumajes discretos de tonos pardos o grisáceos, que suelen encontrarse en campos abiertos como los pastizales o chaparrales. Suelen ser difíciles de ver, y muchas especies tienen de apariencia similar, por lo que su canto es a menudo la mejor forma de identificarlas. Principalmente son aves insectívoras que anidan entre la vegetación baja.
Sus 160 especies se distribuyen en 28 géneros:[1]
Perteneciente a la familia “Bernieriidae” de los jijís malgaches; véase Cibois et al. 2001.
Perteneciente al clado de Sylvia y los picos de loros.
Los cisticólidos (Cisticolidae) son una familia de aves perteneciente al orden Passeriformes. Contiene 160 especies que se encuentran principalmente en las regiones cálidas del Viejo Mundo. Anteriormente se clasificaban dentro de la familia Sylviidae.
Probablemente esta familia se originó en África, donde están la mayoría de las especies, pero existen representantes de la familia a lo largo de toda el Asia tropical hasta Australasia, y una especie, Cisticola juncidis, se reproduce incluso en Europa.
Los cisticólidos son pájaros generalmente pequeños de plumajes discretos de tonos pardos o grisáceos, que suelen encontrarse en campos abiertos como los pastizales o chaparrales. Suelen ser difíciles de ver, y muchas especies tienen de apariencia similar, por lo que su canto es a menudo la mejor forma de identificarlas. Principalmente son aves insectívoras que anidan entre la vegetación baja.
Cisticolidae familiako hegazti paseriformeen izen arrunta da. Mundu zaharran bizi eta habia egiten Asian tropikoa baitute Australasian eta Afrikan salbu.
Apalis
Artisornis
Bathmocercus
Calamonastes
Camaroptera
Cisticola
Drymocichla
Eminia
Euryptila
Heliolais
Hypergerus
Incana
Malcorus
Neomixis
Oreophilais
Orthotomus
Phragmacia
Phyllolais
Poliolais
Prinia
Sceptomycter
Schistolais
Scotocerca
Spiloptila
Urolais
Urorhipis
Cisticolidae familiako hegazti paseriformeen izen arrunta da. Mundu zaharran bizi eta habia egiten Asian tropikoa baitute Australasian eta Afrikan salbu.
Hertut (Cisticolidae) on varpuslintuheimo, joka on erotettu kerttujen heimosta viimeaikaisissa nimistöuudistuksissa.
Hertut ovat pienikokoisia, ruskeita tai harmahtavia varpuslintuja, jotka elävät pääasiassa tropiikissa ja muualla lämpimässä ilmastossa. Heimo kehittyi todennäköisesti Afrikassa, missä pääosa lajeista esiintyy, mutta sen edustajia elää runsaasti myös eteläisessä ja itäisessä Aasiassa sekä Australiassa. Läntisellä palearktisella alueella elää säännöllisesti 3 lajia, heinäkerttu (Cisticola juncidis), joka elää myös Euroopassa, sekä priinia ja aavikkokerttu.
Hertut elävät enimmäkseen ruohostoisilla avomailla, savanneilla tai pensaikoissa, usein vesistöjen äärellä. Ne piilottelevat kasvillisuuden seassa ja ovat vaikeasti havaittavia muulloin kuin lisääntymisaikana, jolloin koiraat laulavat näkyvästi ja emot varoittelevat kuuluvasti pesiensä läheisyydessä.
Hertut syövät hyönteisiä ja muita pieniä selkärangattomia ja niiden pesät sijaitsevat matalalla kasvillisuuden kätköissä.
Monien lajien kohdalla niiden fylogenia on epäselvää ja tutkijoista riippuen lajeja voidaan sijoittaa myös kerttujen heimoon. Seuraava lajilista perustuu del Hoyon ym. (2013) teokseen Handbook of the birds of the world. Suomalaiset nimet ovat BirdLife Suomen nimistöluettelosta. Tässä luokituksessa herttujen heimoon luetaan 27 sukua ja 142 lajia[1]
Hertut (Cisticolidae) on varpuslintuheimo, joka on erotettu kerttujen heimosta viimeaikaisissa nimistöuudistuksissa.
Hertut ovat pienikokoisia, ruskeita tai harmahtavia varpuslintuja, jotka elävät pääasiassa tropiikissa ja muualla lämpimässä ilmastossa. Heimo kehittyi todennäköisesti Afrikassa, missä pääosa lajeista esiintyy, mutta sen edustajia elää runsaasti myös eteläisessä ja itäisessä Aasiassa sekä Australiassa. Läntisellä palearktisella alueella elää säännöllisesti 3 lajia, heinäkerttu (Cisticola juncidis), joka elää myös Euroopassa, sekä priinia ja aavikkokerttu.
Hertut elävät enimmäkseen ruohostoisilla avomailla, savanneilla tai pensaikoissa, usein vesistöjen äärellä. Ne piilottelevat kasvillisuuden seassa ja ovat vaikeasti havaittavia muulloin kuin lisääntymisaikana, jolloin koiraat laulavat näkyvästi ja emot varoittelevat kuuluvasti pesiensä läheisyydessä.
Hertut syövät hyönteisiä ja muita pieniä selkärangattomia ja niiden pesät sijaitsevat matalalla kasvillisuuden kätköissä.
Monien lajien kohdalla niiden fylogenia on epäselvää ja tutkijoista riippuen lajeja voidaan sijoittaa myös kerttujen heimoon. Seuraava lajilista perustuu del Hoyon ym. (2013) teokseen Handbook of the birds of the world. Suomalaiset nimet ovat BirdLife Suomen nimistöluettelosta. Tässä luokituksessa herttujen heimoon luetaan 27 sukua ja 142 lajia
Suku Neomixis - jerit (suku on koko Cisticolidae heimon perusta, 3 lajia) Suku Eremomela - eremomelat, 9 lajia Suku Orthotomus, räätälit, 13 lajia Suku Prinia, priiniat, 23 lajia Suku Cisticola, hertut, 46 lajia Suku Incana Sokotranharmaakerttu, Incana incanaLes Cisticolidae sont une famille de passereaux qui comprend 27 genres et 158 espèces d'après la classification de référence du Congrès ornithologique international.
D'après la classification de référence (version 5.2, 2015) du Congrès ornithologique international (ordre alphabétique) :
D'après la classification de référence (version 5.2, 2015) du Congrès ornithologique international (ordre phylogénique) :
Les Cisticolidae sont une famille de passereaux qui comprend 27 genres et 158 espèces d'après la classification de référence du Congrès ornithologique international.
Cisticolidae Sundevall, 1872 è una famiglia di uccelli dell'ordine Passeriformes.[1]
La famiglia ha un ampio areale che si estende dall'Europa meridionale (ove è presente una sola specie, Cisticola juncidis, nota in Italia come beccamoschino), all'Africa (dove si concentra la maggiore biodiversità), spingendosi sino all'Asia e all'Australasia. Un genere (Neomixis) è endemico del Madagascar.
Comprende i seguenti generi e specie:[1]
Cisticolidae Sundevall, 1872 è una famiglia di uccelli dell'ordine Passeriformes.
Cistikoliniai (lot. Cisticolidae) – žvirblinių (Passeriformes) būrio paukščių šeima. Manoma, kad šios šeimos paukščiai kilę iš Afrikos, kurioje yra daugiausia rūšių. Šios šeimos paukščių yra ir atogražų Azijoje bei Australijoje. Taip pat viena rūšis peri Europoje.
Cistikoliniai (lot. Cisticolidae) – žvirblinių (Passeriformes) būrio paukščių šeima. Manoma, kad šios šeimos paukščiai kilę iš Afrikos, kurioje yra daugiausia rūšių. Šios šeimos paukščių yra ir atogražų Azijoje bei Australijoje. Taip pat viena rūšis peri Europoje.
Cisticolidae is een zeer gevarieerde familie uit de orde van de zangvogels en de superfamilie Sylvioidea.
Het zijn kleine insectenetende vogels met afgeronde vleugels en lange, vaak afgesleten staarteinden. Hun grootte varieert van 9 tot 20 centimeter. Ze hebben dunne pootjes en een scherpe snavel. De meeste soorten komen voor in Zuid-Europa, Afrika, Azië en de Australië. Ze leven in bossen, savannes, graslanden, moerassen en struikgewas in semi-aride en aride gebieden. Het verenkleed is licht van kleur bij soorten die in het bos leven en donkerder voor de soorten die meer open gebieden bewonen.
Rudds apalis (Apalis ruddi)
Gewone graszanger (Cisticola juncidis)
Gewone graszanger
Goudkopgraszanger (Cisticola exilis)
Roodoorprinia (Malcorus pectoralis)
Javaanse prinia (Prinia familiaris)
Grijze prinia (Prinia socialis)
Wielewaalzanger (Hypergerus atriceps)
De meeste geslachten van deze familie werden vroeger ondergebracht bij de Zangers van de Oude Wereld (Sylviidae), maar volgens moderne inzichten vormen ze een eigen familie, de Cisticolidae, die ook dicht bij de boszangers zoals fitis en tjiftjaf staat.[1]
Er zijn meer dan 25 geslachten en ongeveer 160 soorten.[2]
Cisticolidae is een zeer gevarieerde familie uit de orde van de zangvogels en de superfamilie Sylvioidea.
Grassongarar er ein biologisk familie av små sporvefuglar, ei gruppe på rundt 145 songarar som hovudsakleg lever i varmare og sørlege delar av «den gamle verda».
Denne familien stammar truleg frå Afrika der ein finn dei fleste artane, men det lever representantar for familien på tvers av tropisk Asia inn i Australasia, og ein art, cistussongar, hekkar til og med i Europa.
Desse er generelt mykje små, lite iaugefallande fuglar i dominerande brun eller grå farge. Ein finn grassongarar i ope landskap som grassletter eller krattskog. Dei er ofte vanskelege å observere, og mange artar er mykje like i utsjånad, derfor er ofte songen beste nøkkelen til identifisering.
Dette er insektetande fuglar som hekkar lågt i vegetasjonen.
Utanom den største slekta Cisticola av grassongarar og cistussongarar, samlar familien 25 andre slekter, mellom anna jeriar, apalisar, smettsongarar, priniaer, skredderfuglar og eremomelaer.
Grassongarar er ofte inkludert i songarfamilien, Sylviidae.
Grassongarar, Cisticolidae, i rekkjefølgje etter EBird/Clements Checklist v2018[1] med norske namn etter Norske navn på verdens fugler:[2]
Slekt Neomixis
Slekt Micromacronus
Slekt Eremomela, 11 artar eremomelaer
Slekt Drymocichla
Slekt Schistolais
Slekt Oreophilais
Slekt Phragmacia
Slekt Urolais
Slekt Oreolais
Slekt Artisornis
Slekt Poliolais
Slekt Calamonastes
Slekt Camaroptera
Slekt Spiloptila
Slekt Phyllolais
Slekt Apalis, 20 artar apalisar
Slekt Orthotomus
Slekt Prinia, ca. 24 artar priniaer
Slekt Euryptila
Slekt Scepomycter
Slekt Incana
Slekt Malcorus
Slekt Bathmocercus
Slekt Hypergerus
Slekt Eminia
Slekt Cisticola, 45 artar
Grassongarar er ein biologisk familie av små sporvefuglar, ei gruppe på rundt 145 songarar som hovudsakleg lever i varmare og sørlege delar av «den gamle verda».
Denne familien stammar truleg frå Afrika der ein finn dei fleste artane, men det lever representantar for familien på tvers av tropisk Asia inn i Australasia, og ein art, cistussongar, hekkar til og med i Europa.
Desse er generelt mykje små, lite iaugefallande fuglar i dominerande brun eller grå farge. Ein finn grassongarar i ope landskap som grassletter eller krattskog. Dei er ofte vanskelege å observere, og mange artar er mykje like i utsjånad, derfor er ofte songen beste nøkkelen til identifisering.
Dette er insektetande fuglar som hekkar lågt i vegetasjonen.
Utanom den største slekta Cisticola av grassongarar og cistussongarar, samlar familien 25 andre slekter, mellom anna jeriar, apalisar, smettsongarar, priniaer, skredderfuglar og eremomelaer.
Grassongarar er ofte inkludert i songarfamilien, Sylviidae.
Chwastówkowate[2] (Cisticolidae) – rodzina ptaków z rzędu wróblowych (Passeriformes), do której zalicza się około 160 gatunków, występujących głównie w cieplejszych, południowych regionach Starego Świata. Często klasyfikowane są w rodzinie pokrzewkowatych (Sylviidae).
Rodzina prawdopodobnie pochodzi z Afryki, gdzie występuje większość gatunków, ale jej przedstawiciele rozprzestrzenili się przez tropikalną Azję do Australazji, a jeden gatunek, chwastówka zwyczajna, gniazduje w Europie[3].
Są to głównie bardzo małe ptaki o płowobrązowym i szarym upierzeniu, zasiedlające tereny otwarte, takie jak użytki zielone lub skruby. Często są trudno dostrzegalne, a wiele gatunków jest do siebie podobnych wyglądem, głos jest więc często najlepszym elementem identyfikacyjnym.
Chwastówki są owadożerne. Budują gniazda nisko wśród roślinności.
Wszystkie rodzaje były wcześniej klasyfikowane w rodzinie pokrzewkowatych (Sylviidae). Neomixis, którego pozycja taksonomiczna do niedawna była niejasna (incertae sedis), obecnie uważany jest za klad bazalny w rodzinie chwastówek[4][5]. Kilka gatunków wyodrębniono z istniejących rodzajów do nowych, zwykle monotypowych. Do rodziny należą następujące podrodziny[2]:
Chwastówkowate (Cisticolidae) – rodzina ptaków z rzędu wróblowych (Passeriformes), do której zalicza się około 160 gatunków, występujących głównie w cieplejszych, południowych regionach Starego Świata. Często klasyfikowane są w rodzinie pokrzewkowatych (Sylviidae).
Rodzina prawdopodobnie pochodzi z Afryki, gdzie występuje większość gatunków, ale jej przedstawiciele rozprzestrzenili się przez tropikalną Azję do Australazji, a jeden gatunek, chwastówka zwyczajna, gniazduje w Europie.
Są to głównie bardzo małe ptaki o płowobrązowym i szarym upierzeniu, zasiedlające tereny otwarte, takie jak użytki zielone lub skruby. Często są trudno dostrzegalne, a wiele gatunków jest do siebie podobnych wyglądem, głos jest więc często najlepszym elementem identyfikacyjnym.
Chwastówki są owadożerne. Budują gniazda nisko wśród roślinności.
Cisticolidae é uma família de aves passeriformes pertencentes à subordem Passeri. O grupo inclui as numerosas espécies de cisticola e boita.
Cisticolidae é uma família de aves passeriformes pertencentes à subordem Passeri. O grupo inclui as numerosas espécies de cisticola e boita.
Cistikolor[1] (Cisticolidae) är en familj med små tättingar som omfattar över 20 släkten med arter som främst förekommer i varmare regioner i Gamla världen. Tidigare har merparten av familjens arter förts till den idag uppdelade familjen sångare (Sylviidae)
Familjen härstammar förmodligen från Afrika, där den absoluta merparten förekommer, men representanter för familjen finns även över delar av tropiska Asien, ända till Australasien, och en art, grässångaren, häckar även i Europa.
Arterna inom familjen är generellt små oansenliga bruna eller grå fåglar som återfinns i öppna biotoper med gräs- eller buskmark. De är ofta svåra att få syn på då de ofta håller sig dolda och många arter är utifrån fjäderdräkt svåra att åtskilja varför de främst identifieras på sin sång. De är insektsätare som placerar sitt bo låg i tät vegetation.
Sentida studier visar att flera arter har sin tillhörighet i andra familjer (Laticilla, tidigare Prinia, bland marktimaliorna, samt Scotocerca i cettisångare), medan andra nyligen förts hit (dunsmygarna i Micromacronus, tidigare timalior).[2]
Systematik efter Olsson et al 2013[2], artindelning efter IOC[3].
Texten bygger delvis på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Cisticolidae, läst 2010-11-19, där följande källor anges:
Cistikolor (Cisticolidae) är en familj med små tättingar som omfattar över 20 släkten med arter som främst förekommer i varmare regioner i Gamla världen. Tidigare har merparten av familjens arter förts till den idag uppdelade familjen sångare (Sylviidae)
Familjen härstammar förmodligen från Afrika, där den absoluta merparten förekommer, men representanter för familjen finns även över delar av tropiska Asien, ända till Australasien, och en art, grässångaren, häckar även i Europa.
Arterna inom familjen är generellt små oansenliga bruna eller grå fåglar som återfinns i öppna biotoper med gräs- eller buskmark. De är ofta svåra att få syn på då de ofta håller sig dolda och många arter är utifrån fjäderdräkt svåra att åtskilja varför de främst identifieras på sin sång. De är insektsätare som placerar sitt bo låg i tät vegetation.
Sentida studier visar att flera arter har sin tillhörighet i andra familjer (Laticilla, tidigare Prinia, bland marktimaliorna, samt Scotocerca i cettisångare), medan andra nyligen förts hit (dunsmygarna i Micromacronus, tidigare timalior).
Cisticolidae, ötücü kuşlar takımına ait bir familyadır.
Genellikle, küçük, solukkahve ya da gri görünümlü kuşlardır. Açıklık alanlarda ve çalılarda bulunurlar. Görülmeleri zordur ve cinsler benzer görünüşlerdedir, bu yüzden şakımaları ayırt edici olarak kullanılır. Yuvalarını yere yakın yerlere yapan, böcekçil kuşlardır.
Apalis - Calamonastes - Camaroptera - Cisticola - Drymocichla - Eminia - Euryptila - Heliolais - Hypergerus - Malcorus - Orthotomus - Oreophilais - Phragmacia - Prinia - Rhopophilus - Scotocerca - Spiloptila - Urolais - Urorhipis
Cisticolidae, ötücü kuşlar takımına ait bir familyadır.
Genellikle, küçük, solukkahve ya da gri görünümlü kuşlardır. Açıklık alanlarda ve çalılarda bulunurlar. Görülmeleri zordur ve cinsler benzer görünüşlerdedir, bu yüzden şakımaları ayırt edici olarak kullanılır. Yuvalarını yere yakın yerlere yapan, böcekçil kuşlardır.
Họ Chiền chiện (danh pháp khoa học: Cisticolidae) là một họ nhỏ thuộc bộ Sẻ chứa khoảng 158 loài chim tựa như chim chích, được tìm thấy tại khu vực nóng ấm thuộc phương nam của Cựu thế giới. Họ chim này trước đây gộp vào trong Sylviidae khi họ này được hiểu theo nghĩa rộng (sensu lato).
Họ này có lẽ có nguồn gốc từ châu Phi, với đa số các loài có mặt tại đây, nhưng cũng có các đại diện của họ còn vượt qua cả khu vực nhiệt đới của châu Á để có mặt tại khu vực Australasia, và một loài, chiền chiện đồng hung (Cisticola juncidis), sinh sống tại châu Âu.
Các loài chim trong họ này nói chung là các loại chim nhỏ với bộ lông màu nâu-xám hay xám, được tìm thấy tại các khu vực đồng quê như các đồng cỏ hay các bụi cây rậm. Thông thường rất khó nhìn thấy chúng và do nhiều loài có bề ngoài khá giống nhau nên tiếng hót của chúng có lẽ là chỉ dẫn nhận dạng tốt nhất.
Các loài chim này ăn côn trùng và làm tổ thấp trong các bụi cây.
Họ này được nhà động vật học người Thụy Điển Carl Jakob Sundevall dựng lên năm 1872 như là Cisticolinae.[1][2]
Họ Chiền chiện đã nhận thêm nhiều chi và loài kể từ sau khi Sibley & Ahquist (1990) tách nó ra khỏi Sylviidae.[3] Các chi thu nhận thêm là Eremomela, Micromacronus,[4] Neomixis (trừ N. flavoviridis hiện nay thuộc chi Hartertula), Phyllolais, Poliolais và phần lớn chi Orthotomus (trừ hai loài hiện nay xếp trong chi Phyllergates). Ở phía ngược lại, chi Rhopophilus lại chuyển cho họ Paradoxornithidae,[5] và 2 loài "chiền chiện" trước đây xếp trong chi Prinia thì hiện nay đặt trong chi Laticilla của họ Pellorneidae.[6] Hai loài trước đây xếp trong chi Apalis là A. pulchra và A. ruwenzori chuyển sang chi Oreolais,[7] và là chị - em với chi Artisornis. Giống như các loài của chi Artisornis, 2 loài Oreolais này có 10 chứ không phải 12 lông bay ở đuôi. Ngoài ra, chích Mrs. Moreau/chích Winifred (Bathmocercus winifredae) và loài mới tách khỏi nó gần đây là chích Rubeho hiện nay được liệt kê trong chi Scepomycter.
Sắp xếp các chi dưới đây chủ yếu dựa theo Alström et al. (2006), Olsson et al. (2013), Nguembock et al. (2007, 2008, 2012) và Johansson et al. (2008).[5][6][8][7][9][10]
Chi Rhopophilus trước đây xếp trong họ này. Tuy nhiên trong nghiên cứu gần đây cho thấy nó thuộc về họ Paradoxornithidae.[5]
Hiện nay thuộc về nhánh chứa chích Malagasy (họ Bernieridae); xem Cibois và ctv. 2001, là chi với tên gọi Hartertula - trước đây là một phần của chi Neomixis.
Cây phát sinh chủng loài dưới đây vẽ theo Olsson et al. (2013).[6]
CisticolidaeNeomixinae
Eremomelinae
Priniinae
Họ Chiền chiện (danh pháp khoa học: Cisticolidae) là một họ nhỏ thuộc bộ Sẻ chứa khoảng 158 loài chim tựa như chim chích, được tìm thấy tại khu vực nóng ấm thuộc phương nam của Cựu thế giới. Họ chim này trước đây gộp vào trong Sylviidae khi họ này được hiểu theo nghĩa rộng (sensu lato).
Họ này có lẽ có nguồn gốc từ châu Phi, với đa số các loài có mặt tại đây, nhưng cũng có các đại diện của họ còn vượt qua cả khu vực nhiệt đới của châu Á để có mặt tại khu vực Australasia, và một loài, chiền chiện đồng hung (Cisticola juncidis), sinh sống tại châu Âu.
Các loài chim trong họ này nói chung là các loại chim nhỏ với bộ lông màu nâu-xám hay xám, được tìm thấy tại các khu vực đồng quê như các đồng cỏ hay các bụi cây rậm. Thông thường rất khó nhìn thấy chúng và do nhiều loài có bề ngoài khá giống nhau nên tiếng hót của chúng có lẽ là chỉ dẫn nhận dạng tốt nhất.
Các loài chim này ăn côn trùng và làm tổ thấp trong các bụi cây.
Цистиколовые[1] (лат. Cisticolidae) — семейство небольших птиц из отряда воробьинообразных (Passeriformes). В семейство включают 28 родов и 160 видов. Распространены в южных регионах Старого Света.
Вероятно, семейство произошло из Африки, где встречается большая часть видов, но также они распространены во всей тропической зоне Азии и в Австралии. Всего один вид живёт в Европе — веерохвостая цистикола (Cisticola juncidis).
Эти птички сравнительно маленькие, светло-коричневого и серого цвета. Гнёзда строят в низких растениях, таких как кусты или тростник.
На февраль 2018 года в семейство включают 28 родов с 160 видами[2]:
Временно входившая в семейство скотоцерка в результате молекулярного исследования ДНК была выделена в монотипическое семейство скотоцерковых[15].
Цистиколовые (лат. Cisticolidae) — семейство небольших птиц из отряда воробьинообразных (Passeriformes). В семейство включают 28 родов и 160 видов. Распространены в южных регионах Старого Света.
Вероятно, семейство произошло из Африки, где встречается большая часть видов, но также они распространены во всей тропической зоне Азии и в Австралии. Всего один вид живёт в Европе — веерохвостая цистикола (Cisticola juncidis).
Эти птички сравнительно маленькие, светло-коричневого и серого цвета. Гнёзда строят в низких растениях, таких как кусты или тростник.
28属
セッカ科(セッカか、学名 Cisticolidae)は、鳥類スズメ目の科である。
草原のような広々とした土地で見つかる、茶色または灰色の非常に小さな食虫性の鳥である。熱帯アフリカ(エチオピア区)が起源で、日本にはセッカ1種が生息している。
その他のセッカ科
セッカ科はウグイス上科に属する。Johansson et al. (2008)[1]は単独でウグイス上科内のサブクレード Clade F としたが、Gelang et al. (2009)[2]によると、Johansson et al. が同様に単独で Clade E としたヒヨドリ科がセッカ科の姉妹群である。
セッカ科の中ではムシクイチメドリ属が基底で分岐した[3]。
従来セッカ科に含まれていたスナチムシクイ Scotocerca はウグイス科に移された[4]。
現在のセッカ科は伝統的にウグイス科 Sylviidae(あるいはヒタキ科ウグイス亜科)に分類されていた。ただしムシクイチメドリ属 Neomixis はチメドリ科 Timaliidae(あるいはヒタキ上科チメドリ亜科)だった。
Sibley & Ahlquist (1990) は、DNAハイブリダイゼーションによりウグイス科を拡大したが、伝統的なウグイス科の一部(現在の分類で20属127種)がセッカ科に分離された。
ただし、現在のセッカ科のうちアカシアムシクイ Phyllolais・アカムシクイ属 Bathmocercus、Scepomycter、サイホウチョウ属 Orthotomus、Artisornis、ヘルナンドポームシクイ Poliolais、ヒメムシクイ属 Eremomela(現在の分類で7属30種)はウグイス科に残された。ムシクイチメドリ属もダルマエナガ族(以前のチメドリ科に相当)に残された。
また逆に、彼らはカラチメドリ Rhopophilus をサンプリングしないままセッカ科に含めたが、カラチメドリは現在はダルマエナガ科 Sylviidae に分類される[2]。
国際鳥類学会議 (IOC) より[5]。和名は厚生労働省[6]などより。27属159種。
セッカ科(セッカか、学名 Cisticolidae)は、鳥類スズメ目の科である。
개개비사촌과(Cisticolidae)는 참새목에 속하는 조류 과의 하나이다. 27개 속, 147종으로 이루어져 있다. 구대륙 남부의 온대 기후 지역에서 주로 발견된다. 이전에는 휘파람새과(Sylviidae, 현재는 흰턱딱새과)로 흔히 분류했다. 이 종들의 대다수는 아프리카에 기원을 둔 것으로 추정하고 있지만, 이 조류 과의 대표적인 종들은 열대 아시아를 거쳐 오스트랄라시아에 이르는 지역에 분포하며, 개개비사촌(Cisticola juncidis) 1종은 유럽에서 번식한다. 낮은 풀 속에 둥지를 만들고, 곤충을 잡아 먹는다.
다음은 2019년 올리버로스(Oliveros) 등의 연구에 의한 흰턱딱새소목의 계통 분류이다.[1]
흰턱딱새소목 섬개개비상과 흰턱딱새상과 오목눈이상과Scotocercidae