The Agaricaceae are a family of basidiomycete fungi and include the genus Agaricus, as well as basidiomycetes previously classified in the families Tulostomataceae, Lepiotaceae, and Lycoperdaceae.
The family Agaricaceae was published by French botanist François Fulgis Chevallier in 1826.[5] It is named after the type genus Agaricus, originally circumscribed by Carl Linnaeus in his 1753 work Species Plantarum. In his authoritative 1986 classification of the Agaricales, Rolf Singer divided the Agaricaceae into four tribes distinguished largely by spore color: Leucocoprineae, Agariceae, Lepioteae, and Cystodermateae.[6] Genera once classified in the families Tulostomataceae, Battarreaceae, Lycoperdaceae, and Mycenastraceae have since been moved to the Agaricaceae based on molecular phylogenetics studies.[3] According to a standard reference text, the Agaricaceae contains 85 genera and 1340 species.[7]
Agaricaceae species use a wide variety of fruit body morphology. Although the pileate form (i.e., with a cap and stipe) is predominant, gasteroid and secotioid forms are known. In pileate species, the gills are typically thin, and free from attachment to the stipe. Caps are scurfy to smooth, and range from roughly flat to umbonate. They typically have a centrally attached stipe and a membrane-like partial veil.[8] The species formerly classified in the family Lycoperdaceae are also known as the "true puffballs". Their fruiting bodies are round and are composed of a tough skin surrounding a mass of spores. When they mature, the skin splits open and they release their spores.
The spore print color of Agaricaceae species is highly variable, ranging from white to greenish to ochraceous to pink or sepia; rusty-brown or cinnamon brown colours are absent. Microscopically, the spore surface ranges from smooth to ornamented, and the presence of a germ pore is variable. Amyloidity (i.e. sensitivity to staining in Melzer's reagent) is also variable. The basidia (spore-bearing cells) are usually small, four-spored, and may have interspersed cystidia.[8]
The extinct genus Coprinites is one of four known Agaricaceae genera in the fossil record. Others include Aureofungus, Protomycena, and Archaeomarasmius. Archaeomarasmius leggeti, from Atlantic Coastal Plain amber, is 90–94 Ma); the other fossil genera are from Dominican amber and date to 15–20 Ma.[9]
The family currently includes the following genera:
The Agaricaceae are widely distributed. Most species are saprobic and prefer grassland and woodland habitats.[8] Genera Leucoagaricus and Leucocoprinus are known to be cultivated by fungus-growing ants in ant-fungus mutualism.[10]
The genus Agaricus includes some species that are cultivated commercially throughout the world. The common "button mushroom", Agaricus bisporus, is the most widely cultivated edible mushroom. Agaricus blazei is a well-known medicinal mushroom used for a number of therapeutic and medicinal purposes.[11][12] Several species are poisonous, such as some Lepiota, Agaricus sect. Xanthodermatei and Chlorophyllum species .[8]
The Agaricaceae are a family of basidiomycete fungi and include the genus Agaricus, as well as basidiomycetes previously classified in the families Tulostomataceae, Lepiotaceae, and Lycoperdaceae.
De Lycoperdaceae zijn een familie van paddenstoelen uit de orde Agaricales waartoe de stuifzwammen behoren. Deze paddenstoelen hebben een zachte, vlezige structuur.
De volgende soorten worden in een afzonderlijk artikel behandeld:
De volledige lijst van genera uit de familie van Lycoperdaceae is als volgt:
De Lycoperdaceae zijn een familie van paddenstoelen uit de orde Agaricales waartoe de stuifzwammen behoren. Deze paddenstoelen hebben een zachte, vlezige structuur.
Purchawkowate (Lycoperdaceae Chevall.) – rodzina grzybów należąca do rzędu pieczarkowców (Agaricales)[1]
Według aktualizowanej klasyfikacji Index Fungorum bazującej na Dictionary of the Fungi do rodziny tej należą rodzaje[1]:
Purchawkowate (Lycoperdaceae Chevall.) – rodzina grzybów należąca do rzędu pieczarkowców (Agaricales)
Lycoperdaceae är en familj av svampar inom ordningen skivlingar med cirka 150 svamparter, som numera klassificeras som en del av familjen Agaricaceae. Historiskt sett var familjen tidigare placerad i den nu föråldrade ordningen Lycoperdales. Familjens individer är kända som de "sanna" röksvamparna.
Röksvamparna är en sorts svamp med vanligen päronformad fruktkropp,[1] som även är en grupp ätliga svampar. Denna typ av svampar inkluderar släktena Calvatia och Lycoperdon, som båda tillhör familjen Lycoperdaceae.
Gemensamt för alla röksvampar, som tillhör gruppen basidiesvampar, är att basidier och sporer anläggs inuti fruktkroppens håligheter. När en röksvamp når sin mognad, kommer den hårda huden att brista, så att miljarder sporer kommer släppas ut i ett rökliknande moln[1] (därav trivialnamnet röksvamp).
Vårtig röksvamp (Lycoperdon perlatum), gyttrad röksvamp (Lycoperdon pyriforme), långfotad röksvamp (Calvatia exipuliformis) och jätteröksvamp (Calvatia gigantea) är några vanliga röksvampar som förekommer i Sverige.
Baserat på fylogenetisk analys med rDNA, har Lycoperdaceae visat sig vara en familj inom ordningen Agaricales.[2][3] Fyra stora klader kan urskiljas inom Lycoperdaceae: Lycoperdon, Bovista, Calvatia och Disciseda.[4] De tre sistnämnda kladerna motsvarar ungefär de lika namngivna släktena Bovista, Calvatia och Disciseda enligt nuvarande omskrivningar.
Lycoperdun bovista kallas fnyksvamp i Östergötland. [5]
Lycoperdaceae är en familj av svampar inom ordningen skivlingar med cirka 150 svamparter, som numera klassificeras som en del av familjen Agaricaceae. Historiskt sett var familjen tidigare placerad i den nu föråldrade ordningen Lycoperdales. Familjens individer är kända som de "sanna" röksvamparna.
Röksvamparna är en sorts svamp med vanligen päronformad fruktkropp, som även är en grupp ätliga svampar. Denna typ av svampar inkluderar släktena Calvatia och Lycoperdon, som båda tillhör familjen Lycoperdaceae.
Gemensamt för alla röksvampar, som tillhör gruppen basidiesvampar, är att basidier och sporer anläggs inuti fruktkroppens håligheter. När en röksvamp når sin mognad, kommer den hårda huden att brista, så att miljarder sporer kommer släppas ut i ett rökliknande moln (därav trivialnamnet röksvamp).
Vårtig röksvamp (Lycoperdon perlatum), gyttrad röksvamp (Lycoperdon pyriforme), långfotad röksvamp (Calvatia exipuliformis) och jätteröksvamp (Calvatia gigantea) är några vanliga röksvampar som förekommer i Sverige.
Baserat på fylogenetisk analys med rDNA, har Lycoperdaceae visat sig vara en familj inom ordningen Agaricales. Fyra stora klader kan urskiljas inom Lycoperdaceae: Lycoperdon, Bovista, Calvatia och Disciseda. De tre sistnämnda kladerna motsvarar ungefär de lika namngivna släktena Bovista, Calvatia och Disciseda enligt nuvarande omskrivningar.
Lycoperdaceae là một họ có 150 loài nấm thuộc Agaricales. Trước đây nó được đặt vào trong bộ Lycoperdales. Các thành viên họ được biết đến là các trứng nấm thực sự.[1][2][3]
.png){kind=small}
Bài viết liên quan đến bộ nấm Agaricales này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Lycoperdaceae là một họ có 150 loài nấm thuộc Agaricales. Trước đây nó được đặt vào trong bộ Lycoperdales. Các thành viên họ được biết đến là các trứng nấm thực sự.
