Lysieuyn blodeol bychan yw Arianllys y mynydd sy'n enw gwrywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Ranunculaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Thalictrum alpinum a'r enw Saesneg yw Alpine meadow-rue.[1] Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Arianllys y Mynydd, Arianllys.
Mae'r blodau'n gymesur ac yn ddeuryw. Nodwedd arbennig y planhigyn hwn yw bod y sepalau'n lliwgar ac yn edrych yn debyg iawn i betalau. Ceir ychydig lleia erioed o wenwyn o fewn y planhigyn: protoanemonin,sy'n wenwyn i anifail a dyn, alcaloidau neu glycodidau. Mae'n perthyn yn agor i flodyn menyn.
Lysieuyn blodeol bychan yw Arianllys y mynydd sy'n enw gwrywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Ranunculaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Thalictrum alpinum a'r enw Saesneg yw Alpine meadow-rue. Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Arianllys y Mynydd, Arianllys.
Mae'r blodau'n gymesur ac yn ddeuryw. Nodwedd arbennig y planhigyn hwn yw bod y sepalau'n lliwgar ac yn edrych yn debyg iawn i betalau. Ceir ychydig lleia erioed o wenwyn o fewn y planhigyn: protoanemonin,sy'n wenwyn i anifail a dyn, alcaloidau neu glycodidau. Mae'n perthyn yn agor i flodyn menyn.
Die Alpen-Wiesenraute (Thalictrum alpinum) ist eine Pflanzenart aus der Gattung der Wiesenrauten (Thalictrum) innerhalb der Familie der Hahnenfußgewächse (Ranunculaceae).[1]
Die Alpen-Wiesenraute ist eine ausdauernde krautige Pflanze, die Wuchshöhen von 3 bis 15 Zentimetern erreicht. Die oberirdischen Pflanzenteile sind kahl.
Meist stehen alle gestielten Laubblätter in einer grundständigen Rosette, selten ist auch ein Stängelblatt vorhanden. Die Blattspreite ist einfach bis zweifach gefiedert. Die kleinen Teilblättchen sind bei einer Länge von 2 bis 4 Millimetern rundlich, grob gezähnt bis tief geteilt und oberseits dunkelgrün sowie unterseits heller.
Alpen-Wiesenraute ist protogyn, also vorweiblich. Die Blütezeit reicht von Juni bis Juli. Die zuletzt nickenden, gestielten Blüten stehen in einem endständigen traubigen Blütenstand zusammen. Die zwittrigen Blüten sind radiärsymmetrisch. Die Blütenhülle ist einfach und besteht aus vier bis fünf weißlich-purpurnen Blütenhüllblättern, die Kronblätter fehlen. Die früh abfallenden Kelch- bzw. Perigonblätter sind höchstens 2,5 Millimeter lang und wie die Staubfäden rötlich. Es viele lange Staubblätter mit großen, länglichen und bespitzten Antheren vorhanden. Die oberständigen, kurzen und freien Stempel sind kurz gestielt. Die kleinen, leicht rippigen und kurz geschnäbelten Früchte sind sitzend oder undeutlich gestielt.
Die Chromosomenzahl beträgt 2n = 14.[2]
Die Alpen-Wiesenraute gedeiht in den subarktischen und -alpinen Gebieten der Nordhalbkugel.[3] Ihr Verbreitungsgebiet reicht nördlich bis Grönland und südlich bis Vietnam. In Afrika und in Deutschland fehlt diese Art.[4] In der Schweiz wächst sie in Krummseggenrasen des Verbands Caricion curvulae.[1]
Die ökologischen Zeigerwerte nach Landolt & al. 2010 sind in der Schweiz: Feuchtezahl F = 3w+ (mäßig feucht aber stark wechselnd), Lichtzahl L = 4 (hell), Reaktionszahl R = 3 (schwach sauer bis neutral), Temperaturzahl T = 1+ (unter-alpin, supra-subalpin und ober-subalpin), Nährstoffzahl N = 2 (nährstoffarm), Kontinentalitätszahl K = 3 (subozeanisch bis subkontinental).[1]
Die Erstveröffentlichung von Thalictrum alpinum erfolgte 1753 durch Carl von Linné in Species Plantarum, Seite 545.[5]
Die Alpen-Wiesenraute (Thalictrum alpinum) ist eine Pflanzenart aus der Gattung der Wiesenrauten (Thalictrum) innerhalb der Familie der Hahnenfußgewächse (Ranunculaceae).
Thalictrum alpinum is a species of flowering plant in the buttercup family known by the common names alpine meadow-rue[1][2] and arctic meadow-rue. It is native to Arctic and alpine regions of North America and Eurasia, including Alaska, northern Canada, and Greenland, and it occurs in cold, wet, boggy habitats in high mountains farther south.
Alpine meadow-rue is a rhizomatous perennial herb growing up to 5 to 25 cm (2 to 10 in) tall. The stems are erect and usually unbranched and leafless. Most of the leaves form a basal rosette, their compound blades are one to two pinnate and divided into small, triangular-ovate, scalloped leaflets. Each leaflet is longer than it is broad, slightly recurved, shiny dark green above and pale bluish-green below. The inflorescence is a raceme of flowers that arches over as the flowers and fruit develop. Each flower has a bell-shaped calyx of green or purplish sepals bearing up to fifteen long purple stamens tipped with large yellow anthers. There is a single carpel and no petals. The fruit is a dry achene with longitudinal ridges and tipped with a bristle. This species is normally pollinated by wind while other species of meadow-rue are usually insect-pollinated.[3]
The plant contains an alkaloid 'Thalidisine', which is also present in other Thalictrum species.[4]
Alpine meadow-rue has a circumboreal distribution and is found in northern Europe and Asia, Alaska, northern Canada and Greenland as well as mountain ranges further south. Its natural habitat is tundra, open birch woodland, the banks of streams and rivers, the shores of lakes, alpine meadows and boggy areas. It is occasionally found on fens among and on the fringes of coniferous forests.[3]
Thalictrum alpinum is a species of flowering plant in the buttercup family known by the common names alpine meadow-rue and arctic meadow-rue. It is native to Arctic and alpine regions of North America and Eurasia, including Alaska, northern Canada, and Greenland, and it occurs in cold, wet, boggy habitats in high mountains farther south.
Thalictrum alpinum es una especie de plantas de la familia Ranunculaceae
Pequeña, delicada, perenne, con espiga simple laxa de pequeñas florecillas moradas, que brotan en un tallo delgado afilo 5-20 cm aproximadamente. Pétalos de 3 mm; estambres mucho más largos con filamentos violeta pálido y anteras amarillas. Hojas basales, de largo pecíolo, 2 veces trilobuladas. Florece a final de primavera y en verano.
En Europa de norte a sur, en praderas de secano rocosas, especialmente en las montañas.[1]
Thalictrum alpinum fue descrita por Carolus Linnaeus y publicado en Species Plantarum 1: 545. 1753.[2]
Thalictrum: para conocer el significado del nombre del género hay que remontarse a Dioscórides (40-90), médico griego, botánico y farmacéutico que practicaba en Roma, o Plinio el Viejo (23 - 79), escritor naturalista romano, tanto en la forma de "thalictron" indica que estas plantas probablemente tienen su floración temprana de ( "thallein" = revivir, y de "ictar" = pronto). El nombre científico de esta especie, actualmente aceptada, fue propuesto por Carl von Linné (1707 - 1778) biólogo y escritor sueco, considerado el padre de la moderna clasificación científica de los seres vivos, en la publicación "Species Plantarum" en 1753.[3]
alpinum: epíteto latino que significa "alpino, de las montañas".
Thalictrum alpinum es una especie de plantas de la familia Ranunculaceae
Tunturiängelmä (Thalictrum alpinum) on pohjoisella pallonpuoliskolla tavattava pienikokoinen vuoristoseutujen ja arktisten alueiden kasvi.
Monivuotinen tunturiängelmä on kasvaa 5–25 cm korkeaksi. Varsi on kalju. Varsilehtiä on enintään yksi, mutta aluslehdet ovat runsaslukuisia. Lehdet ovat korvakkeellisia ja niiden ruodit ovat 1–5 cm pitkiä. Lehtilapa on 2–5 cm pitkä, yksi- tai kaksikertaa perilehdykkäinen, muodon vaihdellessa tavallisesti puikeasta kolmiomaiseen. Lehdykät ovat pyöreähköjä ja tylppäliuskaisia, ja myös lehdyköitten ruodit ovat korvakkeellisia. Kukinto on yksinkertainen, harvakukkainen terttu. Kukat ovat pieniä. Niissä on varhain varisevia, usein punertavia kehälehtiä 4 tai 5 kappaletta. Heteitä on runsaasti. Heteiden palhot ovat tavallisesti sinipunertavia, ponnet pitkäsuippuisia ja väriltään tavallisesti punaruskeita. Suomessa tunturiängelmä kukkii heinä-elokuussa. Hedelmä on noin 3 mm pitkä, pitkittäisharjuinen ja lähes perätön pähkylä.[1] Tunturiängelmä on myrkyllinen kasvilaji.[2]
Tunturiängelmää tavataan laajalla mutta hyvin hajanaisella alueella pohjoisella pallonpuoliskolla. Euroopassa sitä kasvaa Fennoskandian pohjoisosissa, Islannissa, Skotlannissa, Pohjois-Irlannissa, Pyreneillä, Alpeilla, Karpaateilla, Kaukasuksella sekä Venäjän arktisella tundravyöhykkeellä. Levinneisyysalue jatkuu edelleen Aasian puolella Pohjois-Siperian arktisella vyöhykkeellä sekä Etelä-Siperiassa, Keski-Aasiassa ja Himalajan alueella. Pohjois-Amerikassa tunturiängelmää kasvaa Alaskassa, Yhdysvaltain lounaisosissa sekä Koillis-Kanadassa. Laji on tavanomainen myös Grönlannissa.[3]
Suomessa tunturiängelmän esiintymisalue on pohjoinen. Sitä kasvaa toisaalta Sallan–Kuusamon alueella, toisaalta Pohjois-Lapissa varsinkin Enontekiöllä, Utsjoella ja Inarissa. Lajista on lisäksi 2000-luvulla tehty muusta levinneisyysalueesta varsin kaukana oleva yksittäisesiintymä Etelä-Savon länsiosista.[4]
Tunturiängelmä kasvaa Suomessa purojen, jokien ja järvien rannoilla, tunturiniityillä, rinnesoilla ja kedoilla etenkin paljakka- ja koivumetsävyöhykkeellä, sekä letoilla havumetsävyöhykkeellä. Laji on kalkinsuosija.[2] Muualla tunturiängelmä on tyypillinen vuoristoseutujen laji.[3]
Tunturiängelmä (Thalictrum alpinum) on pohjoisella pallonpuoliskolla tavattava pienikokoinen vuoristoseutujen ja arktisten alueiden kasvi.
Le Pigamon des Alpes (Thalictrum alpinum) est une espèce de plantes herbacées vivaces du genre Thalictrum et de la famille des Renonculacées. Elle a une distribution circumboréale, préférant les milieux humides alpins et de toundra.
Selon Catalogue of Life (19 novembre 2019)[3] :
Selon NCBI (19 novembre 2019)[4] :
Selon The Plant List (19 novembre 2019)[1] :
Selon Tropicos (19 novembre 2019)[5] (Attention liste brute contenant possiblement des synonymes) :
Le Pigamon des Alpes (Thalictrum alpinum) est une espèce de plantes herbacées vivaces du genre Thalictrum et de la famille des Renonculacées. Elle a une distribution circumboréale, préférant les milieux humides alpins et de toundra.
Brjóstagras (fræðiheiti: Thalictrum alpinum) er fjölært blóm af sóleyjaætt sem vex í móum, hlíðum og grasbölum. Það ber blóm í gisnum klösum og blómhlífarblöðin eru ljós-fjólublá. Í hverju blómi eru 8 fræflar sem hanga út úr blóminu. Hver frjóhnappur er í fyrstu gulur en verða þeir svo brúnir. Brjóstagras myndar hnetur sem sitja á slútandi stilk. Blómið er í heild um 6 til 20 cm hátt.
De alpenruit (Thalictrum alpinum) is een overblijvende plant uit de ranonkelfamilie (Ranunculaceae) die te vinden is in het noordpoolgebied en in de alpiene zone van de Europese en Noord-Amerikaanse hooggebergtes.
De botanische naam Thalictrum is afgeleid van het Oudgriekse θάλικτρον, thaliktron, een naam gegeven door de oud-Griekse arts en botanicus Pedanius Dioscorides (ca. 40-90 n.Chr.) aan een plant met gedeelde bladeren. De soortaanduiding alpinum verwijst naar de Alpen.
De alpenruit is een lage, weinig opvallende, overblijvende, kruidachtige plant met een onvertakte stengel en een basaal bladrozet van gesteelde, dubbelgeveerde blaadjes met afgeronde bladlobjes.
De bloemen staan in een eindstandige tros en zijn voorzien van kleine schutblaadjes. Ze zijn radiaal symmetrisch, met een zeer eenvoudig bloemdek van enkele kleine purpergekleurde kroonblaadjes en een tiental violette meeldraden, langer dan de kroonblaadjes en met gele helmhokjes.
De plant bloeit van juni tot juli.
De alpenruit groeit voornamelijk in zonnige maar vochtige hooilanden en op rotsige plaatsen op basische bodems, in het gebergte van 1.900 tot 2.900 m hoogte.
De plant kent een alpien-arctische verspreiding, ze komt voor in het hele arctisch gebied van Eurazië en Noord-Amerika (Alaska, noordelijk Canada en Groenland) en daarbuiten in bijna alle Europese gebergtes (Alpen, Pyreneeën, de bergen van Scandinavië) en de Rocky Mountains in Noord-Amerika.
Bronnen, noten en/of referentiesDe alpenruit (Thalictrum alpinum) is een overblijvende plant uit de ranonkelfamilie (Ranunculaceae) die te vinden is in het noordpoolgebied en in de alpiene zone van de Europese en Noord-Amerikaanse hooggebergtes.
Fjällruta (Thalictrum alpinum) är en lågväxt flerårig ört som blir 10–20 centimeter hög. Fjällruta förekommer i högfjällsområden på norra halvklotet, från den Skandinaviska halvön och österut till Sibirien och i vissa bersområden som Alperna, Pyrenéerna, Kaukasus och Himalaya. Den växer också på Island, Färöarna och Grönland, samt i norra Nordamerika.
I Sverige är den vanlig i fjälltrakterna men förekommer också i skogar nedan fjällen. Den växer på något fuktig kalkrik mark.
Fjällrutan har en gracil, ogrenad stjälk och små blommor som bildar en gles klase. Kronbladen är cirka 3 millimeter långa och har en purpurviolett färg. Pollineringen sker med hjälp av vinden. Vid stjälkens bas finns dubbelt parflikiga blad med spröda, närmast runda småblad.
Fjällrutans artepitet, alpinum, syftar på att den växer i fjälltrakter. Andra äldre svenska namn på fjällruta är fjällängsruta och fjällvera.
Fjällruta (Thalictrum alpinum) är en lågväxt flerårig ört som blir 10–20 centimeter hög. Fjällruta förekommer i högfjällsområden på norra halvklotet, från den Skandinaviska halvön och österut till Sibirien och i vissa bersområden som Alperna, Pyrenéerna, Kaukasus och Himalaya. Den växer också på Island, Färöarna och Grönland, samt i norra Nordamerika.
I Sverige är den vanlig i fjälltrakterna men förekommer också i skogar nedan fjällen. Den växer på något fuktig kalkrik mark.
Fjällrutan har en gracil, ogrenad stjälk och små blommor som bildar en gles klase. Kronbladen är cirka 3 millimeter långa och har en purpurviolett färg. Pollineringen sker med hjälp av vinden. Vid stjälkens bas finns dubbelt parflikiga blad med spröda, närmast runda småblad.
Thalictrum alpinum là một loài thực vật có hoa trong họ Mao lương. Loài này được L. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1753.[1]
Thalictrum alpinum là một loài thực vật có hoa trong họ Mao lương. Loài này được L. miêu tả khoa học đầu tiên năm 1753.
Thalictrum alpinum L.
Васили́стник альпи́йский (лат. Thalíctrum alpínum) — травянистое растение; вид рода Василистник (Thalictrum) семейства Лютиковые (Ranunculales).
Маленькое растение 5—20 см высотой, с безлистным, реже однолистным простым стеблем.
Листья сосредоточены у основания стебля, черешковые, пластинки просто и дважды перистые, с кожистыми тёмно-зелёными, сверху блестящими листочками.
Цветки в простой, реже едва ветвистой кисти, 1,5—8 см длиной, поникающие. Нити тычинок тонкие, нитевидные. Рыльце завязи тёмно-фиолетовое. Листочки околоцветника красновато-буроватые, 2—3 мм длиной и 1—1,75 мм шириной, эллиптические, тупые. Формула цветка: ∗ P 4 − 5 A ∞ G ∞ {displaystyle ast P_{4-5};A_{infty };G_{infty }} [2].
Плодики 2—3 мм длиной, продолговато-яйцевидные, слабо изогнутые, ребристые, почти сидячие.
Встречается в Северной Европе, на Кавказе, в Средней Азии, на Алтае, в Сибири, на Дальнем Востоке, в Гималаях, Монголии, в Северной Америке.
Растёт в тундрах и на альпийских лугах, на берегах горных ручьёв, на скалах и моренах около ледников. На Алтае нередко встречается на белках Коргонском, Теректинском, Катунском, Симультинских, Курайских, Чуйских, Сайлюгемских, на плоскогорье Укок и в истоках реки Чуи.
В декоративном садоводстве используется для создания альпийских горок. Требует отличного дренажа при нормальном увлажнении и хорошего освещения.
Трава и корневище содержат алкалоид гернандезин.
Лекарственным сырьём является надземная часть растения, заготавливается в период цветения.
В народной медицине траву используют при некоторых кожных заболеваниях, а также при эпилепсии, поносе, желтухе, малярии, туберкулёзе лёгких (Фруентов, 1974)[уточнить].
Отвар надземной части камчадалы пьют при туберкулёзе лёгких и других бронхолёгочных заболеваниях (Ефремова Н. А., 1967)[уточнить]. Удэгейцы применяют его в качестве отхаркивающего, противокашлевого, противовоспалительного средства (Вострикова Г. Г., Востриков Л. А., 1971)[уточнить].
Васили́стник альпи́йский (лат. Thalíctrum alpínum) — травянистое растение; вид рода Василистник (Thalictrum) семейства Лютиковые (Ranunculales).
高山唐松草(学名:Thalictrum alpinum)为毛茛科唐松草属下的一个种。分布于中国的西藏、新疆等地。在亚洲北部和西部、欧洲、北美洲也有分布。
|access-date=
中的日期值 (帮助)