dcsimg

Antennaria ( Catalan; Valensian )

fornì da wikipedia CA
Crystal128-pipe.svg
Aquest article o secció no cita les fonts o necessita més referències per a la seva verificabilitat.

Antennaria és un gènere de 45 espècies de plantes herbàcies perennes pertanyent a la família Asteraceae, nativa de les regions temperades de l'hemisferi nord, amb una espècie en l'hemisferi sud (A. chilensis) la major diversitat es troben en Nord-amèrica, el seu nom comú és peu de gat.

Diferents espècies d'Antennaria aconsegueixen entre 10 cm i 50 cm d'altura. Les fulles són basals i sovint d'aquí surten les fulles. El nom Antennaria es refereix a la seva semblança amb les antenes d'alguns insectes.

Espècies d'Antennaria són plantes d'aliment per a les larves d'algunes Lepidoptera incloses Coleophora pappiferella (la qual menja exclusivament l'A. dioica) i Schinia verna (la qual menja exclusivament l'Antennaria spp).

Espècies

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Antennaria Modifica l'enllaç a Wikidata
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autors i editors de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia CA

Antennaria: Brief Summary ( Catalan; Valensian )

fornì da wikipedia CA

Antennaria és un gènere de 45 espècies de plantes herbàcies perennes pertanyent a la família Asteraceae, nativa de les regions temperades de l'hemisferi nord, amb una espècie en l'hemisferi sud (A. chilensis) la major diversitat es troben en Nord-amèrica, el seu nom comú és peu de gat.

Diferents espècies d'Antennaria aconsegueixen entre 10 cm i 50 cm d'altura. Les fulles són basals i sovint d'aquí surten les fulles. El nom Antennaria es refereix a la seva semblança amb les antenes d'alguns insectes.

Espècies d'Antennaria són plantes d'aliment per a les larves d'algunes Lepidoptera incloses Coleophora pappiferella (la qual menja exclusivament l'A. dioica) i Schinia verna (la qual menja exclusivament l'Antennaria spp).

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autors i editors de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia CA

Kattefod (slægt) ( Danèis )

fornì da wikipedia DA

Kattefod (Antennaria) er en slægt med ca. 45 arter, der er udbredt cirkumpolart, dvs. i Sibirien, Alaska, Nordcanada, USA, Mexico, Sydamerika og Nordeuropa med hovedvægten i Nordamerika. Desuden er nogle arter udbredt i de alpine dele af de højeste bjergkæder. Det er flerårige urter eller halvbuske med en lav, opstigende vækst. Nogle af arterne danner aflæggere, mens andre har underjordiske stængler. Bladene sidder spredt, og de er hele med hel rand. Oversiden er mere eller mindre behåret, mens undersiden altid er tæt hårklædt. Blomsterne er samlet i små kurve, der danner aks, halvskærme eller klaser. Hver af standene rummer kun blomster af ét køn, og mange arter er tvebo. Apomixis forekommer ofte i denne slægt, og det kan gøre artsbestemmelse vanskelig.

Beskrevne Arter


Andre Arter
  • Antennaria anaphaloides
  • Antennaria caucasica
  • Antennaria chilensis
  • Antennaria corymbosa
  • Antennaria flagellaris
  • Antennaria hansii
  • Antennaria howellii
  • Antennaria luzuloides
  • Antennaria microphylla
  • Antennaria monocephala
  • Antennaria neglecta
  • Antennaria parlinii
  • Antennaria parvifolia
  • Antennaria plantaginifolia
  • Antennaria racemosa
  • Antennaria rosea
  • Antennaria solitaria
  • Antennaria umbrinella


licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia-forfattere og redaktører
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia DA

Katzenpfötchen ( Alman )

fornì da wikipedia DE

Die Katzenpfötchen (Antennaria) sind eine Pflanzengattung aus der Familie der Korbblütler (Asteraceae). Sie haben Areale in den gemäßigten, arktischen und alpinen Regionen in Nordamerika, Südamerika und Eurasien. Einige Arten werden in Steingärten als Zierpflanzen verwendet. Es gibt Arten, die der Erzeugung von Trockenblumen dienen. Der Name Antennaria bezieht sich auf die Pappusborsten der männlichen Blüten, die Fühlern von Insekten ähneln.[1]

Beschreibung

 src=
Gewöhnliches Katzenpfötchen (Antennaria dioica)

Antennaria-Arten sind ausdauernde krautige Pflanzen oder Halbsträucher. Manche Arten bilden oberirdische Ausläufer, andere Rhizome. Die wechselständigen Laubblätter sind ganzrandig und können gestielt oder ungestielt sein. Die Blätter sind oberseits mehr oder weniger kahl bis behaart, unterseits jedoch immer behaart.

Einzeln oder bis zu zwölft in traubigen, trugdoldigen oder rispigen Blütenständen sitzen eingeschlechtige körbchenförmige Teilblütenstände. Die Arten können einhäusig (monözisch) oder zweihäusig (diözisch) getrenntgeschlechtig sein. Die Blütenkörbchen weisen Durchmesser von 2 bis 8 Millimeter auf, darin sind meist 20 bis 100 Blüten enthalten. Die Blüten sind immer eingeschlechtig. Sie bilden Achänen mit Pappus. Bei den Katzenpfötchen spielt die apomiktische Fortpflanzung eine wesentliche Rolle. Dadurch gehen die Ansichten über die Artenanzahl sehr auseinander.

Arten

 src=
Einköpfiges Katzenpfötchen (Antennaria monocephala)

Es gibt etwa 45 Arten in der Gattung Katzenpfötchen (Antennaria)[2]:

Hybriden

Es gibt eine große Anzahl an Hybriden (Auswahl):

  • Antennaria ×erigeroides Greene
  • Antennaria ×foliacea Greene
  • Antennaria ×macounii Greene
  • Antennaria ×oblancifolia E.Nels.

Literatur

  • Randall J. Bayer: Antennaria. In: Flora of North America Editorial Committee (Hrsg.): Flora of North America North of Mexico. Volume 19: Magnoliophyta: Asteridae, part 6: Asteraceae, part 1 (Mutisieae–Anthemideae). Oxford University Press, New York / Oxford u. a. 2006, ISBN 0-19-530563-9, S. 388 (englisch). , online (engl.).

Einzelnachweise

  1. Gerhard Wagenitz (Hrsg.): Illustrierte Flora von Mitteleuropa. Pteridophyta, Spermatophyta. Begründet von Gustav Hegi. 2., völlig neubearbeitete Auflage. Band VI. Teil 3: Angiospermae, Dicotyledones 4 (Compositae 1, Allgemeiner Teil, Eupatorium – Achillea). Paul Parey, Berlin/Hamburg 1979, ISBN 3-489-84020-8, S. 124 (erschienen in Lieferungen 1964–1979).
  2. a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y Antennaria bei Grin.
  3. a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w Randall J. Bayer: Antennaria Gaertner. In: Flora of North America, vol. 19. [1].
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia DE

Katzenpfötchen: Brief Summary ( Alman )

fornì da wikipedia DE

Die Katzenpfötchen (Antennaria) sind eine Pflanzengattung aus der Familie der Korbblütler (Asteraceae). Sie haben Areale in den gemäßigten, arktischen und alpinen Regionen in Nordamerika, Südamerika und Eurasien. Einige Arten werden in Steingärten als Zierpflanzen verwendet. Es gibt Arten, die der Erzeugung von Trockenblumen dienen. Der Name Antennaria bezieht sich auf die Pappusborsten der männlichen Blüten, die Fühlern von Insekten ähneln.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia DE

Busságeahppilat ( sami dël Nòrd )

fornì da wikipedia emerging languages
 src=
Busságeahpil

Busságeahppiliid (Antennaria) sohkii gullá sullii 100 šlája. Sámis šaddá omd. duottarbusságeahpil (Antennaria alpina).

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia authors and editors

Каткань лапине ( Erzya )

fornì da wikipedia emerging languages

Каткань лапине[1] (лат. Antennária, руз. Коша́чья ла́пка ) — буе тикшень касовкст. Вейсэндявозь цецянсетнень раськесь (Asteráceae).

Тикшень лемтне

Фотокувт

Лисьм.:

  1. 1,0 1,1 Русско-эрзянский ботанический словарь (названия сосудистых): Ок. 1600 назв. /А. М. Гребнева, В. В. Лещанкина.— Саранск: Тип. «Крас. Окт.», 2002.— 60 с.— Рус, эрзян. ISBN 5-7493-0433-7., (руз.),(эрз.)
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia authors and editors

Antennaria ( Anglèis )

fornì da wikipedia EN

Antennaria is a genus of dioecious perennial herbs in the family Asteraceae, native to temperate regions of the Northern Hemisphere, with a few species (A. chilensis, A. linearifolia, A. sleumeri) in temperate southern South America; the highest species diversity is in North America.[4] Common names include catsfoot or cat's-foot, pussytoes and everlasting.[1][2][5]

Different Antennaria species reach between 10 cm and 50 cm in height. The leaves are basal and often stem leaves. The name Antennaria refers to the projecting stamens seen on the male flowers of some species, resembling insect antennae.[6] [7]

Antennaria species are used as food plants by the larvae of some Lepidoptera species including Vanessa virginiensis (American painted lady),[8] Coleophora pappiferella (which feeds exclusively on A. dioica), Schinia verna (which feeds on several Antennaria species).

Selected species

Hybrids

  • Antennaria × erigeroides Greene (pro sp.)
  • Antennaria × foliacea Greene (pro sp.)
  • Antennaria × macounii Greene (pro sp.)
  • Antennaria × oblancifolia E.Nels. (pro sp.)

Gallery

References

  1. ^ a b Gaertner 1791, p. 410.
  2. ^ a b Gaertner 1791, Tab. CLXVII: line drawings of flowers and flower heads of A. dioica.
  3. ^ Flann, C (ed) 2009+ Global Compositae Checklist
  4. ^ Thapa, Ramhari; Bayer, Randall J.; Mandel, Jennifer R. (2020). "Phylogenomics Resolves the Relationships within Antennaria (Asteraceae, Gnaphalieae) and Yields New Insights into its Morphological Character Evolution and Biogeography". Systematic Botany. 45 (2): 387–402. doi:10.1600/036364420X15862837791221. S2CID 218754856.
  5. ^ "Antennaria". County-level distribution maps from the North American Plant Atlas (NAPA). Biota of North America Program (BONAP). 2013.
  6. ^ Bayer, Randall J. "Antennaria". In Flora of North America Editorial Committee (ed.). Flora of North America North of Mexico (FNA). Vol. 19, 20 and 21. New York and Oxford – via eFloras.org, Missouri Botanical Garden, St. Louis, MO & Harvard University Herbaria, Cambridge, MA.
  7. ^ Coombes, Allen J. (2012). The A to Z of plant names : a quick reference guide to 4000 garden plants (1st ed.). Portland, Or.: Timber Press. p. 46. ISBN 978-1-60469-196-2. OCLC 741564356.
  8. ^ Hilty, John (2020). "Plantain-Leaved Pussytoes (Antennaria plantaginifolia)". Illinois Wildflowers.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia authors and editors
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia EN

Antennaria: Brief Summary ( Anglèis )

fornì da wikipedia EN

Antennaria is a genus of dioecious perennial herbs in the family Asteraceae, native to temperate regions of the Northern Hemisphere, with a few species (A. chilensis, A. linearifolia, A. sleumeri) in temperate southern South America; the highest species diversity is in North America. Common names include catsfoot or cat's-foot, pussytoes and everlasting.

Different Antennaria species reach between 10 cm and 50 cm in height. The leaves are basal and often stem leaves. The name Antennaria refers to the projecting stamens seen on the male flowers of some species, resembling insect antennae.

Antennaria species are used as food plants by the larvae of some Lepidoptera species including Vanessa virginiensis (American painted lady), Coleophora pappiferella (which feeds exclusively on A. dioica), Schinia verna (which feeds on several Antennaria species).

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia authors and editors
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia EN

Antennaria ( Spagneul; Castilian )

fornì da wikipedia ES

Antennaria es un género de 45 especies de plantas herbáceas perennes perteneciente a la familia Asteraceae, nativa de las regiones templadas del hemisferio norte, con una especie en el hemisferio sur (A. chilensis) la mayor diversidad se encuentran en Norteamérica, su nombre común es pie de gato.

Diferentes especies de Antennaria alcanzan entre 10 cm y 50 cm de altura. Las hojas son basales y a menudo de ahí salen las hojas. El nombre Antennaria se refiere a su semejanza con las natenas de algunos insectos.

Especies de Antennaria son plantas de alimento para las larvas de algunas Lepidoptera incluidas Coleophora pappiferella (la cual come exclusivamente la A. dioica) y Schinia verna (la cual come exclusivamente la Antennaria spp).

Taxonomía

El género fue descrito por Joseph Gaertner y publicado en De Fructibus et Seminibus Plantarum. . . . 2(3): 410, pl. 167, f. 3. 1791.[1]

Etimología

Antennaria: nombre genérico que deriva de la latína antenna, a causa de la semejanza de las flores masculinas con las antenas de los insectos.[2]

Especies seleccionadas

Híbridos

  • Antennaria × erigeroides Greene (pro sp.)
  • Antennaria × foliacea Greene (pro sp.)
  • Antennaria × macounii Greene (pro sp.)
  • Antennaria × oblancifolia E.Nels. (pro sp.)

Referencias

  1. «Antennaria». Tropicos.org. Missouri Botanical Garden. Consultado el 29 de diciembre de 2012.
  2. En Nombres Botánicos
  3. «Tropicos | Name - Antennaria linearifolia Wedd.». www.tropicos.org. Consultado el 8 de noviembre de 2018.
 title=
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autores y editores de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia ES

Antennaria: Brief Summary ( Spagneul; Castilian )

fornì da wikipedia ES

Antennaria es un género de 45 especies de plantas herbáceas perennes perteneciente a la familia Asteraceae, nativa de las regiones templadas del hemisferio norte, con una especie en el hemisferio sur (A. chilensis) la mayor diversidad se encuentran en Norteamérica, su nombre común es pie de gato.

Diferentes especies de Antennaria alcanzan entre 10 cm y 50 cm de altura. Las hojas son basales y a menudo de ahí salen las hojas. El nombre Antennaria se refiere a su semejanza con las natenas de algunos insectos.

Especies de Antennaria son plantas de alimento para las larvas de algunas Lepidoptera incluidas Coleophora pappiferella (la cual come exclusivamente la A. dioica) y Schinia verna (la cual come exclusivamente la Antennaria spp).

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autores y editores de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia ES

Kassikäpp (perekond) ( Éston )

fornì da wikipedia ET

Kassikäpp (Antennaria) on astrilaadsete seltsi korvõieliste sugukonda kuuluv mitmeaastaste rohttaimede ja kääbuspõõsaste perekond.

Kassikäpa perekonnas on umbes 45 liiki. Kuid kassikäppade paljunemisel on apomiksisel väga tähtis roll ja sellepärast erinevad teadlaste vaated sellele, kui palju liike ses perekonnas on.

Looduslikult kasvavad nad Euraasia ja Põhja-Ameerika parasvöötmes, üks liik ka Tšiili parasvöötmes.

Kassikäpad kasvavad 1–5 dm kõrgeks. Nende lehed võivad välja kasvada maapinnalt lehekodarikust, aga võivad ka varrelt kasvada. Varrel paiknevad lehed vahelduvalt. Lehed on pealt kas karvased või karvutud, altpoolt kindlasti karvased. Mõnel liigil on lehed rootsuga, mõnel ilma.

Kassikäppade õite läbimõõt on 8–20 mm. Õisikuid on mitmesuguseid: mõnel liigil paiknevad õied üksikutena, kuid esinevad ka kobarad, pöörised ja ebasarikad. Õisikus võib olla isegi 20–100 õit.

Eestikeelse nime on kassikäpp saanud ainsa Eestis pärismaise liigi hariliku kassikäpa õisiku järgi, kus mitu roosakat õit on tihedalt koos, meenutades kassi käppa varvastega. Perekonna teaduslik nimi on tulnud selle perekonna mõne teise liigi õite järgi, milles tolmukad meenutavad putukate tundlaid.

Mitut kassikäppa kasvatatakse ilutaimena, näiteks kiviktaimlas. Kassikäpad säilivad ka kuivatatuna suhteliselt hästi.

Liike

Välislingid

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia ET

Kassikäpp (perekond): Brief Summary ( Éston )

fornì da wikipedia ET

Kassikäpp (Antennaria) on astrilaadsete seltsi korvõieliste sugukonda kuuluv mitmeaastaste rohttaimede ja kääbuspõõsaste perekond.

Kassikäpa perekonnas on umbes 45 liiki. Kuid kassikäppade paljunemisel on apomiksisel väga tähtis roll ja sellepärast erinevad teadlaste vaated sellele, kui palju liike ses perekonnas on.

Looduslikult kasvavad nad Euraasia ja Põhja-Ameerika parasvöötmes, üks liik ka Tšiili parasvöötmes.

Kassikäpad kasvavad 1–5 dm kõrgeks. Nende lehed võivad välja kasvada maapinnalt lehekodarikust, aga võivad ka varrelt kasvada. Varrel paiknevad lehed vahelduvalt. Lehed on pealt kas karvased või karvutud, altpoolt kindlasti karvased. Mõnel liigil on lehed rootsuga, mõnel ilma.

Kassikäppade õite läbimõõt on 8–20 mm. Õisikuid on mitmesuguseid: mõnel liigil paiknevad õied üksikutena, kuid esinevad ka kobarad, pöörised ja ebasarikad. Õisikus võib olla isegi 20–100 õit.

Eestikeelse nime on kassikäpp saanud ainsa Eestis pärismaise liigi hariliku kassikäpa õisiku järgi, kus mitu roosakat õit on tihedalt koos, meenutades kassi käppa varvastega. Perekonna teaduslik nimi on tulnud selle perekonna mõne teise liigi õite järgi, milles tolmukad meenutavad putukate tundlaid.

Mitut kassikäppa kasvatatakse ilutaimena, näiteks kiviktaimlas. Kassikäpad säilivad ka kuivatatuna suhteliselt hästi.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia ET

Kissankäpälät ( Finlandèis )

fornì da wikipedia FI

Kissankäpälien (Antennaria) sukuun kuuluu yhteensä noin sata lajia, jotka kasvavat maapallon lauhkean ja viileän ilmaston alueilla. Suku puuttuu kokonaan Afrikasta.

Ulkonäkö ja koko

Kissankäpälät ovat matalakasvuisia, monivuotisia ruohovartisia kasveja, joita peittää kauttaaltaan tiheämpi tai harvempi nukka.[2] Suomessa esiintyy kuusi kissankäpälälajia, joista yleisin on koko maassa esiintyvä kissankäpälä, jonka toinen nimi on ahokissankäpälä. Muut Suomessa esiintyvät kissankäpälälajit ovat harvinaisia tunturikasveja. Tunturikissankäpälä muistuttaa paljon kissankäpälää, mutta sen aluslehdet ovat päältä harmaakarvaiset ja mykeröiden kehtosuomut ovat kärjestään tummanruskeat, mikä antaa kasville kissankäpälää ruskeamman yleisvärin. Kaljukissankäpälä ja isokissankäpälä kasvavat Suomessa vain Enontekiön kunnan alueella. Isokissankäpälä on silmälläpidettävä ja rauhoitettu laji.[3] Harvinaisia Lapin lajeja ovat myös uhanalainen ruijankissankäpälä ja harmaakissankäpälä, joka on elinvoimainen Tunturi-Lapissa mutta uhanalainen Metsä-Lapissa.

Käyttö

Joitakin ulkomailta peräisin olevia Antennaria-lajeja viljellään kallio-puutarhoissa koristekasveina, erityisesti rönsyileviä tai mattoja muodostavia lajeja.

Suomalaiset lajit

Lähteet

  1. ITIS: Antennaria (englanniksi)
  2. Anderberg, A & A-L: Den virtuella Floran (myös levinneisyyskartta) 2004-2009. Tukholma: Naturhistoriska riksmuseet. Viitattu 6.7.2009. (ruotsiksi)
  3. Isokissankäpälä Luontoportti.com. Viitattu 2.1.2016.

Aiheesta muualla

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia FI

Kissankäpälät: Brief Summary ( Finlandèis )

fornì da wikipedia FI

Kissankäpälien (Antennaria) sukuun kuuluu yhteensä noin sata lajia, jotka kasvavat maapallon lauhkean ja viileän ilmaston alueilla. Suku puuttuu kokonaan Afrikasta.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia FI

Antennaria ( Fransèis )

fornì da wikipedia FR

Antennaria (les antennaires) est un genre d'environ 45 espèces de petites plantes vivaces herbacées et dioïques de la famille des Asteraceae.

Ce nom générique fut proposé par le botaniste Joseph Gaertner, en 1791. Il est issu du latin antenna, et signifie antenne : il rappelle la forme des soies épaissie des capitules, ressemblant à des antennes de papillon. Beaucoup d'entre elles sont aussi désignées par le nom vernaculaire Pied de chat, qui se rapporte à l'aspect doux des fleurs réunies en coussinets comme ceux du chat.

Systématique

 src=
Antennaria carpatica, le pied de chat des Carpates

En classification phylogénétique, le genre Antennaria appartient à la sous-famille des Asteroideae, caractérisées par des capitules exclusivement tubuliflores.

Il est très proche du genre Gnaphalium - autre genre des Asteroideae - ces dernières étant annuelles et non-dioïques. Par ailleurs, les Antennaria, vivaces dioïques, ont régulièrement été confondus avec des Gnaphalium.

L'horticulture divise ce genre en deux groupes fondamentaux :

Description

 src=
Antennaria dioica, le pied de chat dioïque

Les antennaires sont constituées d'une souche rhizomateuse, stolonifère ou non. Elles développent une hampe florale tomenteuse de 5 cm à 50 cm de haut. Les feuilles basales se développant en rosette, sont spatulées et d'un blanc cotonneux sur la face inférieure. Les feuilles caulinaires sont sessiles, lancéolées de type linéaire et alternes.

La hampe florale est surmontée par des capitules composés de 20 à 100 fleurs tubulées et regroupés par 3 à 8 en une corymbe serrée. Ces capitules ont la caractéristique d'être persistants. Les fleurs sont dioïques, mais il est également possible de rencontrer des fleurs hermaphrodites stériles. Ces plantes présentent un certain dimorphisme sexuel. Aussi, les fleurs mâles sont plus petites et incolores, blanc/gris, alors que les fleurs femelles sont plus grandes et colorés. Elles sont pollinisées par des lépidoptères à l'instar de Coleophora pappiferella, de la famille des Coleophoridae, qui se nourrit exclusivement d'Antennaria dioica ou Schinia verna, apparentée à la famille des Noctuidae. Elles sont dispersées par le vent grâce à leurs pappus.

Répartition

Les Pieds de chat sont des plantes montagnardes, alpines et arctiques, essentiellement issues des régions tempérées de l'hémisphère nord (une seule espèce, Antennaria chilensis, est présente en Amérique du Sud). Deux espèces, Antennaria dioica et Antennaria carpatica sont présentes en Eurasie, la plus grande diversité se situant dans le Nord de l'Amérique du Nord.

Usages

Ces plantes sont utilisées à des fins décoratives dans les jardins rocheux, où elles ont été introduites dans la deuxième moitié du XVIIIe siècle pour agrémenter les bordures des jardins alpins. Elles ont cependant une valeur décorative assez limitée. Elles sont également utilisées en tant que plante médicinale (Antennaria dioica) comme béchique.

Liste d'espèces

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia FR

Antennaria: Brief Summary ( Fransèis )

fornì da wikipedia FR

Antennaria (les antennaires) est un genre d'environ 45 espèces de petites plantes vivaces herbacées et dioïques de la famille des Asteraceae.

Ce nom générique fut proposé par le botaniste Joseph Gaertner, en 1791. Il est issu du latin antenna, et signifie antenne : il rappelle la forme des soies épaissie des capitules, ressemblant à des antennes de papillon. Beaucoup d'entre elles sont aussi désignées par le nom vernaculaire Pied de chat, qui se rapporte à l'aspect doux des fleurs réunies en coussinets comme ceux du chat.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia FR

Antennaria (botanica) ( Italian )

fornì da wikipedia IT

Antennaria Gaertner, 1791 è un genere di piante spermatofite dicotiledoni appartenenti alla famiglia delle Asteraceae (tribù Gnaphalieae), note come sempiternii, dall'aspetto di piccole piante erbacee, perenni con foglie bianco – argentee, fusto tomentoso e infiorescenza a capolini non molto vistosi.

Etimologia

Il nome del genere (antennaria) deriva da "antenna" a causa dell'aspetto a piumetto setaceo dei peli del pappo, molto simili alle antenne di alcune farfalle. Tale denominazione fu proposta dal botanico Giuseppe Gaertner (nome italianizzato) nel 1791.

Morfologia

Le piante di questo genere sono dioiche, quindi ogni pianta può produrre solo fiori di sesso maschile oppure di sesso femminile; ma si possono trovare anche colonie miste (rare), e si possono riprodurre anche senza fecondazione.
Queste piante presentano anche un certo dimorfismo sessuale: infatti i fiori maschili sono più piccoli e incolori (bianco – grigi), mentre i fiori femminili sono più grandi e colorati.

Radici

La radici consistono in rizomi legnosi con o senza stoloni.

Fusto

Il fusto di queste piante non è molto alto: al massimo raggiunge i 50 cm. Ci sono anche esempi di specie nane alte non più di 10 cm. In genere il fusto è tomentoso.

Foglie

  • Foglie basali: sono in prevalenza spatolate e bianco - cotonose nella pagina inferiore. Dimensione delle foglie : 2 – 5 cm.
  • Foglie cauline: sono sessili a disposizione alterna e di tipo lanceolato – lineare.

Infiorescenza

L'infiorescenza e formata da capolini poco numerosi i cui fiori sono raccolti alla sommità dello stelo.

Fiori

I capolini (come in tutte le Asteraceae) sono composti da diversi fiori, in questo caso sono tutti tubulosi (e non ligulati).
Il colore dei fiori (bianchi o grigio – argentati per i fiori maschili e rosato per quelli femminili) è dato dall'involucro bratteale e non dalla corolla come avviene normalmente.
I capolini hanno la caratteristica di essere persistenti.

Frutti

Piccolo achenio cilindrico coronato da un piumino e dal pappo formato da peli più o meno lisci.

Distribuzione e habitat

Le “Antennarie” sono diffuse (oltre che in Europa) nel Nord America e America australe (zone a clima freddo – temperato in regioni prossime al Polo Antartico).
In Italia le troviamo soprattutto nel nord (sulle Alpi) e meno spesso sugli Appennini settentrionali. Vegetano nei luoghi erbosi, pascolivi o rupestri.

Sistematica

Il genere Antennaria comprende circa una cinquantina di specie perenni in maggioranza extra-tropicali, ma anche spontanee della flora dei diversi paesi europei ed in altre parti simile nel Mondo. Due sono le specie endemiche italiane : Antennaria dioica e Antennaria carpathica.
Alcuni autori raggruppano le “Antennarie” nella tribù delle Inuleae e nella categoria dei "semprevivi" in quanto i capolini sono persistenti (duri e rigidi) anche per parecchio tempo successivo alla fioritura e alla raccolta. In altre classificazioni le “Antennarie” si fanno appartenere alla tribù delle Gnaphalieae. In effetti le nostre piante sono molto simili al genere Gnaphalium (chiamato volgarmente Canapicchia), queste ultime però sono annue e non sono dioiche.
Le “Antennarie” appartengono alla sottofamiglia delle Asteroideae (chiamata anche Tubuliflorae) in quanto nella parte centrale del capolino i fiori sono di tipo tubuloso(più precisamente il nostro genere ha capolini con soli fiori tubulosi).

Essendo quello del giardinaggio l'unico interesse per queste piante può essere utile vedere come i giardinieri organizzano il genere. Questo infatti viene diviso in due gruppi fondamentali:

Tra i giardinieri è nota anche la pianta Antennaria margaritacea, che però appartiene al genere Anaphalis.

Alcune specie

Magnifying glass icon mgx2.svgLo stesso argomento in dettaglio: Specie di Antennaria.

Di seguito un elenco di alcune specie con una breve descrizione:

  • Antennaria alpina (L.) Gaertner: è una pianta erbacea perenne che raggiunge al massimo i 15 cm di altezza; i capolini hanno delle brattee acuminate di colore verde – brunastro. È nativa delle regioni subartiche dell'emisfero boreale. Al sud (sempre ad alta quota) si estende fino in Scandinavia e nelle Montagne Rocciose (Montana).
  • Antennaria carpathica (Wahlenb.) Bl. et Fing – Sempiterni del calcare: non ha stoloni; le foglie basali sono lanceolate – lineari; le squame dell'involucro bratteale sono di colore bruno. In Italia si trova solamente al nord ad alta quota (dai 2000 m s.l.m. in su).
  • Antennaria dioica (L.) Gaertner – Sempiterni di montagna: possiede dei stoloni orizzontali epigei; le foglie basali sono spatolate (arrotondate e a volte mucronate all'apice); le squame sono bianche (fiori maschili) o rosee (fiori femminili). Nella farmacopea italiana questa pianta è nota col nome “Antennariae flores” per le sue proprietà colagoghe, espettoranti, diaforetiche e emollienti. Per questo scopo vengono raccolti solamente i capolini tra giugno e luglio.
  • Antennaria plantaginifolia (L.) Richardson – Tabacco di donna: è originaria dell'America del Nord (Canada e Stati Uniti) e si trova nei margini dei boschi e nelle colline brulle. È conosciuta come rimedio domestico, bollita nel latte, per la dissenteria e la diarrea. È reputata inoltre efficace contro i morsi dei rettili velenosi.

Ecologia

Molte specie di questo genere vengono usate come cibo di alcuni lepidotteri come Coleophora pappiferella (genere di falene della famiglia delle Coleophoridae ) che si nutre solamente della Antennaria dioica oppure Schinia verna (altro genere di falene appartenenti alla famiglia delle Noctuidae).

Usi

Le “Antennarie” sono usate in erboristeria, mentre nel giardinaggio sono state introdotte nella seconda metà del secolo XVIII soprattutto per bordure e l'arte del mosaicoltura in giardini alpini o comunque rocciosi. Hanno tuttavia uno scarso valore ornamentale.

Bibliografia

  • Giacomo Nicolini, Enciclopedia Botanica Motta. Volume primo, Milano, Federico Motta Editore, 1960, p. 140.
  • Sandro Pignatti, Flora d'Italia. Volume terzo, Bologna, Edagricole, 1982, p. 35, ISBN 88-506-2449-2.

 title=
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autori e redattori di Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia IT

Antennaria (botanica): Brief Summary ( Italian )

fornì da wikipedia IT

Antennaria Gaertner, 1791 è un genere di piante spermatofite dicotiledoni appartenenti alla famiglia delle Asteraceae (tribù Gnaphalieae), note come sempiternii, dall'aspetto di piccole piante erbacee, perenni con foglie bianco – argentee, fusto tomentoso e infiorescenza a capolini non molto vistosi.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autori e redattori di Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia IT

Katpėdė ( lituan )

fornì da wikipedia LT

Katpėdė (lot. Antennaria, angl. Antennaria, Catsfoot, Cat's-foot, Pussytoes, Everlasting) – astrinių (Asteraceae) šeimos augalų gentis.

Tai daugiametis žolinis augalas, užaugantis iki 30 cm aukščio. Stiebas status, lapai pažanginiai, pailgi, apatinėje pusėje apaugę pūkais; žiedynai rožiniai ar balti, sudaro šluoteles. Vaisius – pailgas, šakniastiebiai ploni.

Mėgsta saulėtas šviesias vietas, auga beveik visur pušynuose, sausose pievose. Žydi gegužės – liepos mėnesiais, sėklos subręsta rugsėjo mėnesį.

Vaistinė žaliava – neišsiskleidę žiedynai bei augalo antžeminė dalis, kuri pjaunama lauke ar gerai vėdinamoje patalpoje. Užpilai vartojami vidiniam ir išoriniam kraujavimui stabdyti, turi tulžį varančių savybių, todėl vartojama hepatito, cholecistito gydymui. Išoriškai – nuo egzemos.

Rūšys

Lietuvoje auga Dvinamė katpėdė.



Nuorodos


Vikiteka

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia LT

Katpėdė: Brief Summary ( lituan )

fornì da wikipedia LT

Katpėdė (lot. Antennaria, angl. Antennaria, Catsfoot, Cat's-foot, Pussytoes, Everlasting) – astrinių (Asteraceae) šeimos augalų gentis.

Tai daugiametis žolinis augalas, užaugantis iki 30 cm aukščio. Stiebas status, lapai pažanginiai, pailgi, apatinėje pusėje apaugę pūkais; žiedynai rožiniai ar balti, sudaro šluoteles. Vaisius – pailgas, šakniastiebiai ploni.

Mėgsta saulėtas šviesias vietas, auga beveik visur pušynuose, sausose pievose. Žydi gegužės – liepos mėnesiais, sėklos subręsta rugsėjo mėnesį.

Vaistinė žaliava – neišsiskleidę žiedynai bei augalo antžeminė dalis, kuri pjaunama lauke ar gerai vėdinamoje patalpoje. Užpilai vartojami vidiniam ir išoriniam kraujavimui stabdyti, turi tulžį varančių savybių, todėl vartojama hepatito, cholecistito gydymui. Išoriškai – nuo egzemos.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Vikipedijos autoriai ir redaktoriai
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia LT

Antennaria (planten) ( olandèis; flamand )

fornì da wikipedia NL
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia NL

Antennaria (planten): Brief Summary ( olandèis; flamand )

fornì da wikipedia NL

Antennaria is een geslacht van bloeiende planten uit de composietenfamilie.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia NL

Kattefotslekta ( norvegèis )

fornì da wikipedia NN

Kattefotslekta er ei planteslekt i korgplantefamilien. I Noreg veks fire artar. Desse er fleirårige ullhåra eller om lag snaue plantar med avlange utagga blad i rosett som kan danne tuver eller matter. Øvre delen av korgdekkblada er ei stiv blank hinne. Særskilde hannplantar og hoplantar. Fjellkattefot og grønkattefot har frøformering utan befruktning, og hannplantane er sjeldne.

Norske artar i kattefotslekta

  • Kattefot (Antennaria dioica)
  • Gaissakattefot (Antennaria nordhageniana)
  • Filtkattefot (Antennaria alpina)
    • Underart: Fjellkattefot (Antennaria alpina alpina)
    • Underart: Grønkattefot (Antennaria alpina porsildii)
  • Sølvkattefot (Antennaria villifera)

Kjelder

  • Svensk wikipedia.
  • Johannes Lid: Norsk-svensk-finsk flora. Det Norske Samlaget, 1985.
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia authors and editors
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia NN

Kattefotslekta: Brief Summary ( norvegèis )

fornì da wikipedia NN

Kattefotslekta er ei planteslekt i korgplantefamilien. I Noreg veks fire artar. Desse er fleirårige ullhåra eller om lag snaue plantar med avlange utagga blad i rosett som kan danne tuver eller matter. Øvre delen av korgdekkblada er ei stiv blank hinne. Særskilde hannplantar og hoplantar. Fjellkattefot og grønkattefot har frøformering utan befruktning, og hannplantane er sjeldne.

Norske artar i kattefotslekta Kattefot (Antennaria dioica) Gaissakattefot (Antennaria nordhageniana) Filtkattefot (Antennaria alpina) Underart: Fjellkattefot (Antennaria alpina alpina) Underart: Grønkattefot (Antennaria alpina porsildii) Sølvkattefot (Antennaria villifera)
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia authors and editors
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia NN

Ukwap ( polonèis )

fornì da wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons
 src=
Koszyczki ukwapu dwupiennego

Ukwap (Antennaria Gaertn.) – rodzaj roślin należący do rodziny astrowatych. Według niektórych ujęć taksonomicznych należy do niego około 45 gatunków, choć według The Plant List w obrębie tego rodzaju znajduje się 61 gatunków o nazwach zweryfikowanych i zaakceptowanych, podczas gdy kolejne 24 taksony mają status gatunków niepewnych (niezweryfikowanych)[3]. Występuje naturalnie na półkuli północnej na obszarach o klimacie umiarkowanym lub podzwrotnikowym (lecz nie w Afryce)[4][5]. We florze Polski występują 2 gatunki. Gatunkiem typowym jest A. dioica (L.) Gaertn[2].

Morfologia

Wiecznie zielone, lub prawie wiecznie zielone byliny dorastające do 15 cm wysokości i 3–8 cm szerokości[6]. Maja pojedyncze, wąskie i całobrzegie liście[5]. U większości gatunków są one zebrane w różyczki liściowe. Liście wyrastają dość gęsto i są przeważnie szarozielone i pokryte włoskami. Kwiaty zebrane w drobne koszyczki o błoniastych łuskach okrywy i suchych przysadkach. Płatki mają białą lub różową barwę[6]. W koszyczkach występują wyłącznie kwiaty rurkowate[5].

Systematyka

Synonimy taksonom.
Chamaezelum Link[2]
Pozycja systematyczna według APweb (aktualizowany system system APG III z 2009)
Angiosperm Phylogeny Website adoptuje podział na podrodziny astrowatych (Asteraceae) opracowany przez Panero i Funk w 2002[7], z późniejszymi uzupełnieniami[8]. Zgodnie z tym ujęciem rodzaj Antennaria należy do plemienia Gnaphalieae (Cass.) Lecoq & Juillet, podrodziny Asteroideae (Juss.) Chev. W systemie APG III astrowate są jedną z kilkunastu rodzin rzędu astrowców (Asterales), wchodzącego w skład kladu astrowych w obrębie dwuliściennych właściwych[1].
Pozycja w systemie Reveala (1993-1999)
Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa Rosopsida Batsch, podklasa astrowe (Asteridae Takht.), nadrząd astropodobne (Asteranae Takht.), rząd astrowce (Asterales Lindl), rodzina astrowate (Asteraceae Dumort.), rodzaj ukwap (Antennaria L.)[9].
Gatunki flory Polski[10]
Lista gatunków[3]
 src=
Ukwap karpacki (Antennaria carpathica)
 src=
Ukwap dwupienny (Antennaria dioica)

Biologia i ekologia

Kwitnie późną wiosną. Preferuje stanowiska w pełnym nasłonecznieniu[6].

Zastosowanie

Niektóre gatunki są uprawiane jako rośliny ozdobne, zwykle na rabatach kwiatowych lub w ogrodach skalnych. Nadają się na kwiat cięty do wieńców, bukietów, itp. Są odporne na mróz, mogą rosnąć w pełnym słońcu lub w półcieniu. Wymagają wilgotnej i przepuszczalnej gleby. Rozmnażają się przez nasiona lub podział.

Przypisy

  1. a b Stevens P.F.: Angiosperm Phylogeny Website (ang.). 2001–. [dostęp 2010-04-15].
  2. a b c d e Antennaria (ang.). Index Nominum Genericorum (ING). [dostęp 4 grudnia 2015].
  3. a b Antennaria (ang.). The Plant List. [dostęp 4 grudnia 2015].
  4. D. J. Mabberley: The Plant-book: A Portable Dictionary of the Vascular Plants (Second Edition). Cambridge University Press, 1997, s. 43. ISBN 978-0-521-41421-0. (ang.)
  5. a b c Geoff Burnie i inni: Botanica. Rośliny ogrodowe. Könemann, 2005. ISBN 3-8331-1916-0.
  6. a b c Pussy-toes / Antennaria spp. (ang.). Fine Gardening. [dostęp 4 grudnia 2015].
  7. Panero J.L., Funk V.A.. Toward a phylogenetic subfamilial classification for the Compositae (Asteraceae). „Proceedings of the Biological Society of Washington”. 115 (4), s. 909–922, 2002. Biological Society of Washington.
  8. B. Baldwin, J.M. Bonifacino, T. Eriksson, V. A. Funk, C.A. Mannheimer, B. Nordenstam, N. Roque, I. Ventosa: Compositeae classification (ang.). Smithsonian National Museum of Natural History. [dostęp 2010-05-24].
  9. Crescent Bloom: Systematyka rodzaju Antennaria (ang.). The Compleat Botanica. [dostęp 23-12-2008].
  10. Zbigniew Mirek, Halina Piękoś-Mirkowa, Adam Zając, Maria Zając: Flowering plants and pteridophytes of Poland. A checklist. Krytyczna lista roślin naczyniowych Polski. Instytut Botaniki PAN im. Władysława Szafera w Krakowie, 2002. ISBN 83-85444-83-1.
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia POL

Ukwap: Brief Summary ( polonèis )

fornì da wikipedia POL
 src= Koszyczki ukwapu dwupiennego

Ukwap (Antennaria Gaertn.) – rodzaj roślin należący do rodziny astrowatych. Według niektórych ujęć taksonomicznych należy do niego około 45 gatunków, choć według The Plant List w obrębie tego rodzaju znajduje się 61 gatunków o nazwach zweryfikowanych i zaakceptowanych, podczas gdy kolejne 24 taksony mają status gatunków niepewnych (niezweryfikowanych). Występuje naturalnie na półkuli północnej na obszarach o klimacie umiarkowanym lub podzwrotnikowym (lecz nie w Afryce). We florze Polski występują 2 gatunki. Gatunkiem typowym jest A. dioica (L.) Gaertn.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia POL

Antennaria ( portughèis )

fornì da wikipedia PT

Antennaria é um género botânico de ervas dioicas perenes, pertencente à família Asteraceae.[1]

Referências

  1. «Antennaria Gaertn». Tropicos. Consultado em 22 de julho de 2019
 title=
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autores e editores de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia PT

Antennaria: Brief Summary ( portughèis )

fornì da wikipedia PT

Antennaria é um género botânico de ervas dioicas perenes, pertencente à família Asteraceae.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Autores e editores de Wikipedia
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia PT

Antennaria ( romen; moldav )

fornì da wikipedia RO

Antennaria este un gen de plante din familia Asteraceae, ordinul Asterales.

Răspândire

Caractere morfologice

Specii



Imagini

Note


Bibliografie

Legături externe

Commons
Wikimedia Commons conține materiale multimedia legate de Antennaria
Wikispecies
Wikispecies conține informații legate de Antennaria



Floarea soarelui.jpg Acest articol despre asteraceae este un ciot. Puteți ajuta Wikipedia prin completarea lui!
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia autori și editori
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia RO

Antennaria: Brief Summary ( romen; moldav )

fornì da wikipedia RO

Antennaria este un gen de plante din familia Asteraceae, ordinul Asterales.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia autori și editori
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia RO

Kattfötter ( svedèis )

fornì da wikipedia SV
Uppslagsordet ”Antennaria” leder hit. För andra betydelser, se Antennaria (svamp).

Kattfötter (Antennaria) är ett släkte om cirka 45 arter i familjen korgblommiga växter. Arterna förekommer i tempererade Europa, Asien, Nordamerika, söderut till Mexico och Sydamerika. Några arter odlas som trädgårdväxter i Sverige. Flera av arterna är apomiktiska, det vill säga att de förökar sig könlöst.

Släktet består av småväxta, fleråriga och mer eller mindre filthåriga örter med upprätta stjälkar. Bladen är lansettlika till spatelformade, vanligen oskaftade och de nedre bladen är samlade i rosetter. Blomkorgarna är toppställda, de är små och samlade i täta kvastar. Holkfjällen sitter i flera rader med hinnartad övre del. De kan vara vita, rosa eller bruna. Blommorna är enkönade och sitter på olika plator, (tvåbyggare). Hanblommorna är brett rörformade, medan honblommorna är smalt rörformade. Frukten har en hårpensel. Flera av arterna förökar sig könlöst och är så kallat apomiktiska.

Externa länkar

Flora of North America - Antennaria

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia författare och redaktörer
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia SV

Kattfötter: Brief Summary ( svedèis )

fornì da wikipedia SV
Uppslagsordet ”Antennaria” leder hit. För andra betydelser, se Antennaria (svamp).

Kattfötter (Antennaria) är ett släkte om cirka 45 arter i familjen korgblommiga växter. Arterna förekommer i tempererade Europa, Asien, Nordamerika, söderut till Mexico och Sydamerika. Några arter odlas som trädgårdväxter i Sverige. Flera av arterna är apomiktiska, det vill säga att de förökar sig könlöst.

Släktet består av småväxta, fleråriga och mer eller mindre filthåriga örter med upprätta stjälkar. Bladen är lansettlika till spatelformade, vanligen oskaftade och de nedre bladen är samlade i rosetter. Blomkorgarna är toppställda, de är små och samlade i täta kvastar. Holkfjällen sitter i flera rader med hinnartad övre del. De kan vara vita, rosa eller bruna. Blommorna är enkönade och sitter på olika plator, (tvåbyggare). Hanblommorna är brett rörformade, medan honblommorna är smalt rörformade. Frukten har en hårpensel. Flera av arterna förökar sig könlöst och är så kallat apomiktiska.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia författare och redaktörer
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia SV

Котячі лапки ( ucrain )

fornì da wikipedia UK

Опис

Різні види роду можуть досягати від 10 до 50 см заввишки. Листя базальне. Назва Antennaria походить від вигляду тичинок квіток деяких видів, що нагадують антени комах.

Види

Список видів

За даними сайту «The Plant List» рід Antennaria нараховує 61 визнаний вид:[1]



Види в Україні

Див. також

Примітки

Посилання

Aster Tataricus.png Це незавершена стаття про Айстрові.
Ви можете допомогти проекту, виправивши або дописавши її.
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Автори та редактори Вікіпедії
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia UK

Antennaria ( vietnamèis )

fornì da wikipedia VI

Antennaria là một chi thực vật có hoa trong họ Cúc (Asteraceae).[1]

Loài

Chi Antennaria gồm các loài:

Chú thích

  1. ^ The Plant List (2010). Antennaria. Truy cập ngày 25 tháng 9 năm 2013.

Liên kết ngoài


Bài viết tông cúc Gnaphalieae này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia VI

Antennaria: Brief Summary ( vietnamèis )

fornì da wikipedia VI

Antennaria là một chi thực vật có hoa trong họ Cúc (Asteraceae).

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visité la sorgiss
sit compagn
wikipedia VI

Кошачья лапка ( russ; russi )

fornì da wikipedia русскую Википедию
Царство: Растения
Подцарство: Зелёные растения
Отдел: Цветковые
Надпорядок: Asteranae
Порядок: Астроцветные
Семейство: Астровые
Подсемейство: Астровые
Род: Кошачья лапка
Международное научное название

Antennaria Gaertn., 1791

Виды Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 36716NCBI 41475EOL 50495IPNI ???

Коша́чья ла́пка (лат. Antennária) — род травянистых растений семейства астровых. Растения распространены в умеренных районах Северного полушария, кроме вида Antennaria chilensis родом из Южной Америки. Двудомные многолетние травы, реже полукустарнички, нередко мягко войлочно-опушённые. Различные виды рода могут достигать от 10 до 50 см высотой. Листья базальные. Соцветие-корзинка диаметром от 2 до 8 мм содержит от 20 до 100 цветков. Цветки всегда однополые. Они образуют семянки с паппусом. У кошачьих лапок апомиксис играет существенную роль. Из-за этого, представления о количестве видов сильно разнятся.

Виды

По информации базы данных The Plant List, род включает 61 вид[2]:

Примечания

  1. Об условности указания класса двудольных в качестве вышестоящего таксона для описываемой в данной статье группы растений см. раздел «Системы APG» статьи «Двудольные».
  2. Antennaria (англ.). The Plant List. Version 1.1. (2013). Проверено 13 августа 2016.
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Авторы и редакторы Википедии

Кошачья лапка: Brief Summary ( russ; russi )

fornì da wikipedia русскую Википедию

Коша́чья ла́пка (лат. Antennária) — род травянистых растений семейства астровых. Растения распространены в умеренных районах Северного полушария, кроме вида Antennaria chilensis родом из Южной Америки. Двудомные многолетние травы, реже полукустарнички, нередко мягко войлочно-опушённые. Различные виды рода могут достигать от 10 до 50 см высотой. Листья базальные. Соцветие-корзинка диаметром от 2 до 8 мм содержит от 20 до 100 цветков. Цветки всегда однополые. Они образуют семянки с паппусом. У кошачьих лапок апомиксис играет существенную роль. Из-за этого, представления о количестве видов сильно разнятся.

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
Авторы и редакторы Википедии

蝶须属 ( cinèis )

fornì da wikipedia 中文维基百科

蝶须属学名Antennaria)是菊科下的一个属,为多年生草本植物。该属共有约100种,分布于欧洲亚洲美洲大洋洲[1]

参考文献

  1. ^ 中国种子植物科属词典. 中国数字植物标本馆. (原始内容存档于2012-04-11).

外部链接

小作品圖示这是一篇與植物相關的小作品。你可以通过编辑或修订扩充其内容。
 title=
licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
维基百科作者和编辑

蝶须属: Brief Summary ( cinèis )

fornì da wikipedia 中文维基百科

蝶须属(学名:Antennaria)是菊科下的一个属,为多年生草本植物。该属共有约100种,分布于欧洲亚洲美洲大洋洲

licensa
cc-by-sa-3.0
drit d'autor
维基百科作者和编辑