Artamus leucorynchus[2][3] ye una especie d'ave paseriforme de la familia Artamidae. Reproducir dende les islles Andamán al traviés d'Indonesia y el norte d'Australia.[1] La especie describióse per primer vegada por Linnaeus en 1771, el so epítetu específicu deriva del griegu antiguu leucos 'blancu', y rhynchos 'picu'.[4]
Reconócense 9 subespecies:[5]
Artamus leucorynchus ye una especie d'ave paseriforme de la familia Artamidae. Reproducir dende les islles Andamán al traviés d'Indonesia y el norte d'Australia. La especie describióse per primer vegada por Linnaeus en 1771, el so epítetu específicu deriva del griegu antiguu leucos 'blancu', y rhynchos 'picu'.
Artamus leucorynchus és un ocell de la família dels artàmids (Artamidae) que habita boscos, manglars, sabanes i ciutats de les illes Andaman, Arxipèlag de la Sonda, Borneo, Filipines, illes Moluques, República de Palau i Aru, Nova Guinea i illes properes, Nova Caledònia, illes Loyauté, Vanuatu, nord i est d'Austràlia i Tasmània.
Artamus leucorynchus és un ocell de la família dels artàmids (Artamidae) que habita boscos, manglars, sabanes i ciutats de les illes Andaman, Arxipèlag de la Sonda, Borneo, Filipines, illes Moluques, República de Palau i Aru, Nova Guinea i illes properes, Nova Caledònia, illes Loyauté, Vanuatu, nord i est d'Austràlia i Tasmània.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Helydd coed bronwyn (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: helyddion coed bronwyn) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Artamus leucorhynchus; yr enw Saesneg arno yw White-breasted wood swallow. Mae'n perthyn i deulu'r Helyddion coed (Lladin: Artamidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. leucorhynchus, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r helydd coed bronwyn yn perthyn i deulu'r Helyddion coed (Lladin: Artamidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Cigfachwr du Melloria quoyi Helydd coed adeinlas Artamus cyanopterus Helydd coed aelwyn Artamus superciliosus Helydd coed bach Artamus minor Helydd coed Bismark Artamus insignis Helydd coed bronwyn Artamus leucorynchus Helydd coed cefnwyn Artamus monachus Helydd coed llwyd Artamus fuscus Helydd coed mygydog Artamus personatus Helydd coed Papua Artamus maximus Helydd coed wynebddu Artamus cinereusAderyn a rhywogaeth o adar yw Helydd coed bronwyn (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: helyddion coed bronwyn) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Artamus leucorhynchus; yr enw Saesneg arno yw White-breasted wood swallow. Mae'n perthyn i deulu'r Helyddion coed (Lladin: Artamidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. leucorhynchus, sef enw'r rhywogaeth.
Der Weißbauch-Schwalbenstar (Artamus leucorynchus), auch Weißbrust-Schwalbenstar genannt, ist ein 17 Zentimeter großer Vertreter aus der Gattung der Schwalbenstare (Artamus) in der Familie der Schwalbenstarverwandten (Artamidae).
Die Vögel haben ein schwarzes Rückengefieder, der Bauch ist weiß. Der Kopf, die Schwanzunterseite und die Beine sind ebenfalls schwarz. Der Schnabel ist metallisch grau. Männchen und Weibchen sehen sich sehr ähnlich. Das Gewicht beträgt bis zu 73 Gramm.
Diese Art kommt in Waldgebieten und den Mangrovengebieten Australiens, auf der Insel Neuguinea, den Philippinen, den Andamanen, auf Palau und den Fidschi-Inseln vor.
Die Vögel sind Lauerjäger, die von einem Astansitz aus nach Insekten Ausschau halten und sie dann im Sturzflug fangen. Daneben suchen sie auch am Boden nach Insekten und deren Larven. Sie leben in kleinen Gruppen von bis zu zehn Tieren zusammen. In kalten Nächten sitzen die Tiere eng auf Ästen zusammen, um sich gegenseitig zu wärmen.
Bei der Balz bringt das Männchen dem Weibchen Futter, welches es im Flug dem Weibchen überreicht. Danach flattert das Männchen mit weit offenen Flügeln und gespreizten Schwanz so lange hin und her, bis beide Partner synchrone Flugbewegungen vollziehen. Danach kommt es zur Paarung. Zur Brutzeit bauen sie ein napfförmiges Nest aus kleinen Holzstöcken, das sie in Astgabeln oder hohlen Stämmen eines Baumes anlegen. Manchmal werden auch verlassene Vogelnester bezogen. Die 3–4 cremeweißen, mit rotbraunen Flecken versehenen Eier werden von beiden Eltern bis zu 19 Tage bebrütet. Bei der Versorgung der Jungen helfen auch andere Artgenossen mit.
Da die Art noch relativ häufig vorkommt und keine Gefährdungen bekannt sind, wird sie von der IUCN als nicht gefährdet (least concern) eingestuft.
Es sind neun Unterarten bekannt:[1]
Der Weißbauch-Schwalbenstar (Artamus leucorynchus), auch Weißbrust-Schwalbenstar genannt, ist ein 17 Zentimeter großer Vertreter aus der Gattung der Schwalbenstare (Artamus) in der Familie der Schwalbenstarverwandten (Artamidae).
Buah; Manuk Buah; basa Indonésia Kekep babi (basa Latin : Artamus leucorhynhus) nyaéta spesies manuk nu asalna tina kulawarga Artamidae, genus Artamus.[1][2] Kagolongkeun kana manuk nu sok ngakan gegeremet (serangga) kayaning simeut, kukupu, légé, jeung sajabana.[2] Kabiasan hirupna aya di sabudeureun sawah, kebon, tegal, sisi leuweung jeung huma.[2]
Pangawakan kawilang leutik, panjang tina buntut nepi ka pamatukna kurang leuwih 18 cm, kelir buluna hawuk jeung bodas.[3] Bulu dina hulu, gado, tonggong jeung buntut, kelirna semu hawuk, ari bulu palebah tungir sarta harigu kelirna bodas.[3] Cékérna ogé hawuk, sok katempo eunteup sarta cindeten dina tanggal nu garing, kabel nu ngagateng, tihang lisrik, jeung sajabana.[3]
Pamatukna gedé mibanda kelir semu bulao, tungtung buntutna masagi, mun pareng keur hiber jang-jangna katempo segitilu.[3] Ngendog dina bulan April nepi ka Agustus, Kelir endogna gading (cream), totol-totol ku kelir kopi, sakali ngendog bijil 2-3 endog.[3]
Sayangna diperenahkeun dina cagak tangkal sakapeung ogé kapanggih nyayang dina tihang listrik atawa telepon, nu dijeun tina regang gararing, jukut, akar-akar laleutik, sarta naon baé nu bisa dipaké.[3]
Buah; Manuk Buah; basa Indonésia Kekep babi (basa Latin : Artamus leucorhynhus) nyaéta spesies manuk nu asalna tina kulawarga Artamidae, genus Artamus. Kagolongkeun kana manuk nu sok ngakan gegeremet (serangga) kayaning simeut, kukupu, légé, jeung sajabana. Kabiasan hirupna aya di sabudeureun sawah, kebon, tegal, sisi leuweung jeung huma.
The white-breasted woodswallow (Artamus leucorynchus) is a medium sized passerine bird which breeds from the Andaman Islands east through Indonesia and northern Australia.[1] The name "woodswallow" is a misnomer as they are not closely related to true swallows. Instead, they belong to the family Artamidae, which also includes butcherbirds, currawongs and the Australian magpie.
The species was first described by Carl Linnaeus in 1771, its specific epithet derived from the ancient Greek words leukos 'white', and rhynchos 'bill'.[2] The species was first described by Carl Linnaeus in 1771, its specific epithet derived from the ancient Greek words leukos 'white', and rhynchos 'bill'.[2] Nine subspecies of Artamus leucorynchus and their habitat ranges are:[3]
The White-breasted Woodswallow's plumage is dark grey on the head and neck, with white underparts, giving the species its common and scientific names, in contrast to the related great woodswallow whose upper side is a more glossy black.[4] The stout bill of a woodswallow is bluish-grey with a black tip. White breasted woodswallows can also be identified by their short, black tail and grey feet. Their completely black tail makes them the only woodswallow lacking white on its tail. Males and females are identical in appearance. Juvenile woodswallows have a more brownish plumage around their head and mantle that is usually heavily striated. Juveniles have a buff tint on their chest and a brownish bill with a dark tip. White breasted woodswallows can grow to a maximum known size of 18 cm and weigh between 35–45 grams. All 9 subspecies of Artamus leucorynchus are differentiated by small differences in color, overall size, wing length and bill size.[5]
Throughout their vast distribution across Australasia, White breasted woodswallows can be found in forests, open woodlands and semi-arid plains, with a mixture of vegetation including shrubs, mangroves, forest clearings and grasses, often near watercourses. They are usually found at elevations from sea level to 1,500 m (4,900 ft). Woodswallows are partially migratory, with southern flocks moving north during Autumn and south in the spring. The breeding season for the white-breasted woodswallow varies throughout its range. In its northern ranges breeding usually occurs between March and May and in the southern ranges occurring between August and January, pre and during the wet season. The female sexual display to invite copulation includes extending the wings over the back in a V, whilst trembling toward a male/s, then waggling the tail and quietly making an 'eep' call.[6] White breasted woodswallows are seen to be cooperative breeders, with birds other than parents assisting with care for offspring. Both sexes participate in building nests, incubating eggs and feeding young birds. The nest of a White breasted woodswallow are shallow, bowl-shaped nests that are built from grass, twigs and roots and lined with fine grass. Nests are situated in tree forks or hollow stumps. Woodswallows are also known to recycle abandoned magpie lark nests' to use as their own.[7] The normal clutch size is between 2 and 5 eggs. The eggs of Artamus leucorynchus are tapered oval-shaped and cream or pinkish in color with darker brown speckles. After eggs are laid, they will be incubated for 15 days.[8]
Despite having a bifurcated (divided) brush-tipped tongue, which is usually associated with nectar feeders, Woodswallows are insectivores primarily feeding on insects caught on the wings in flight or from a perch, and occasionally feeding on the nectar of flowers.[9] Although they mostly feed on insects caught in flight, Woodswallows also tend to forage on the ground or in the tree canopy.[10] Feeding can often be communal when the catch is too large for one bird.
The white-breasted woodswallow has large, pointed wings and is very agile in powered and gliding flight. They are fast-flying and are one of few passerines that can soar. Even with their small statue, White breasted Woodswallows prove to be aggressive birds whom are quite territorial with groups mobbing larger birds as a form of defense. Out of breeding season, Woodswallows are quite nomadic, chasing flying insects and roosting in large flocks. White breasted Woodswallow are generally seen in flocks of 10-50 birds, sometimes up to 100 to a flock. Flocks tend to cluster together in the evening to roost. Woodswallows are social bird, well known for their habit of huddling up together tightly in flocks, usually along a branch or powerline. This behaviour is done as means of maintaining heat and conserving energy.
With an extensive range, the species Artamus leucorynchus does not fall into vulnerable species categories. The species has a stable and large population size justifying its allocation as Least Concern. There is no evidence of the species decline and the species is recognised as common and therefore there is no alert for Artamus leucorynchus to be recognised as vulnerable throughout is localities.[11]
The white-breasted woodswallow (Artamus leucorynchus) is a medium sized passerine bird which breeds from the Andaman Islands east through Indonesia and northern Australia. The name "woodswallow" is a misnomer as they are not closely related to true swallows. Instead, they belong to the family Artamidae, which also includes butcherbirds, currawongs and the Australian magpie.
El artamo ventriblanco o golondrina del bosque de pecho blanco (Artamus leucorynchus)[2][3] es una especie de ave paseriforme de la familia Artamidae. Se reproduce desde las islas Andamán a través de Indonesia y el norte de Australia.[1] La especie fue descrita por primera vez por Linnaeus en 1771, su epíteto específico deriva del griego antiguo leucos 'blanco', y rhynchos 'pico'.[4]
Se reconocen 9 subespecies:[5]
El artamo ventriblanco o golondrina del bosque de pecho blanco (Artamus leucorynchus) es una especie de ave paseriforme de la familia Artamidae. Se reproduce desde las islas Andamán a través de Indonesia y el norte de Australia. La especie fue descrita por primera vez por Linnaeus en 1771, su epíteto específico deriva del griego antiguo leucos 'blanco', y rhynchos 'pico'.
Artamus leucorynchus Artamus generoko animalia da. Hegaztien barruko Artamidae familian sailkatua dago.
Artamus leucorynchus Artamus generoko animalia da. Hegaztien barruko Artamidae familian sailkatua dago.
Pääskyleiju (Artamus leucorynchus)[2] on leijujen heimoon kuuluva varpuslintu.
Pääskyleijua tavataan laajalla alueella Australiassa, Oseaniassa ja Kaakkois-Aasiassa. Lajia on kuvattu yleiseksi, ja sen kannankehitys on vakaa. Sen ei uskota olevan vaarassa, ja laji on luokiteltu elinvoimaiseksi.[1]
Pääskyleiju (Artamus leucorynchus) on leijujen heimoon kuuluva varpuslintu.
Artamus leucorynchus
Le Langrayen à ventre blanc (Artamus leucorynchus) est une espèce de petit passereau de la famille des Artamidae.
Son plumage doux, est gris ardoise sur la tête et le dos, et blanc sur les parties inférieures.
C'est un oiseau très agile en vol rapide, comme en vol plané. C'est une espèce migratrice qui se déplace couramment en grandes bandes.
Le nid est une petite construction sur une branche. La femelle y dépose généralement trois œufs.
Ce passereau se nourrit d'insectes qu'il attrape au vol.
Son aire s'étend des Îles Andaman jusqu'en Indonésie, aux Îles Fidji, l'Australie et la Nouvelle-Calédonie.
Artamus leucorynchus
Le Langrayen à ventre blanc (Artamus leucorynchus) est une espèce de petit passereau de la famille des Artamidae.
Kekep babi (bahasa Latin: Artamus leucorynchus) adalah spesies burung dari keluarga Artamidae, dari genus Artamus. Burung ini merupakan jenis burung pemakan serangga kecil, kumbang, leba dan memiliki habitat di pesisir, sawah, kebun, tegalan, hutan sekunder. tersebar sampai ketinggian 1.500 m dpl.
Kekep babi memiliki tubuh berukuran sedang (18 cm). Mirip Layang-layang. Warna abu-abu dan putih. Paruh abu-abu kebiruan besar. Kepala, dagu, punggung, sayap dan ekor abu-abu gosong. Tunggir dan Tubuh bagian bawah putih bersih. Perbedaan dengan Layang-layang: saat terbang sayap segitiga lebar, ekor persegi. Iris coklat, paruh abu-abu kebiruan, kaki abu-abu. Bertengger di pohon kering, kabel, tiang. Terbang melingkar untuk berburu serangga. Terbang seperti Layang-layang, melayang tanpa mengepakkan sayap. Duduk berdekatan, menelisik dan menggoyangkan ekor. Sarang dari ranting, akar, rumput, pada sudut cabang pohon gundul. Tercatat bersarang pada menara besi yang tinggi. Telur berwarna krem, berbintik abu-abu dan coklat, jumlah 2-3 butir. Berbiak bulan April-Agustus.
Kekep babi (bahasa Latin: Artamus leucorynchus) adalah spesies burung dari keluarga Artamidae, dari genus Artamus. Burung ini merupakan jenis burung pemakan serangga kecil, kumbang, leba dan memiliki habitat di pesisir, sawah, kebun, tegalan, hutan sekunder. tersebar sampai ketinggian 1.500 m dpl.
L'artamo pettobianco o rondine boschereccia pettobianco (Artamus leucorynchus (Linnaeus, 1771)) è un uccello passeriforme della famiglia Artamidae[3].
Il nome scientifico della specie, leucorynchus, deriva dall'unione delle parole greche λευκος (leukos, "bianco") e ῥυγχος (rhynchos/rhunkhos, "becco"), col significato quindi di "dal becco bianco", in riferimento alla colorazione del becco: il nome comune di questi uccelli è anch'esso un riferimento alla livrea.
Misura 17,5-19,5 cm di lunghezza, per 36-49,6 g di peso[2].
Si tratta di uccelli dall'aspetto robusto, muniti di testa appiattita, corto becco conico, lunghe ali appuntite dalla base molto larga e corta coda squadrata, nonché di zampe piuttosto corte: nel complesso, soprattutto in virtù della colorazione, questi uccelli ricordano molto delle rondini dalla corta coda e dalla testa d'averla, e più in particolare possono essere confusi con l'affine artamo maggiore (che però presenta colorazione dorsale più scura), col quale vivono in simpatria in alcune zone.
Il piumaggio si presenta di color ardesia su testa, gola, dorso, ali e coda, con le ultime due parti più scure e tendenti al nerastro: petto, ventre, sottocoda e codione sono invece di color bianco candido (da cui il nome comune), così come bianca è la superficie inferiore delle ali. A seconda della sottospecie, possono essere presenti sfumature color lavanda nell'area dorsale oppure decise tonalità cannella o beige in quella ventrale.
Il dimorfismo sessuale è trascurabile.
Il becco, a differenza di quanto potrebbe far pensare il nome scientifico, non è bianco ma azzurrino, con margini e punta più scuri e tendenti al nero-bluastro: gli occhi sono invece di colore bruno scuro e le zampe sono grigio-nerastre.
Si tratta di uccelletti piuttosto vivaci e dalle abitudini di vita prettamente diurne, che passano la maggior parte della giornata in volo alla ricerca di cibo, planando o rimanendo in osservazione da posatoi sopraelevati e scendendo in picchiata sulle prede, mentre sul far della sera essi si ritirano in posatoi riparati per passare la notte al sicuro da eventuali predatori.
L'artamo pettobianco è un uccello sociale, che vive in stormi che possono contare una ventina d'individui e che si dimostrano molto uniti, coi vari membri che si tengono costantemente in contatto mediante alti ed aspri richiami ed effettuano frequentemente la tolettatura reciproca: durante la notte, i membri di un gruppo tendono ad ammassarsi gli uni sugli altri su posatoi comuni, come rami o cavi sospesi.
La dieta di questi uccelli è in massima parte insettivora, componendosi perlopiù di insetti alati che vengono catturati in volo: l'artamo cenerino si nutre anche di altri piccoli invertebrati come ad esempio i ragni, mentre a dispetto del fatto che questi uccelli presentino lingua setolosa (generalmente associata ad una componente nettarivora della dieta) essi non sono sinora stati osservati suggere il nettare dai fiori[2].
La stagione riproduttiva va da marzo a giugno nell'emisfero boreale e da agosto a febbraio in quello australe[2]: la rondine boschereccia pettobianco è un uccello rigidamente monogamo, i cui partner collaborano sia nella costruzione del nido che nella cova e nelle cure parentali. Questi uccelli tendono a divenire territoriali durante la riproduzione, scacciando energicamente eventuali intrusi dai dintorni del nido tramite richiami d'allarme e picchiate simulate.
Il nido, a forma di coppa, viene costruito da ambedue i sessi intrecciando in maniera grossolana fibre vegetali su di un albero (generalmente alla biforcazione di un ramo o sul moncherino di un ramo spezzato): al suo interno la femmina depone 2-4 uova, che essa cova alternandosi col maschio per circa una ventina di giorni.
I pulli schiudono ciechi ed implumi, e passeranno almeno tre settimane prima che essi si arrischino all'esterno del nido: l'involo avviene attorno al mese di vita, tuttavia è raro che i giovani si allontanino immediatamente dai genitori, rimanendo nei pressi del nido ancora per una decina di giorni.
L'artamo pettobianco occupa un areale piuttosto vasto, che abbraccia gran parte dell'Insulindia e dell'Oceania, estendendosi dalle Andamane ad ovest alle Vanuatu ad est, attraverso la penisola malese, gran parte delle isole indonesiane maggiori e minori, le Filippine, Palau, la Nuova Guinea (ad eccezione delle aree montuose centrali), la costa settentrionale e tutta la porzione centro-orientale dell'Australia e la Nuova Caledonia.
Generalmente residente, nelle aree più secche del proprio areale (in particolare in Australia) la specie può mostrare comportamenti nomadici e dar luogo a delle migrazioni stagionali legate alla ricerca d'acqua[2].
L'habitat di questi uccelli è rappresentato dalle aree aperte con presenza di alberi isolati e dalla boscaglia rada: essi frequentano inoltre i mangrovieti e le aree coltivate, spingendosi nelle zone periferiche delle aree urbane.
Se ne riconoscono nove sottospecie[3]:
Alcuni autori riconoscerebbero inoltre le sottospecie celebensis di Sulawesi e longipennis delle isole Banggai (ambedue sinonimizzate con albiventer), mentre altri sarebbero propensi a classificare l'affine artamo delle Figi come sottospecie dell'artamo pettobianco col nome di A. l. mentalis[2].
L'artamo pettobianco o rondine boschereccia pettobianco (Artamus leucorynchus (Linnaeus, 1771)) è un uccello passeriforme della famiglia Artamidae.
Burung Kekep Babi ialah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia, Indonesia dan utara Australia. Nama sainsnya Artamus leucorhynchus.
Burung Kekep Babi adalah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam : haiwan, filum : kordata, sub-filum : bertulang belakang (vertebrata), kelas : burung. Burung Kekep Babi adalah haiwan berdarah panas, mempunyai sayap dan tubuh yang diselubungi bulu pelepah. Paruh Burung Kekep Babi tidak bergigi.
Burung Kekep Babi membiak dengan bertelur. Telur Burung Kekep Babi bercengkerang keras.
Burung Kekep Babi ialah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia, Indonesia dan utara Australia. Nama sainsnya Artamus leucorhynchus.
De witborstspitsvogel (Artamus leucorynchus) is een zangvogel. Deze soort komt voor in een groot gebied dat reikt van het eiland Sumatra tot eilanden ten oosten van Nieuw-Guinea en van de Filipijnen tot ver in Australië.
De witborstspitsvogel is 18 cm lang, een zwart-witte vogel die een beetje qua gedrag op een zwaluw lijkt. De vogel is van boven (vleugels, kop en bovenkant van de borst) roetzwart met een witte borst, buik en stuit en een forse loodgrijze snavel. Het is een kleinere uitvoering van de grote spitsvogel.
Video uit Queensland, Australië
De witborstspitsvogel is net als de andere spitvogels een vogel die in (soms grote) groepen op insecten jaagt. Het leefgebied is open agrarisch landschap in heuvelland, laagland en vaak ook op kleine eilanden. Het verspreidingsgebied ligt op de Grote Soenda-eilanden, Nieuw-Guinea tot aan de D'Entrecasteaux-eilanden en verder in Australië en op de Filipijnen.[2][3]
De soort telt 9 ondersoorten:
De witborstspitsvogel heeft een zeer groot verspreidingsgebied en daardoor alleen al is de kans op uitsterven uiterst gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd. De vogel is vaak erg algemeen en mogelijk blijft de vogel stabiel in aantal. Om deze redenen staat deze spitsvogel als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe witborstspitsvogel (Artamus leucorynchus) is een zangvogel. Deze soort komt voor in een groot gebied dat reikt van het eiland Sumatra tot eilanden ten oosten van Nieuw-Guinea en van de Filipijnen tot ver in Australië.
Vitbröstad svalstare[2] (Artamus leucorynchus) är en vanlig tätting i familjen svalstarar med vid utbredning från Andamanerna till Australien.[3]
Svalstarar är slanka fåglar med rätt stora, triangulära vingar som de glidflyger på ovanför trädtopparna. Vitbröstad svalstare är en typisk medlem av släktet, med en kroppslängd på 19 centimeter. Huvudet är skiffergrått och undersidan vit. I flykten syns ett brett vitt band tvärs över nedre delen av övergumpen och övre stjärttäckarna.[4]
Bland lätena hörs vassa, metalliska "pirt pirt..." eller raspiga "wek-wek-wek". Sången består av tjattrande ljud och härmningar.[5]
Vitbröstad svalstare delas in i nio underarter med följande utbredning:[3]
Tillfälligt har den påträffats i Japan.[6]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[7]
Vitbröstad svalstare hittas i öppna områden med spridda träd och i odlingsbygd. Födan består av insekter som den fångar i luften genom att göra utfall från en tydlig och hög utkiksplats. Fågeln häckar mellan mars och maj i nordvästra delen av utbredningsområdet, i söder från augusti till februari. Den lägger tre vita fläckiga ägg i ett löst och grunt bo som placeras på en trädgren eller stolpe, åtminstone 3,5 meter ovan mark. Arten är övervägande stannfågel, men rör sig nomadiskt lokalt och i Australien i nord-sydlig riktning.[5][8]
Carl von Linné beskrev arten 1771, men som leucoryn, något som sedermera tolkats som en förkortning för leucorynchus. Flera taxonomiska auktoriteter har dock valt att använda leucoryn motiverat med att det inte finns några entydiga bevis för att det faktiskt rör sig om en förkortning.[9]
Vitbröstad svalstare (Artamus leucorynchus) är en vanlig tätting i familjen svalstarar med vid utbredning från Andamanerna till Australien.
Nhạn rừng ngực trắng (danh pháp hai phần: Artamus leucorynchus) là một loài chim thuộc họ Nhạn rừng[2] có phạm vi khu vực sinh sản từ quần đảo Andaman đến phía đông qua Indonesia và phía bắc Úc.[1] Loài này được mô tả khoa học lần đầu tiên bởi Linnaeus vào năm 1771, tên khoa học chi tiết xuất phát từ tiếng Hy Lạp cổ leucos 'trắng', và rhynchos 'mỏ'.[3]
Nhạn rừng ngực trắng (danh pháp hai phần: Artamus leucorynchus) là một loài chim thuộc họ Nhạn rừng có phạm vi khu vực sinh sản từ quần đảo Andaman đến phía đông qua Indonesia và phía bắc Úc. Loài này được mô tả khoa học lần đầu tiên bởi Linnaeus vào năm 1771, tên khoa học chi tiết xuất phát từ tiếng Hy Lạp cổ leucos 'trắng', và rhynchos 'mỏ'.
モリツバメ(森燕、学名:Artamus leucorhynchus)は、スズメ目モリツバメ科に分類される鳥類の一種。
全長約18cm。ややずんぐりとした体形である。成鳥は頭部から背中、翼、尾が褐色がかった灰黒色で、体の下面と腰は白色。幼鳥は頭や喉の部分の褐色が強い。飛翔は軽快でツバメ類に似ている。多くの亜種に分類される。
フィリピンからマレー半島、ニューギニア、オーストラリア北東部に分布し、生息地では主に留鳥である。
日本では迷鳥で、1973年と1986年に西表島で記録されたのみである。