'''Rhagologus leucostigma ye una especie d'ave que probablemente s'atope rellacionáu colos artamos, boatbills y butcherbirds. Alcuéntrase nel xéneru monotipo Rhagologus na familia Rhagologidae.[2] Alcuéntrase n'Indonesia y Papúa Nueva Guinea, el so hábitat natural son les viesques montiegues húmedes subtropicales o tropicales.[1]
'''Rhagologus leucostigma ye una especie d'ave que probablemente s'atope rellacionáu colos artamos, boatbills y butcherbirds. Alcuéntrase nel xéneru monotipo Rhagologus na familia Rhagologidae. Alcuéntrase n'Indonesia y Papúa Nueva Guinea, el so hábitat natural son les viesques montiegues húmedes subtropicales o tropicales.
Rhagologus leucostigma és un ocell de família controvertida (Incertae sedis) i única espècie del gènere Rhagologus. Habita el sotabosc de gran part de les zones de muntanya de Nova Guinea.
Rhagologus leucostigma és un ocell de família controvertida (Incertae sedis) i única espècie del gènere Rhagologus. Habita el sotabosc de gran part de les zones de muntanya de Nova Guinea.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Chwibanwr mannog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: chwibanwyr mannog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Rhagologus leucostigma; yr enw Saesneg arno yw Mottled whistler. Mae'n perthyn i deulu'r Chwibanwyr (Lladin: Pachycephalidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn R. leucostigma, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r chwibanwr mannog yn perthyn i deulu'r Chwibanwyr (Lladin: Pachycephalidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Colluricincla ferruginea Pseudorectes ferrugineus Chwibanwr cefnwinau Coracornis raveni Melanorectes nigrescens Melanorectes nigrescens Pitohwi bronfrith Pseudorectes incertusAderyn a rhywogaeth o adar yw Chwibanwr mannog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: chwibanwyr mannog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Rhagologus leucostigma; yr enw Saesneg arno yw Mottled whistler. Mae'n perthyn i deulu'r Chwibanwyr (Lladin: Pachycephalidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn R. leucostigma, sef enw'r rhywogaeth.
Der Beerenjäger (Rhagologus leucostigma, Synonym: Pachycephala leucostigma), früher als Wellendickkopf bezeichnet, ist eine Singvogelart, die in Neuguinea endemisch ist. Er ist der einzige Vertreter der Gattung Rhagologus und der Familie Rhagologidae. Es werden die drei Unterarten Rhagologus leucostigma leucostigma, Rhagologus leucostigma novus und Rhagologus leucostigma obscurus unterschieden.
Der Beerenjäger erreicht eine Körperlänge von 15 bis 16,5 cm und ein Gewicht von 24 bis 29 g. Beim Männchen der Nominatform sind Stirn und Krone grau. Die Federn sind breit oliv gesäumt. Die Stirn weist weißliche Flecken auf, der restliche Oberkopf helle Schaftstreifen. Die Zügel sind weiß. Die Federn der Kopfseiten sind stumpf rotbraun mit schwarzen Spitzen. Die Hinternackenfedern sind bräunlich-oliv mit hellen Schaftstreifen, die sich oft in der Nähe der Spitze zu kleinen Flecken vergrößern. Die Oberseite ist bräunlich-oliv, der Oberrücken weist einige dunkle Flecken auf. Die Schwungfedern sind bräunlichgrau mit einer bräunlicholiven Säumung. Die Oberflügeldecken sind bräunlicholiv. Die großen Deckfedern sind braun umsäumt und unter dem Rand schwarz. Der Schwanz ist bräunlich grau. Die Steuerfedern sind schwach olivfarben verwaschen. Das stumpf rotbraun mit schwarz gespitzten Federn. Die Brust und die Flanken sind gelblichweiß mit dunkel umrandeten oder gesäumten Federn. Die Unterflügeldecken sind rotbraun. Die Iris ist braun. Der Schnabel ist schwarz. Die Beine sind schieferblau. Beim Weibchen ist die Musterung am Oberkopf ausgeprägter. Stirn und Hinternacken haben mehr und breitere weißliche Schaftstreifen. Die Schwungfedern und große Deckfedern haben hellere rötliche Ränder. Der Unterrücken ist rostfarben gestrichelt mit schwarzen Federsäumen. Kopf und Kinn sind viel heller rötlich. Die Unterseite ist heller mit einer deutlichen dunklen Zeichnung. Die immaturen Vögel ähneln dem Weibchen. Die Unterart Rhagologus leucostigma novus ist bei beiden Geschlechtern an der Oberseite dunkler als bei der Nominatform mit fehlenden oder reduzierten Markierungen. Die rötlichbraune Färbung des Kopfes ist heller und beim Männchen sind die Ränder der Schwungfedern mehr oliv. Bei der Unterart Rhagologus leucostigma obscurus sind die Männchen viel schlichter und stumpfer. Die Stirn und die Krone sind grau mit undeutlichen Federrändern, die Kopfseiten sind dunkel olivgrau und schwach gesprenkelt. Die dunkel bräunlich-olive Rücken zeigt keine Markierungen. Die großen Deckfedern sind grau gesäumt. Die Kehle ist grau mit schwarzen Federrändern. Die Brust und der Bauch sind grau-oliv. Das ähnelt dem Weibchen der Unterart Rhagologus leucostigma novus. Die Unterseite ist bei ihnen heller und es fehlt die gelblichbraune Tönung.
Wie viele andere Vertreter der Corvoidea Neuguineas wurde auch der Beerenjäger früher der Familie der Dickköpfe (Pachycephalidae) zugeordnet und zeitweise sogar in die Gattung Pachycephala klassifiziert. Neuere Studien haben jedoch ergeben, dass der Beerenjäger nicht in die Gruppe der Dickköpfe gehört,[1][2] sondern in der adaptiven Corvoidea-Radiation zu einer Gruppe von meist afrikanischen und asiatischen Vögeln.[3][4][5][6]
Rhagologus leucostigma leucostigma kommt im Tamrau-Gebirge und im Arfakgebirge auf der Vogelkop-Halbinsel im Nordwesten von Neuguinea vor. Rhagologus leucostigma novus kommt im Weyland-Gebirge und im Sudirman-Gebirge (Nassau Range, Utakwa Range) in West-Papua vor. Rhagologus leucostigma obscurus bewohnt die Bergregionen in Zentral- und Südost-Neuguinea östlich vom Ngga Pilimsit bis zum Südhang des Puncak Yamin und auf der Huon-Halbinsel.
Der Beerenjäger bewohnt Bergwälder in niedrigen Höhenlagen. Gelegentlich ist er in Sekundärwäldern in Höhen von 820 bis 2550 m zu finden, hauptsächlich oberhalb von 1500 m und gelegentlich wandert er bis 2900 m hinauf.
Über die Ernährung liegen nur wenige Informationen vor. Er frisst vornehmlich Beeren mit einem Durchmesser bis mindestens 9 mm, aber auch Insekten. Der Beerenfresser ist gewöhnlich in den unteren und mittleren Baumstockwerken zu finden, manchmal kann man ihn auch im Kronendach beobachten.
Das Nest ist ein aus Ranken und Wurzeln geflochtener Napf, der zwischen kleinen Ästen in 2 bis 4 m Höhe befestigt wird. Die Außenseite des Nestes wird mit Moosen und Lebermoosen getarnt. Die Weibchen legen ein Ei pro Gelege. Über die Brutpflege oder Inkubations- und Nestlingszeiten bei dieser Art ist jedoch nichts bekannt.
Der Beerenjäger (Rhagologus leucostigma, Synonym: Pachycephala leucostigma), früher als Wellendickkopf bezeichnet, ist eine Singvogelart, die in Neuguinea endemisch ist. Er ist der einzige Vertreter der Gattung Rhagologus und der Familie Rhagologidae. Es werden die drei Unterarten Rhagologus leucostigma leucostigma, Rhagologus leucostigma novus und Rhagologus leucostigma obscurus unterschieden.
The mottled berryhunter or mottled whistler (Rhagologus leucostigma) is a species of bird whose relationships are unclear but is most likely related to the woodswallows, boatbills and butcherbirds. It is monotypic within the genus Rhagologus and family Rhagologidae.[2] It is found in the highlands of New Guinea, where its natural habitat is subtropical or tropical moist montane forests.[1]
The mottled berryhunter or mottled whistler (Rhagologus leucostigma) is a species of bird whose relationships are unclear but is most likely related to the woodswallows, boatbills and butcherbirds. It is monotypic within the genus Rhagologus and family Rhagologidae. It is found in the highlands of New Guinea, where its natural habitat is subtropical or tropical moist montane forests.
El silbador moteado (Rhagologus leucostigma) es una especie de ave paseriforme endémica de Nueva Guinea. Es la única especie del género Rhagologus y la familia Rhagologidae.[2]
Se encuentra únicamente en la isla de Nueva Guinea, su hábitat natural son los bosques montanos tropicales húmedos.[1]
El silbador moteado (Rhagologus leucostigma) es una especie de ave paseriforme endémica de Nueva Guinea. Es la única especie del género Rhagologus y la familia Rhagologidae.
Rhagologus leucostigma Rhagologus generoko animalia da. Hegaztien barruko Pachycephalidae familian sailkatua dago.
Rhagologus leucostigma Rhagologus generoko animalia da. Hegaztien barruko Pachycephalidae familian sailkatua dago.
Suomuviheltäjä (Rhagologus leucostigma) on varpuslintuihin kuuluva eläinlaji. Aikaisemmin laji luokiteltiin kuuluvaksi viheltäjien heimoon, mutta on geneettisten tutkimusten perusteella siirretty omaan heimoonsa. Lajin tarkat sukulaissuhteet muihin varpuslintuihin eivät ole tiedossa.[2][3]. Suomuviheltäjää tavataan Uudesta-Guineasta.
Kooltaan suomuviheltäjä on 15–16 cm pitkä. Suomuviheltäjänaaras on selästään ja siivistään tumman oliivinruskea ja hyöhenpuvussa on valkoisia ja vaaleanruskeita pilkkuja ja raitoja. Naama on ruosteenruskea. Koiras on väritykseltään vaalempi ja harmahtavampi.[4]
Suomuviheltäjää tavataan Uudesta-Guineasta. Laji elää metsien keskikerroksissa tyypillisesti yksin tai pareittain. Lajin ravintoa ovat marjat ja hedelmät. Suomuviheltäjät rakentavat pesänsä pieneen puuhun ja munivat yhden kermanvalkean ja ruskeapilkullisen munan.[4]
Suomuviheltäjä (Rhagologus leucostigma) on varpuslintuihin kuuluva eläinlaji. Aikaisemmin laji luokiteltiin kuuluvaksi viheltäjien heimoon, mutta on geneettisten tutkimusten perusteella siirretty omaan heimoonsa. Lajin tarkat sukulaissuhteet muihin varpuslintuihin eivät ole tiedossa.. Suomuviheltäjää tavataan Uudesta-Guineasta.
Rhagologus leucostigma, Rhagologus, Rhagologidae
Le Rhagologue maillé (Rhagologus leucostigma) est une espèce de passereaux qui est la seule espèce du genre Rhagologus et de la famille des Rhagologidae.
Suivant les travaux de Norman et al. (2009), le Congrès ornithologique international (classification version 3.4, 2013), décide de retirer cette espèce de la famille des Pachycephalidae, dans laquelle elle était jusque-là placée, et de la déplacer en placement taxinomique non déterminé (incertae sedis), en attendant des analyses phylogéniques complémentaires pour déterminer ses relations de parentés exactes avec les autres espèces[1].
Les études phylogéniques de Schodde & Christidis (2014) et Aggerbeck et al. (2014) montrent que cette espèce fait partie d'un complexe d'espèces et qu'elle est plus proche du clade formé par les Artamidae (Cracticidae inclus). Le Congrès ornithologique international (classification version 4.3, 2014) la déplace de sa position incertaine vers sa propre famille, les Rhagologidae, une famille proche des Artamidae.
Rhagologus leucostigma, Rhagologus, Rhagologidae
Le Rhagologue maillé (Rhagologus leucostigma) est une espèce de passereaux qui est la seule espèce du genre Rhagologus et de la famille des Rhagologidae.
Lo zufolatore maculato o falso zufolatore (Rhagologus leucostigma (Salvadori, 1875)) è un uccello passeriforme, unica specie ascritta al genere Rhagologus e alla famiglia Rhagologidae[2].
Il nome scientifico del genere, Rhagologus, deriva dal greco ῥαγολογος (rhagologos, "raccoglitore di bacche", stessa etimologia di rigogolo): il nome della specie, leucostigma, deriva dall'unione delle parole anch'esse greche λευκος (leukos, "bianco") e στιγμα (stigma, "macchia"), con il significato di "maculato di bianco", in riferimento alla livrea.
Il nome comune di questi uccelli è anch'esso un riferimento alla colorazione.
Misura 15-16,5 cm di lunghezza, per 24-29 g di peso[3].
Si tratta di uccelli dall'aspetto robusto e massiccio, muniti di testa allungata, forti zampe, coda rettangolare e becco forte e allungato dalla punta lievemente ricurva verso il basso.
Il piumaggio è dominato dai toni del bruno, più scuro su ali, codione e coda, tendente al grigiastro su fronte, vertice, nuca e dorso e più chiaro e tendente al beige su gola, petto e fianchi, con il sottocoda che è di colore nocciola e la parte centrale del ventre tendente al biancastro. Su faccia, gola, petto e fianchi le penne presentano orli più scuri, a dare un aspetto maculato alla livrea, che frutta all'animale sia il nome comune che il nome scientifico.
Il dimorfismo sessuale è piuttosto evidente, con i maschi dalla colorazione cefalodorsale e delle ali molto più tendente al grigio che al bruno, a differenza delle femmine: nei maschi della sottospecie obscurus manca inoltre quasi del tutto la maculatura dell'area ventrale.
In ambedue i sessi becco e zampe si presentano di colore nerastro, mentre gli occhi sono di colore bruno scuro.
Si tratta di uccelli dalle abitudini diurne, piuttosto timidi e difficili da osservare, che vivono da soli o in coppie, muovendosi fra i cespugli e gli alberi bassi, spesso in associazione con altre specie di uccelli: i loro richiami ricordano molto quelli dei tordi[3].
La loro dieta si basa su frutti e bacche (sopra i 9 mm di diametro[3]), comprendendo anche una componente animale, formata da grossi insetti.
Le abitudini riproduttive di questa specie sono in larga parte sconosciute, sebbene si pensi sia monogama: l'osservazione di nidi (strutture a coppa formate da fibre vegetali intrecciate alla biforcazione di un ramo d'albero) e di esemplari in amore nel mese di luglio farebbe pensare che la stagione degli amori cada attorno a quel periodo, corrispondente nell'emisfero australe al termine della stagione delle piogge[3].
Lo zufolatore maculato è endemico della Nuova Guinea, della quale popola l'asse montuoso centrale, oltre alle aree montuose della penisola di Doberai e della penisola di Huon.
L'habitat di questi uccelli è rappresentato dalla foresta pluviale montana fra gli 800 e i 2550 m di quota, favorendo quella al di sopra dei 1500 metri[3].
Se ne riconoscono due sottospecie[2]:
Alcuni autori riconoscerebbero una sottospecie novus dei monti Weyland, generalmente sinonimizzata con la nominale[2]: la maculatura facciale e pettorale (criterio di distinzione tassonomica fra le sottospecie) diminuisce in maniera clinale in direttrice NW-SE[4], sicché la validità stessa delle due sottospecie (che non differiscono né nel comportamento né nei richiami, almeno per quelli che sono i pochi dati reperiti sinora) è messa in questione[3].
La tassonomia di questi uccelli è stata piuttosto tormentata: a lungo classificato fra i fischiatori della famiglia Pachycephalidae (vero e proprio taxon contenitore dei passeriformi australo-papuani d'incerta classificazione), per un certo periodo essi sono stati incertae sedis, fino a quando le analisi di carattere genetico ne hanno appurata l'appartenenza a un ramo basale della radiazione adattativa dei Corvida in Oceania, vicino agli Artamidae[2].
Lo zufolatore maculato o falso zufolatore (Rhagologus leucostigma (Salvadori, 1875)) è un uccello passeriforme, unica specie ascritta al genere Rhagologus e alla famiglia Rhagologidae.
De geschubde dikkop (Rhagologus leucostigma) is een zangvogel uit de familie Rhagologidae die alleen voorkomt in bossen in de berggebieden van Nieuw-Guinea.
De vogel is 15 tot 16,5 cm lang en weegt 24 tot 29 g. Het is een onopvallende vogel die een verborgen leefwijze heeft. Het mannetje en het vrouwtje verschillen weinig en ze zijn overwegend olijfbruin met een patroon van schubben in het verenkleed. Het "gezicht" is oranjebruin, de kruin en het voorhoofd zijn grijs en op de borst en flanken hebben de veren lichte uiteinden waardoor het schubbenkarakter wordt versterkt. Het mannetje van de ondersoort R. l. obscurus is praktisch helemaal grijs gekleurd.[2]
Deze soort is endemisch in Nieuw-Guinea en telt 3 ondersoorten:
Het is een vogel van montaan bos en secundair bos tussen de 820 en 2900 m boven de zeespiegel, meestal tussen 1500 en 2500 m.
De grootte van de wereldpopulatie is niet gekwantificeerd. Door zijn verborgen leefwijze is er weinig over de vogel bekend. Mogelijk is de vogel plaatselijk algemener dan tot nu toe aangenomen. Om deze redenen staat de geschubde dikkop als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe geschubde dikkop (Rhagologus leucostigma) is een zangvogel uit de familie Rhagologidae die alleen voorkomt in bossen in de berggebieden van Nieuw-Guinea.
Vatreplystrar (Rhagologus leucostigma) er ein sporvestor fugl som er monotypisk i slekta Rhagologus. Han var tidlegare trudd å vere ein medlem av plystrarfamilien, men er nyleg sett inn i sin eigen familie, Rhagologidae.[1] Han er endemisk til Ny-Guinea.
Kroppslengda til vatreplystrarar varierer mellom 15 og 16,5 centimeter, massen mellom 24 og 29 gram. Denne arten syner variasjonar i fjørdrakt mellom kjønna og mellom dei tre underartane. Generelt har desse fuglane eit litt flekkete, vatrete inntrykk, panne, krone og nakke gråleg, oversida elles mørk brun til olivenfarga, undersida lysare brungul eller lys grå med mørke fjørkantar, og andlet og strupen er uklårt raudbrune. Undergumpen er raudleg. Hofuglar har sterkaste, mest kontrastrike farger, hannen av R. l. obscurus er mest gråleg over heile drakta. Alle underartar har svart nebb og bein og mørk brun iris.[2]
Føda er truleg bær og noko insekt. Utbreiingsområdet er indre Ny-Guinea, helst over 1500 moh. nokre gongar opp til 2900 moh.[2]
Populasjonen er ikkje estimert og er trudd å vere stabil. Arten er klassifisert som globalt livskraftig.[3]
Vatreplystrar (Rhagologus leucostigma) er ein sporvestor fugl som er monotypisk i slekta Rhagologus. Han var tidlegare trudd å vere ein medlem av plystrarfamilien, men er nyleg sett inn i sin eigen familie, Rhagologidae. Han er endemisk til Ny-Guinea.
Łuskowczyk[3] (Rhagologus leucostigma) – gatunek małego ptaka z monotypowej rodziny łuskowczyków (Rhagologidae), dawniej zaliczanego do kwiatówek (Pachycephalidae). Występuje na Nowej Gwinei. Nie jest zagrożony wyginięciem.
Po raz pierwszy gatunek opisał Tommaso Salvadori w 1876. Holotyp pochodził z Arfak Mountains. Salvadori nadał mu nazwę Pachycephala leucostigma[4]. Obecnie Międzynarodowy Komitet Ornitologiczny umieszcza gatunek w monotypowym rodzaju Rhagologus i monotypowej rodzinie łuskowczyków (Rhagologidae)[5]. Została ona wyodrębniona z kwiatówek (Pachycephalidae) w 2014 (Schodde) na podstawie odrębności gatunku pod względem morfologii, zachowania oraz DNA[6]. Holotypy R. l. novus (odłowiony 9 września 1931 na Mount Kunupi, 1500 m n.p.m.) i R. l. obscurus (odłowiony 23 października 1933, 1250 m n.p.m.) znajdują się w Amerykańskim Muzeum Historii Naturalnej[7].
IOC wyróżnia następujące podgatunki[5]:
Długość ciała wynosi 15–16,5 cm, masa ciała 24–29 g[4]. Łuskowczyk to nierzucający się w oczy smukły ptak o brązowo-szarej kolorystyce upierzenia. Występuje dymorfizm płciowy. Samce są matowoszare lub brązowawe ze stonowanym cętkowaniem w okolicach kloaki. Samice i młode osobniki mają cynamonowy przód głowy oraz wyraźne białe kropki i pasy na brzuchu i w okolicach kloaki. Z lotek I rzędu P7 najdłuższa, P8=P6>P5[6]. Znane wymiary dla podgatunku nominatywnego: długość skrzydła u 2 samców 87 i 90 mm, u jednej samicy – 85 mm. Dla R. l. obscurus: długość skrzydła u 10 samców 82–90 mm, u 10 samic – 83–89 mm[8].
Łuskowczyk zamieszkuje górskie lasy, okazjonalnie także zadrzewienia wtórne; odnotowywany na wysokości 820–2550 m, zwykle ponad 1500 m n.p.m.[4] Jest to powolny, cichy ptak. Odżywia się owocami, okazjonalnie zjada również owady[6]. Pieśń to długa seria różnych dźwięków, podobna do pieśni drozdów z rodzaju Turdus[4].
Jeden samiec z powiększonymi jądrami, wskazującymi na aktywność rozrodczą, został odnaleziony w czerwcu[4]. Gniazda i jaja zebrane w 1973 przez rdzennych mieszkańców wyspy pod nadzorem R. Schodde i I. J. Masona zostały odnalezione w październiku i listopadzie. Gniazdo ma kształt grubościennego kubeczka, jego powierzchnia jest nierówna. Zbudowane jest z korzeni i wąsów czepnych; wyściełane tymi samymi częściami roślin, lecz delikatniejszymi. Od zewnątrz maskują je splątane mchy oraz liściaste wątrobowce. Umieszczone jest na gałęzi 2–3 m nad ziemią. W zniesieniu znajduje się jedno jajo. Skorupka ma kształt podobny do elipsy, kolor do płowokremowego, pokrywają ją plamki koloru fioletowobrązowego do czerwonobrązowego[6].
IUCN uznaje ptaka za gatunek najmniejszej troski (LC, Least Concern) nieprzerwanie od 1988 (stan w 2016). BirdLife International uznaje trend populacji za stabilny[9]. Gatunek słabo poznany, zdaje się być nieczęsty; nie odznacza się szczególnie i może zostać przeoczony[4].
Łuskowczyk (Rhagologus leucostigma) – gatunek małego ptaka z monotypowej rodziny łuskowczyków (Rhagologidae), dawniej zaliczanego do kwiatówek (Pachycephalidae). Występuje na Nowej Gwinei. Nie jest zagrożony wyginięciem.
Bärätare[2] (Rhagologus leucostigma) är en säregen tätting som numera placeras i både ett eget släkte och egen familj, Rhagologidae.[3] Den förekommer enbart på Nya Guinea.
Bärätaren är en 15-16 centimeter lång fågel där honan är mer färgglad än hanen, mörkt olivfärgad med rostfärgat ansikte. Fjäderdräkten är streckad och fläckig i vitt och rostrött. Hanen liknar honan längst i väster men mer dämpad, i övriga områden smutsigt olivgrå med svagt gråfläckat ansikte. Ungfågeln är mörkbrun.[4]
Bärätarens sång är unik: en trastlik, långsam och högljudd visslad serie med fem till 13 toner.[4][5]
Bärätaren förekommer endast på Nya Guinea och delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
Underarten novus inkluderas ofta i nominatformen.[6]
Tidigare fördes den till familjen visslare (Pachycephalidae), men genetiska studier visar att den istället är en del av en grupp med både afrikanska, asiatiska och australiska fågelfamiljer som busktörnskator, vangor, ioror och svalstarar.[7]
Bärätaren är en tystlåten, tillbakadragen, skogslevande fågel som är svår att få syn på. Den förekommer i lägre bergsskogar, ibland även i ungskog, mellan 820-2550 meters höjd men huvudsakligen över 1500. Den lever huvudsakligen av frukt, men ses trots det sällan vid fruktbärande träd, varför den antas istället födosöka i buskage, småträd och klätterväxter. Hanar med förstorade testiklar har observerats i juli. Den vävda boskålen placeras två till tre meter upp i en grenklyka. Däri lägger fågeln endast ett gräddvitt fläckigt ägg.[4][5]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som mindre vanlig.[8]
Arten kallades tidigare mesvisslare, men har tilldelats ett nytt svenskt trivialnamn efter att det framkommit att arten trots allt inte är en visslare. Bärätare är en direktöversättning av släktesnamnets Rhagologus.[9]
Bärätare (Rhagologus leucostigma) är en säregen tätting som numera placeras i både ett eget släkte och egen familj, Rhagologidae. Den förekommer enbart på Nya Guinea.
Тривалий час вид відновили до родини свистунових. У 2009 році за видом визнали невизначене положення. Згідно з генетичним аналізом 2014 року вирішено вид виокремити у монотипову родину. Найближчими родичами лускавника є представники родини ланграйнових (Artamidae).
Лускавник поширений у Новій Гвінеї. Природним середовищем проживання є субтропічні і тропічні гірські дощові ліси.
Rhagologus leucostigma là một loài chim trong họ đơn loài Rhagologidae[2], nhưng trước đây từng được xếp trong họ Pachycephalidae[3].
Loài chim này được tìm thấy trong vùng cao nguyên thuộc New Guinea, nơi môi trường sống tự nhiên của nó là các khu rừng miền núi ẩm ướt nhiệt đới và cận nhiệt đới[1].
Họ này chỉ bao gồm 1 loài đặc hữu Papua, với tên gọi trong tiếng Anh là Mottled Berryhunter, tên khác Mottled Whistler.
Jønsson et al. (2016)[4] khuyến cáo xử lý nó như là một họ riêng biệt. Aggerbeck et al. (2014)[5] coi nó là chị em với Artamidae, còn các loài mỏ thuyền (Machaerirhynchus spp.) có quan hệ gần hơn với nhánh Aegithinidae/Vangidae. Độ hỗ trợ cho bất kỳ vị trí cụ thể nào của R. leucostigma và mỏ thuyền là yếu trong mọi nghiên cứu.
Sắp xếp như một họ độc lập là lấy theo Jønsson et al. (2016) [4]. Vì thế, sẽ là không ngạc nhiên khi các nghiên cứu trong tương lai có thể xếp nó ở vị trí khác trong phạm vi Malaconotoidea.
Rhagologus leucostigma là một loài chim trong họ đơn loài Rhagologidae, nhưng trước đây từng được xếp trong họ Pachycephalidae.
Loài chim này được tìm thấy trong vùng cao nguyên thuộc New Guinea, nơi môi trường sống tự nhiên của nó là các khu rừng miền núi ẩm ướt nhiệt đới và cận nhiệt đới.
斑啸鹟(学名:Rhagologus leucostigma),是啸鹟科斑啸鹟属的一种,分布于印度尼西亚和巴布亚新几内亚。该物种的保护状况被评为无危。
斑啸鹟的平均体重约为26.8克。栖息地包括亚热带或热带的湿润低地林、亚热带或热带严重退化的前森林和亚热带或热带的湿润山地林。