La pareja construye el nido.
Distribucion General: Se distribuye del noroeste de México y el sur de Texas hasta Costa Rica.
La palombu moráu[2] o palombu piquirroja[3] (Patagioenas flavirostris) ye una especie d'ave columbiforme de la familia Columbidae. Ye nativu de Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Hondures, Méxicu, Nicaragua y los Estaos Xuníos.[1] El so hábitat consiste de monte tropical y subtropical.[1]
Estrémense les siguientes subespecies:[4]
La palombu moráu o palombu piquirroja (Patagioenas flavirostris) ye una especie d'ave columbiforme de la familia Columbidae. Ye nativu de Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Hondures, Méxicu, Nicaragua y los Estaos Xuníos. El so hábitat consiste de monte tropical y subtropical.
El colom bec-roig (Patagioenas flavirostris) és un ocell de la família dels colúmbids (Columbidae) que habita zones arbustives i boscos clars de Mèxic i Amèrica Central, a la llarga de la costa del Pacífic des de Sonora cap al sud, i a la llarga de la costa de l'Atlàntic des de l'extrem sud de Texas, arribant pel sud fins a Costa Rica.
El colom bec-roig (Patagioenas flavirostris) és un ocell de la família dels colúmbids (Columbidae) que habita zones arbustives i boscos clars de Mèxic i Amèrica Central, a la llarga de la costa del Pacífic des de Sonora cap al sud, i a la llarga de la costa de l'Atlàntic des de l'extrem sud de Texas, arribant pel sud fins a Costa Rica.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Colomen bicoch (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: colomennod picoch) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Columba flavirostris; yr enw Saesneg arno yw Red-billed pigeon. Mae'n perthyn i deulu'r Colomennod (Lladin: Columbidae) sydd yn urdd y Columbiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. flavirostris, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Mae'r colomen bicoch yn perthyn i deulu'r Colomennod (Lladin: Columbidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Colomen goronog y De Goura scheepmakeri Colomen las Madagasgar Alectroenas madagascariensis Colomen ymerodrol ddu Ducula melanochroa Colomen ymerodrol gynffonddu Ducula bicolor Colomen ymerodrol Pinon Ducula pinon Turtur ffrwythau benlas Ptilinopus monacha Turtur ffrwythau benlelog Ptilinopus coronulatus Turtur ffrwythau dorchog Ptilinopus porphyraceus Turtur ffrwythau endywyll Ptilinopus subgularis Turtur ffrwythau fawreddog Ptilinopus magnificus Turtur ffrwythau fechan Ptilinopus nainus Turtur ffrwythau frown fach Phapitreron leucotis Turtur ffrwythau frown fawr Phapitreron amethystinus Turtur ffrwythau odidog Ptilinopus superbus Turtur ffrwythau Ynys Negros Ptilinopus arcanusAderyn a rhywogaeth o adar yw Colomen bicoch (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: colomennod picoch) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Columba flavirostris; yr enw Saesneg arno yw Red-billed pigeon. Mae'n perthyn i deulu'r Colomennod (Lladin: Columbidae) sydd yn urdd y Columbiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn C. flavirostris, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yng Ngogledd America.
Die Rotschnabeltaube (Patagioenas flavirostris) ist eine Art innerhalb der Gattung der Amerikanischen Feldtauben. Es ist eine große, dunkle Taube mit grauem und kastanienbraunem Gefieder, die im südlichen Nordamerika und Zentralamerika vorkommt.
Es werden vier Unterarten beschrieben, die sich nur leicht durch ihre Größe und den Weißanteil ihrer großen Flügeldecken unterscheiden.[1][2]
Die Bestandssituation der Rotschnabeltaube wurde 2016 in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN als „Least Concern (LC)“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.[3]
Rotschnabeltauben erreichen eine Körperlänge zwischen 30 und 37 Zentimeter und sind damit etwas kleiner als eine Stadttaube.[4] Der Geschlechtsdimorphismus ist nicht sehr ausgeprägt. Weibchen sind ähnlich gefärbt wie die Männchen, jedoch insgesamt etwas matter. Jungvögel gleichen den Weibchen, die bei den adulten kastanienbraunen Gefiederpartien sind bei ihnen jedoch rötlicher.[1] Adulte Rotschnabeltauben wiegen zwischen 268 und 424 Gramm.[1]
Kopf, Hals und die Körperunterseite bis zum Bauch sind dunkel kastanienbraun. Die Flanken, der Bauch und die Unterschwanzdecken sind dunkel blaugrau. Der Schwanz ist dunkel schiefergrau und geht an der Schwanzbasis in ein Schwarz über. Der Mantel und die Flügel sind olivbraun, die inneren Flügeldecken sind dunkel kastanienbraun und gehen in ein Blaugrau auf den äußeren Flügeldecken über.
Die Iris ist orange bis rotorange. Der Orbitalring ist dunkelrot, der Schnabel ist an der Basis rotviolett und hellt zur Spitze zu einem Hornton auf. Die Füße sind dunkelrot.
Die Rufe der Rotschnabeltaube sind ein lautes und kräftig cugg cu-cu wooooo, das mehrfach wiederholt wird.[5]
Verwechselungsmöglichkeiten bestehen mit der Kurzschnabel-, Schuppenbauch- und der Rotrückentaube, die alle zur gleichen Gattung gehören.
Die Rotrückentaube hat einen helleren Schwanz als die Rotschnabeltaube, weißliche Unterschwanzdecken und einen hell gefärbten Bauch. Ihre Flügeldecken weisen kein Blaugrau auf. Der Schnabel ist schwarz. Die Kurzschnabeltaube, die in Zentralamerika verbreitet ist, ist kleiner als die Rotschnabeltaube und auf der Körperoberseite bräunlich. Auch ihre fehlen die blaugrauen Flügeldecken. Die Schuppenbauchtaube ist gleichfalls kleiner als die Rotschnabeltaube und hat einen helleren Bürzel. Das Gefieder ist anders als bei der Rotschnabeltaube auffällig geschuppt.
Das Verbreitungsgebiet der Rotschnabeltaube reicht vom Süden Nordamerikas bis nach Costa Rica.
Im äußersten Südwesten Texas ist die Rotschnabeltaube ein seltener Vogel. Sie kommt außerdem sowohl als der Pazifik- als auch an der karibischen Küste Mexikos vor und erreicht dort eine Höhenverbreitung bis 1800 Meter. Auf der mexikanischen Halbinsel Yucatán ist sie vergleichsweise häufig. Die südliche Grenze des Verbreitungsgebietes ist Costa Rica, wo die Höhenverbreitung bis 2100 Meter reicht. Sie ist im trockenen Nordwesten von Guanacaste, der nordwestlichen Provinz von Costa Rica, ein häufiger Vogel. In feuchtheißen Küstenregionen ist sie dagegen selten.
Rotschnabeltauben sind grundsätzlich eine sehr anpassungsfähige Art, die in einer Reihe von Wald- und Offenlandschafthabitaten vorkommt.[4] Grundsätzlich präferiert sie trockenere Wälder und Waldränder. In regenreichen Waldgebieten ist sie vergleichsweise selten und kommt dort primär auch nur in der Übergangszone zwischen Wald und Offenlandschaft vor.
Rotschnabeltauben kommen in kleinen Trupps vor. Zu größeren Ansammlungen dieser Art kommt es gelegentlich, wenn es ein überreichliches Nahrungsangebot gibt. Sie fressen überwiegend Früchte und Beeren und haben eine besondere Vorliebe für die Beeren von Misteln sowie Eicheln. Sie kommen zum Fressen auch auf den Boden und fressen beispielsweise auch aufkeimendes Getreide und Hirse. Aus diesem Grund werden sie in einigen Regionen als landwirtschaftliche Schädlinge eingestuft.[4]
Rotschnabeltauben nisten in Bäumen. Das Nest ist eine lockere Plattform aus Zweiten, das zwischen 4,5 und 25 Meter über dem Erdboden errichtet wird. Das Gelege besteht aus nur einem einzigen Ei.[4]
Die Rotschnabeltaube (Patagioenas flavirostris) ist eine Art innerhalb der Gattung der Amerikanischen Feldtauben. Es ist eine große, dunkle Taube mit grauem und kastanienbraunem Gefieder, die im südlichen Nordamerika und Zentralamerika vorkommt.
Es werden vier Unterarten beschrieben, die sich nur leicht durch ihre Größe und den Weißanteil ihrer großen Flügeldecken unterscheiden.
Die Bestandssituation der Rotschnabeltaube wurde 2016 in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN als „Least Concern (LC)“ = „nicht gefährdet“ eingestuft.
The red-billed pigeon (Patagioenas flavirostris)[2] is a relatively large, robust species of pigeon. Its breeding range extends from southern Texas, United States, to Costa Rica. It is primarily found throughout coastal and lowland areas of Mexico and Central America. It belongs to a clade of Patagioenas which generally lack iridescent display plumage, except some vestiges in the pale-vented pigeon.
Red-billed pigeons have largely dark, slate-gray plumage with a more maroon, though sometimes described as purple, head, neck, and wing coverts. They have pale red eyes with an orange orbital ring, along with a red bill with a yellow tip. Noticeably, they don't have iridescent collar plumage.[3] A blue-gray belly and tail coverts, as well as a less brown back, distinguish it from most other species., such as the Ruddy Pigeon and Short-billed Pigeon.[4] The only noticeable difference between males and females is that the females have a duller colored head and neck. Juveniles are often even more dull in color and have dark and dusky shoulders, as well as a more brown mantle and wings.
Compared to other birds, they are a more mid-to-large sized bird, growing to be between 30 and 37 cm (12-15 in.) in length and a weight of 230–425 g (8.1–15.0 oz).
Red-billed pigeons have a very distinctive call, described to be a long, high-pitched call consisting of a coooo followed by three cuk-c'-c'-coo notes. It follows an ascending sound. When taking off, the birds' wings create a noticeable clapping noise.[4]
Red-billed pigeons are common throughout dry forests in primarily coastal Mexico and Central America, most common in Rio Grande, though still an uncommon find during summertime. They can sometimes be found in Southern Texas, with a declining population. In almost all areas, they are rare to see during the winter.[4]
Red-tailed pigeons have four reported subspecies:[4]
Habitat can vary. Red-billed pigeons are most notably in dry woods and along riverside wetland areas.[4]
The red-billed pigeon (Patagioenas flavirostris) is a relatively large, robust species of pigeon. Its breeding range extends from southern Texas, United States, to Costa Rica. It is primarily found throughout coastal and lowland areas of Mexico and Central America. It belongs to a clade of Patagioenas which generally lack iridescent display plumage, except some vestiges in the pale-vented pigeon.
La paloma morada[2] o paloma piquirroja[3] (Patagioenas flavirostris) es una especie de ave columbiforme de la familia Columbidae. Es nativo de Belice, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, México, Nicaragua y los Estados Unidos.[1] Su hábitat consiste de bosque tropical y subtropical.[1]
Se distinguen las siguientes subespecies:[4]
La paloma morada o paloma piquirroja (Patagioenas flavirostris) es una especie de ave columbiforme de la familia Columbidae. Es nativo de Belice, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, México, Nicaragua y los Estados Unidos. Su hábitat consiste de bosque tropical y subtropical.
Patagioenas flavirostris Patagioenas generoko animalia da. Hegaztien barruko Columbidae familian sailkatua dago.
Patagioenas flavirostris Patagioenas generoko animalia da. Hegaztien barruko Columbidae familian sailkatua dago.
Tulinokkakyyhky (Patagioenas flavirostris) on keskiamerikkalainen kyyhkylintu, jonka elinympäristö ulottuu Costa Ricasta ja Nicaraguasta Meksikon kautta Teksasin eteläosiin. Lajista tunnetaan neljä alalajia ja sen holotyypin kuvaili Johann Georg Wagler Meksikon Veracruzista 1831.[2]
Tulinokkakyyhky (Patagioenas flavirostris) on keskiamerikkalainen kyyhkylintu, jonka elinympäristö ulottuu Costa Ricasta ja Nicaraguasta Meksikon kautta Teksasin eteläosiin. Lajista tunnetaan neljä alalajia ja sen holotyypin kuvaili Johann Georg Wagler Meksikon Veracruzista 1831.
Patagioenas flavirostris
Le Pigeon à bec rouge (Patagioenas flavirostris) est une espèce de pigeon d'assez grande taille de la famille des Columbidae.
On le trouve relativement facilement du sud du Texas, aux États-Unis et du nord-ouest du Mexique au Costa Rica.
Il appartient au genre Patagioenas à qui il manque généralement le plumage irisé habituel des pigeons, à l'exception de quelques vestiges chez le Pigeon rousset.
On le trouve en rase campagne avec quelques arbres, de vastes clairières et des champs, en plaine et moyenne altitude jusqu'à 2 100 mètres.
Il construit un nid rudimentaire de brindilles dans un arbre entre 4 et 25 mètres de hauteur, habituellement sur une branche horizontale ou sur une couronne de palmier, et y pond un œuf blanc.
Le Pigeon à bec rouge mesure en moyenne 30 centimètres de long et pèse 230 g. Il est principalement couleur pourpre, devenant brun sur le dos, avec une queue, le bas-ventre et les plumes de vol grises. Le bec est blanc avec la base du bec, les pattes et les yeux rouges. les juvéniles sont plus ternes que les adultes et le plumage est teinté de brun.
Il vit généralement seul ou en couple, rarement en groupes.
Il se nourrit sur le sol, cherchant des graines, de baies et des bourgeons.
Il a un appel grave kuk c'c'coooo qui est longuement répété, le court Kuk initial est caractéristique de ce genre de Patagioenas (Mahler et Tubaro 2001).
Patagioenas flavirostris
Le Pigeon à bec rouge (Patagioenas flavirostris) est une espèce de pigeon d'assez grande taille de la famille des Columbidae.
De roodsnavelduif (Patagioenas flavirostris) is een vogel uit de familie Columbidae (duiven).
Deze soort komt wijdverspreid voor in Midden-Amerika en telt 4 ondersoorten:
De roodsnavelduif (Patagioenas flavirostris) is een vogel uit de familie Columbidae (duiven).
A pomba-do-méxico[2] (Patagioenas flavirostris)[3] é uma pomba relativamente grande. É vista no sul do Texas, Estados Unidos, e do noroeste do México ao sul da Costa Rica. Pertence a um clado de Patagioenas que geralmente carece de plumagem iridescente de exibição, exceto por alguns vestígios na pomba-galega.
É encontrada em campos abertos com algumas árvores, em altitudes médias de 2.100 m. Ela constrói um ninho de plataforma rudimentar fora dos galhos em árvores, a cerca de 4 a 25 metros acima do solo, geralmente em um ramo horizontal ou na coroa de palmeiras, e põe um ovo branco.
A pomba-do-méxico é uma pomba de tamanho médio ou grande, com comprimento de 30 a 37 centímetros e peso de 230 a 425 gramas.[4] É principalmente de cor vinho-púrpura, tornando-se mais marrom na parte de trás, e possui uma cauda cinza, uma barriga mais baixa e plumas de voo. O bico é branco com uma base vermelha, e as pernas e o olhos são vermelhos. Os pássaros jovens são mais maçantes do que os adultos e a plumagem tem traços de marrom.
Normalmente é visto sozinho ou em pares e raramente formam bandos. Alimenta-se no chão, procurando por bolotas, bagas e botões.
A pomba-do-méxico (Patagioenas flavirostris) é uma pomba relativamente grande. É vista no sul do Texas, Estados Unidos, e do noroeste do México ao sul da Costa Rica. Pertence a um clado de Patagioenas que geralmente carece de plumagem iridescente de exibição, exceto por alguns vestígios na pomba-galega.
É encontrada em campos abertos com algumas árvores, em altitudes médias de 2.100 m. Ela constrói um ninho de plataforma rudimentar fora dos galhos em árvores, a cerca de 4 a 25 metros acima do solo, geralmente em um ramo horizontal ou na coroa de palmeiras, e põe um ovo branco.
A pomba-do-méxico é uma pomba de tamanho médio ou grande, com comprimento de 30 a 37 centímetros e peso de 230 a 425 gramas. É principalmente de cor vinho-púrpura, tornando-se mais marrom na parte de trás, e possui uma cauda cinza, uma barriga mais baixa e plumas de voo. O bico é branco com uma base vermelha, e as pernas e o olhos são vermelhos. Os pássaros jovens são mais maçantes do que os adultos e a plumagem tem traços de marrom.
Normalmente é visto sozinho ou em pares e raramente formam bandos. Alimenta-se no chão, procurando por bolotas, bagas e botões.
Rödnäbbad duva[2] (Patagioenas flavirostris) är en huvudsakligen centralamerikansk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]
Rödnäbbad är en medelstor till stor duva med en kroppslängd på 30-37 cm. Den är huvudsakligen vinröd, brunare på ryggen och med grått på stjärten, nedre delen av buken och vingpennorna. Näbben är vit men röd vid roten, liksom ben och ögon. Ungfågeln är mattare än den adulta och fjäderdräkten är bruntonad. Lätet är ett högljutt "kuk k'k'koooo" som levereras i serier.
Rödnäbbad duva delas in i fyra underarter:[3]
Rödnäbbad duva hittas i öppet landskap med enstaka träd, öpppningar i skog och jordbruksmarker från havsnivån till 2100 meters höjd. Den ses vanligen ensam eller i par och formar sällan flockar. Fågeln födosöker på marken, på jakt efter ekollon, bär och knoppar. Boet av kvisar placeras fyra till 25 meter upp i ett träd, vanligen på en horisontell gren eller i en palmkrona. Den lägger ett enda vitt ägg.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Rödnäbbad duva (Patagioenas flavirostris) är en huvudsakligen centralamerikansk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.
Patagioenas flavirostris là một loài chim trong họ Columbidae.[1]
Patagioenas flavirostris là một loài chim trong họ Columbidae.