Kiçik qəşəng böcək (lat. Calosoma(Acalosoma)inquisitor) - Sərtqanadlılar dəstəsinə, Karabid böcəklər fəsiləsinə aid növ. Təhlükə həddinə yaxınlaşır, yaxın gələcəkdə təhlükəli vəziyyətə düşə bilər. Azsaylı növdür.[1]
Bədəni tünd bürüncü və ya yaşılımtıl qara, nadir hallarda göy, qanadüstlükləri çox zaman parlaq yaşılımtıl, kənarları qırmızı və ya yaşıl rəngdə olan böcəkdir. Uzunluğu 15-28 mm-dir. Ətrafları qara rəngli, uzun və nazikdir.[2]
İran, Mərkəzi Avropa, Qafqaz, Orta Asiya, Uzaq Şərq, Azərbaycanda Şabran və İsmayıllı meşələrində rast gəlinmişdir. 2004-cü ildə İ.A.Nuriyeva tərəfindən Şabran rayonunda 4 ədəd, 2006-cı ildə 3 ədəd, 2010-cu ildə 3 ədəd qeydə alınmışdır.
Enliyarpaqlı meşə ağaclarının gövdə və budaqları üzərində, torpaq üzərində yaşayırlar. Böcəklərə aprelin ikinci yarısında təsadüf edilir və onlar 2 – 4 ilə qədər yaşayır. Qışlama müxtəlif sığınacaqlarda meşə ağacları, kötük və s. içərisində başa çatır. Yumurta torpağa qoyulur, sürfə 2 -3 həftə ərzində inkişaf edir və puplaşma torpaqda baş verir. Böcək və onun sürfələri müxtəlif yarpaqgəmirən tırtılları fəal sürətdə tapır və yeyir. Bunlara tək və həlqəvi ipəksarıyanları, həmçinin qış qarışçısını aid etmək olar. Beləliklə, onlar meşəçilik təsərrüfatına xeyli fayda verirlər. Cücüyeyən quş və heyvanlardan xilas olmaq üçün göyəm, yemişan və s. tikanlı sıx kolların içərisində gizlənirlər.[3]
Yaşayış arealının antropogen təsirlər nəticəsində daralması. Meşələrdə zərərvericilərə qarşı kimyəvi mübarizənin plansız surətdə aparılması.
Litva və Belarus Respublikasının Qırmızı kitabına daxil edilmişdir.
Meşələrin qırılmasının və insektisidlərin plansız istifadəsinin qarşısının alınması, yayıldığı ərazilərin qorunması.
Kiçik qəşəng böcək (lat. Calosoma(Acalosoma)inquisitor) - Sərtqanadlılar dəstəsinə, Karabid böcəklər fəsiləsinə aid növ. Təhlükə həddinə yaxınlaşır, yaxın gələcəkdə təhlükəli vəziyyətə düşə bilər. Azsaylı növdür.
Krajník hnědý (Calosoma inquisitor Linné, 1758) je 2 centimetry velký střevlíkovitý brouk, měďově nebo bronzově zbarvený, někdy však až modrý, zelený nebo černý. Je rozšířen po celé Evropě. V České republice je sice nejrozšířenějším druhem krajníků, v některých oblastech je však vzácnější nebo zcela chybí. Dospělí brouci i jejich larvy loví různé housenky škodlivých motýlů, které při přemnožení způsobují kalamity na lesních porostech.
Tento druh podléhá zákonné ochraně. Je řazen mezi druhy ohrožené.[1]
V tomto článku byl použit překlad textu z článku Calosoma inquisitor na anglické Wikipedii.
Krajník hnědý (Calosoma inquisitor Linné, 1758) je 2 centimetry velký střevlíkovitý brouk, měďově nebo bronzově zbarvený, někdy však až modrý, zelený nebo černý. Je rozšířen po celé Evropě. V České republice je sice nejrozšířenějším druhem krajníků, v některých oblastech je však vzácnější nebo zcela chybí. Dospělí brouci i jejich larvy loví různé housenky škodlivých motýlů, které při přemnožení způsobují kalamity na lesních porostech.
Der Kleine Puppenräuber (Calosoma inquisitor) ist ein Käfer aus der Familie der Laufkäfer (Carabidae).
Die Käfer erreichen eine Körperlänge von 13 bis 22 Millimetern. Der Körper ist kupferfarben, manchmal ist er an den Seiten des Halsschildes und der Deckflügel auch grünlich gefärbt. Selten sind Exemplare schwarz und haben dann einen kupferartigen, grünen oder blauen Glanz am ganzen Körper. Die fein längsgerillten Deckflügel haben im vierten, achten und zwölften Zwischenraum feine grüne Punkte, die man aber nur bei Vergrößerung erkennen kann.
Die Tiere kommen in Nordafrika, Europa, nördlich bis in den Süden Skandinaviens und in Asien vor. Sie wurden in Nordamerika zur biologischen Schädlingsbekämpfung eingeführt. Sie leben vor allem in Laubwäldern, vom Flachland bis ins Gebirge, kommen aber auch in Gebüschen und Gärten vor. Sie sind selten, stellenweise in manchen Jahren aber häufig anzufinden.
Die Imagines ernähren sich räuberisch von verschiedensten Insekten und deren Larven, insbesondere von Schmetterlingsraupen. Sie können gut fliegen und sind nicht nur am Boden, sondern auch in Gebüschen und auf Bäumen zu finden. Bei Gefahr lässt sich der Käfer fallen und droht, indem er den Vorderkörper aufrichtet und die Mandibeln spreizt. Die Weibchen legen etwa 50 Eier ab. Die daraus schlüpfenden Larven ernähren sich ebenfalls räuberisch und entwickeln sich sehr schnell. Sie verpuppen sich im Boden. Die Käfer schlüpfen bereits im Juni, verweilen aber noch in einer Diapause bis zum nächsten Frühjahr im Boden.
Der Kleine Puppenräuber (Calosoma inquisitor) ist ein Käfer aus der Familie der Laufkäfer (Carabidae).
Calosoma inquisitor (the lesser searcher beetle or caterpillar-hunter)[1] is a species of ground beetle. The species is found in northern Africa, Europe (northward to southern Scandinavia) and East to Asia Minor, Iran and the Caucasus, with isolated populations in eastern Siberia and Japan.
The imagines are predatory on various insects and their larvae, especially, feed on Lepidoptera larvae. They can fly well and are found not only on the ground, but also in bushes and on trees. In case of danger the beetle can fall and then threaten by lifting up the front body and spreading the mandibles. The females lay about 50 eggs. The hatching larvae are also predatory and develop very quickly. They're in the ground. The beetles emerge in June, but still linger in a diapause until next spring in the ground.
Calosoma inquisitor (Linnaeus, 1758)
Calosoma inquisitor (the lesser searcher beetle or caterpillar-hunter) is a species of ground beetle. The species is found in northern Africa, Europe (northward to southern Scandinavia) and East to Asia Minor, Iran and the Caucasus, with isolated populations in eastern Siberia and Japan.
The imagines are predatory on various insects and their larvae, especially, feed on Lepidoptera larvae. They can fly well and are found not only on the ground, but also in bushes and on trees. In case of danger the beetle can fall and then threaten by lifting up the front body and spreading the mandibles. The females lay about 50 eggs. The hatching larvae are also predatory and develop very quickly. They're in the ground. The beetles emerge in June, but still linger in a diapause until next spring in the ground.
Calosoma inquisitor es una especie de escarabajo perteneciente a la familia Carabidae. Es originaria del Norte de África, Europa (Escandinavia) y Asia.
Calosoma inquisitor (Linnaeus, 1758)
Calosoma inquisitor es una especie de escarabajo perteneciente a la familia Carabidae. Es originaria del Norte de África, Europa (Escandinavia) y Asia.
Calosoma inquisitor est une espèce d'insectes coléoptères carnivores de la famille des Carabidae, du genre Calosoma et du sous-genre Calosoma (Calosoma).
C'est un calosome de teinte généralement brun foncé (mais il existe beaucoup de variétés chromatiques : bleu foncé, cuivré à bordure verte), qui a une taille comprise entre 15 et 29 mm. Capable de voler.[1].
Europe (jusqu'au sud de la Scandinavie), Afrique du Nord, à l'est jusqu'en Asie mineure, Iran, Caucase avec des populations isolées dans l'est de la Sibérie et au Japon.
C'est un prédateur terrestre diurne, se nourrissant de divers petits invertébrés et de leurs larves (spécialement de chenilles de Géométridés, Lymantridés, Thaumatopoeidés et Tortricidés). L'imago, capable de voler, se déplace aussi dans le feuillage des arbres et arbustes à la recherche de ses proies et se laisse tomber au sol s'il est inquiété (phénomène de thanatose). Les larves vivent uniquement dans le sol et sont aussi prédatrices[1].Calosoma inquisitor est parfois en compagnie dans sa chasse par le silphe à 4 points.
Calosoma inquisitor a été décrit par Carl von Linné en 1758 sous le protonyme Carabus inquisitor.
Selon BioLib (22 avril 2018)[2] :
Peu abondant dans la région, il fait partie des invertébrés strictement protégés en Wallonie (Belgique)[3].
Calosoma inquisitor est une espèce d'insectes coléoptères carnivores de la famille des Carabidae, du genre Calosoma et du sous-genre Calosoma (Calosoma).
Žiaurusis puikiažygis (lot. Calosoma inquisitor, vok. Kleiner Puppenräuber) – žygių (Carabidae) šeimos vabalas. Kūnas tamsiai bronzinis ar juodai žalias, 16-24 mm ilgio.
Įrašytas į Lietuvos raudonąją knygą.
Žiaurusis puikiažygis (lot. Calosoma inquisitor, vok. Kleiner Puppenräuber) – žygių (Carabidae) šeimos vabalas. Kūnas tamsiai bronzinis ar juodai žalias, 16-24 mm ilgio.
Įrašytas į Lietuvos raudonąją knygą.
De kleine poppenrover (Calosoma inquisitor) is een kever die behoort tot de familie loopkevers (Carabidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd in 1758 als Carabus inquisitor gepubliceerd door Carl Linnaeus.
De lengte is ongeveer 16 tot 22 millimeter. De dekschilden zijn fijn gegroefd, de tussenruimten zijn gerimpeld. In de 4e, 8e en 12e tussenruimte is een aantal stippen aanwezig. De zijrand van het halsschild eindigt ver voor de basis. Het lichaam is donker van kleur, soms met groene of blauwe weerschijn. De enigszins gelijkende grote poppenrover (Calosoma sycophanta) wordt tot 28 mm lang.
De kevers en met name de larven leven van onder andere rupsen in bomen. Het is een belangrijke vijand van de eikenprocessierups. De kleine poppenrover is zeldzaam, maar komt in tijden van rupsenplagen soms in grotere aantallen voor.
De kleine poppenrover (Calosoma inquisitor) is een kever die behoort tot de familie loopkevers (Carabidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd in 1758 als Carabus inquisitor gepubliceerd door Carl Linnaeus.
Calosoma inquisitor ofte kalt larvedreper er en av billene i delgruppen (underfamilien) jordløpere i familiegruppen løpebiller. Systematikken følger Carabidae of the World.[2]
Calosoma inquisitor finnes i hele Europa, Nord-Afrika og Asia. Finnes lengst sør i Norge.
Calosoma inquisitor (larvedreper) er mellom 16-22 millimeter lang. Brystskjoldet og dekkvingene har den samme mørke bronsefargen, som noen ganger kan bli mer grønn på sidene. Lengst fremme på brystskjoldet er en avsatt sidekant, mellom oversiden og undersiden.
Calosoma inquisitor i det voksne stadiet (imago) finnes vanligvis på forsommer og utover sommeren. De lever som predatore på andre insekter, helst på larver. Ofte klatrer de i trærne på jakt etter larver og pupper av sommerfugler.
Den tilhører gruppen av insekter med fullstendig forvandling (holometabole insekter), som gjennomgår en metamorfose i løpet av utviklingen. Larvene er radikalt forskjellige fra de voksne i levevis og i kroppsbygning. Mellom larvestadiet og det voksne stadiet er et puppestadie, en hvileperiode, der billens indre og ytre organer endres.
Calosoma inquisitor ofte kalt larvedreper er en av billene i delgruppen (underfamilien) jordløpere i familiegruppen løpebiller. Systematikken følger Carabidae of the World.
Tęcznik mniejszy, liszkarz mniejszy[1] (Calosoma inquisitor) – palearktyczny gatunek chrząszcza z rodziny biegaczowatych i plemienia Carabini. W Polsce objęty jest częściową ochroną gatunkową[2][3].
Osiąga długość 13–21 mm. Wierzch ciała miedzianobrązowy lub brązowy z niebieskim, zielonym lub czarnym odcieniem. Spód zielony (lub zielononiebieski), nogi czarne. Przedplecze i spód punktowane[4]. Wyróżnia się także obrzeżeniem przedplecza zanikającym na długo przed jego podstawą[5].
Tęcznik mniejszy jest chrząszczem drapieżnym, żyjącym w nasłonecznionych lasach liściastych. Należy do chrząszczy pożytecznych, niszczy szkodliwe gąsienice motyli. Poluje na nie na drzewach i na ziemi[4].
Owad ten nie posiada zdolności do lotu[4].
Żyje średnio 2–3 lata. Samica składa jaja płytko w ziemi. Larwa rozwija się szybko i przepoczwarcza w glebie. Młode chrząszcze pojawiają się już w czerwcu, lecz pozostają w ziemi do wiosny następnego roku[1].
Postacie dorosłe tęcznika mniejszego zimują w ściółce leśnej i w wypróchniałych pniach.
Występuje w Europie, Afryce Północnej i na Kaukazie[1]
Tęcznik mniejszy, liszkarz mniejszy (Calosoma inquisitor) – palearktyczny gatunek chrząszcza z rodziny biegaczowatych i plemienia Carabini. W Polsce objęty jest częściową ochroną gatunkową.
Calosoma inquisitor é uma espécie de insetos coleópteros pertencente à família Carabidae.[1]
A autoridade científica da espécie é Linne, tendo sido descrita no ano de 1758.
Trata-se de uma espécie presente no território português.
Calosoma inquisitor é uma espécie de insetos coleópteros pertencente à família Carabidae.
A autoridade científica da espécie é Linne, tendo sido descrita no ano de 1758.
Trata-se de uma espécie presente no território português.
Mali moškatnik znanstveno ime Calosoma inquisitor) je vrsta plenilskih hroščev iz družine krešičev.
Razširjen je po Severni Afriki in po Evropi do južne Skandinavije ter po delih Azije. V Sloveniji je pogost na toplejših legah in v svetlih gozdovih, kjer odrasli hrošči, ki so dobri letalci, lovijo gosenice v krošnjah dreves. Tudi njihove ličinke živijo v krošnjah. Vrsta živi tudi po več let.[1]
Mali moškatnik znanstveno ime Calosoma inquisitor) je vrsta plenilskih hroščev iz družine krešičev.
Razširjen je po Severni Afriki in po Evropi do južne Skandinavije ter po delih Azije. V Sloveniji je pogost na toplejših legah in v svetlih gozdovih, kjer odrasli hrošči, ki so dobri letalci, lovijo gosenice v krošnjah dreves. Tudi njihove ličinke živijo v krošnjah. Vrsta živi tudi po več let.
Liten larvmördare (Calosoma inquisitor) är en skalbagge i familjen jordlöpare (Carabidae).
Liten larvmördare är mörkare och mindre än stor larvmördare. Längd 10-20 mm.
Liten larvmördare finns i större delen av Europa samt Nordafrika och Asien. I Sverige sällsynt från Skåne till Dalarna.
Både den vuxna skalbaggen och larven lever i lövträd, särskilt ek, där de äter fjärilslarver från bland annat ekvecklare.
Liten larvmördare (Calosoma inquisitor) är en skalbagge i familjen jordlöpare (Carabidae).
Calosoma inquisitor là một loài ground bọ cánh cứng. The species được tìm thấy ở miền bắc châu Phi, châu Âu (northward đến miền nam Scandinavia) và ở châu Á.
Calosoma inquisitor là một loài ground bọ cánh cứng. The species được tìm thấy ở miền bắc châu Phi, châu Âu (northward đến miền nam Scandinavia) và ở châu Á.
Красотел бронзовый[1], или красотел малый[1] (лат. Calosoma inquisitor) — крупный жук из семейства жужелиц.
Жук длиной 16—28 мм. Окраска верха тёмно-бронзовая или чёрно-зелёная, иногда медно-зелёная или синяя, всегда с металлическим отливом. Боковые края переднеспинки и надкрылий обычно более яркие. Ноги длинные, чёрные.
Средняя Европа, Иран, Кавказ, Средняя Азия, Украина, юг России, Дальний Восток
Лиственные леса (преимущественно дубравы), большей частью широколиственные. В типовых местах обитания (пойменные дубравы) весьма обычный вид.
Развивается одно поколение в год. Вид с весенне-летним типом размножения, зимует имаго. Жуки встречаются с апреля по июнь. Наибольшая активность отмечена в мае. Продолжительность жизни имаго — до нескольких лет. Зимуют имаго. Личинка линяет 2 раза и примерно через 24 дня после вылупления окукливается в конце лета. Через 8—10 суток появляются взрослые жуки, которые остаются зимовать в почве. Питается преимущественно гусеницами.
Включен в Красную книгу Литвы и Республики Беларусь.
Красотел бронзовый, или красотел малый (лат. Calosoma inquisitor) — крупный жук из семейства жужелиц.