Anthericum és un gènere de prop de 300 espècies de plantes perennes, amb arrels rizomatoses o amb tuberoses de la família Agavaceae. Anteriorment la hi situava en una definició molt àmplia de les liliàcies.
Els membres d'aquest gènere són oriünds principalment a Àfrica i Madagascar, en zones tropicals, també està present a Europa.
Les espècies tenen rizomes o arrels tuberoses. Fulles estretes, llargues i plançons ramificats de flors blanques en forma d'estel. No moltes creixen conreades. Algunes espècies que s'incloïen en aquest gènere, ara es classifiquen com Chlorophytum, com la planta de l'aranya, una planta familiar i popular de la casa. Unes altres, incloent el lliri de sant Bru o Flor de Lis, són considerades per alguns com a part del gènere diferenciat Paradisea.
Anthericum és un gènere de prop de 300 espècies de plantes perennes, amb arrels rizomatoses o amb tuberoses de la família Agavaceae. Anteriorment la hi situava en una definició molt àmplia de les liliàcies.
Bělozářka (Anthericum) je rod jednoděložných rostlin z čeledi chřestovitých (Asparagaceae) kde je řazena do podčeledě Anthericoideae. Některé starší taxonomické systémy (před APG III) ji řadily do čeledi liliovitých v širším pojetí (Liliaceae s.l.), jiné do již neexistujících čeledi bělozářkovitých (Anthericaceae) nebo asfodelovitých (Asphodelaceae).
Jedná se o vytrvalé byliny s oddenky. Jsou to rostliny jednodomé s oboupohlavnými květy. Listy jsou jednoduché, přisedlé, zpravidla nahloučené na bázi. Čepele jsou nejčastěji čárkovité se souběžnou žilnatinou. Květy jsou v květenstvích, jedná se o hrozny nebo laty. Okvětí se skládá ze 6 okvětních lístků, ve 2 přeslenech (3+3), na bázi často srostlé. Tyčinek je zpravidla 6, ve 2 přeslenech (3+3). Gyneceum je složeno ze 3 plodolistů, je synkarpní, semeník je svrchní. Plod je suchý, jedná se o tobolku.
Je známo asi 50-300 druhů (záleží na pojetí rodu), které jsou rozšířeny v Evropě a Africe.
Někteří autoři řadí do rodu Anthericum také zástupce rodů Paradisea a Chlorophytum.
V ČR jsou původní 2 druhy, oba jsou dosti teplomilné. Bělozářka větevnatá (Anthericum ramosum) roste v teplých oblastech Čech i Moravy, zatímco bělozářka liliovitá (Anthericum liliago) roste pouze v Čechách.
Květena ČR: 8 nebo 9 díl
Bělozářka (Anthericum) je rod jednoděložných rostlin z čeledi chřestovitých (Asparagaceae) kde je řazena do podčeledě Anthericoideae. Některé starší taxonomické systémy (před APG III) ji řadily do čeledi liliovitých v širším pojetí (Liliaceae s.l.), jiné do již neexistujících čeledi bělozářkovitých (Anthericaceae) nebo asfodelovitých (Asphodelaceae).
Jedná se o vytrvalé byliny s oddenky. Jsou to rostliny jednodomé s oboupohlavnými květy. Listy jsou jednoduché, přisedlé, zpravidla nahloučené na bázi. Čepele jsou nejčastěji čárkovité se souběžnou žilnatinou. Květy jsou v květenstvích, jedná se o hrozny nebo laty. Okvětí se skládá ze 6 okvětních lístků, ve 2 přeslenech (3+3), na bázi často srostlé. Tyčinek je zpravidla 6, ve 2 přeslenech (3+3). Gyneceum je složeno ze 3 plodolistů, je synkarpní, semeník je svrchní. Plod je suchý, jedná se o tobolku.
Edderkopurt (Anthericum) er en slægt med ca. 100 arter[1], som er udbredt i Afrika, Mellemøsten og Europa (med to fredede arter i Danmark). Det er stauder med jordstængler eller rodknolde. Bladene sidder samlet i en grundstillet roset, og de er linjeformede og mere eller mindre sukkulente. Blomsterne er samlet på særlige stængler, der bærer endestillede stande. Blomsten er regelmæssig og 3-tallig med hvide kronblade. Frugten er en 3-kamret kapsel, som er svagt trekantet i tværsnit, og som rummer 2-6 frø pr. afsnit.
Her beskrives kun de arter, som findes i Danmark.
Beskrevne arter
Die Graslilien (Anthericum) sind eine Pflanzengattung aus der Unterfamilie Agavoideae der Spargelgewächse.
Graslilien sind ausdauernde Pflanzen mit kurzem Rhizom und etwas fleischigen Wurzeln. Die mitteleuropäischen Arten sind unbehaart. Ihre Stängel tragen am Grunde häutige, spreitenlose Niederblätter und einen dunklen Faserschopf. Die in einer grundständigen Rosette angeordneten Laubblätter sind grasähnlich, flach oder rinnig und allmählich zugespitzt. Sie besitzen eine dünnhäutige Scheide.
Die Blüten stehen in endständigen traubigen oder rispigen Blütenständen zusammen. Die sechs Blütenhüllblätter sind frei, radiär, drei- bis siebennervig, weiß, zur Blütezeit weit abstehend und bleibend. Es sind sechs Staubblätter vorhanden, drei längere und drei kürzere, alle sind kürzer als die Blütenhülle. Es ist nur ein Griffel vorhanden mit einer kurzen und stumpfen Narbe.
Die dreifächrige Kapselfrucht enthält zwei bis acht Samen je Fach.
Die Gattung umfasst bei weiter Fassung der Gattung ca. 65 Arten, die hauptsächlich in den Tropen verbreitet sind. Mit 17 Arten besitzt sie ihre Hauptverbreitung im südlichen Afrika. Einige Arten kommen auch in Mexiko und Südamerika vor. Bei enger Fassung gehören hierher nur 7 Arten und eine Hybride.[1]
In Deutschland gibt es zwei Arten:
Die restlichen Arten sind:[1]
Dazu kommt die Hybride:
Die Graslilien (Anthericum) sind eine Pflanzengattung aus der Unterfamilie Agavoideae der Spargelgewächse.
Anthericum is a genus of about 65 species, rhizomatous perennial plants in the family Asparagaceae, subfamily Agavoideae.[3] It was formerly placed in its own family, Anthericaceae. The species have rhizomatous or tuberous roots, long narrow leaves and branched stems carrying starry white flowers. The members of this genus occur mainly in the tropics and southern Africa and Madagascar, but are also represented in Europe.[4]
The generic name Anthericum is derived from the Greek word ανθερικος (antherikos), meaning "straw", referring to the narrow leaves.
Only two species are in general cultivation. A number of species are now included in the genus Chlorophytum, the Spider Plant, a familiar and popular house plant. Others, including the St. Bruno's Lily, are now classed in the genus Paradisea.
Anthericum is a genus of about 65 species, rhizomatous perennial plants in the family Asparagaceae, subfamily Agavoideae. It was formerly placed in its own family, Anthericaceae. The species have rhizomatous or tuberous roots, long narrow leaves and branched stems carrying starry white flowers. The members of this genus occur mainly in the tropics and southern Africa and Madagascar, but are also represented in Europe.
The generic name Anthericum is derived from the Greek word ανθερικος (antherikos), meaning "straw", referring to the narrow leaves.
Only two species are in general cultivation. A number of species are now included in the genus Chlorophytum, the Spider Plant, a familiar and popular house plant. Others, including the St. Bruno's Lily, are now classed in the genus Paradisea.
Anthericum es un género de alrededor de 300 especies de plantas perennes, con raíces rizomatosas o tuberosas de la antigua familia Agavaceae ahora subfamilia Agavoideae. Anteriormente se la ubicaba en una definición muy amplia de las liliáceas.[3]
Los miembros de este género son oriundos principalmente de África y Madagascar, en zonas tropicales, también está presente en Europa.
Las especies tienen rizomas o raíces tuberosas, hojas estrechas, largas y vástagos ramificados de flores blancas en forma de estrella. No muchas crecen cultivadas. Algunas especies que se incluían en este género, ahora se clasifican como Chlorophytum, como la planta de la araña, una planta familiar y popular de la casa. Otras, incluyendo el lirio de san Bruno o flor de Lis, son consideradas por algunos como parte del género diferenciado Paradisea.
El género fue descrito por Carlos Linneo y publicado en Species Plantarum 1: 310. 1753.[4]
Anthericum es un género de alrededor de 300 especies de plantas perennes, con raíces rizomatosas o tuberosas de la antigua familia Agavaceae ahora subfamilia Agavoideae. Anteriormente se la ubicaba en una definición muy amplia de las liliáceas.
Anthericum est un genre de plantes herbacées, notamment des phalangères. Il appartient à la famille des Liliaceae selon la classification classique. La classification phylogénétique APG III (2009) le place dans l'ordre des Asparagales et dans la famille des Asparagaceae (il était précédemment placé dans la famille des Agavaceae).
Anthericum est un genre de plantes herbacées, notamment des phalangères. Il appartient à la famille des Liliaceae selon la classification classique. La classification phylogénétique APG III (2009) le place dans l'ordre des Asparagales et dans la famille des Asparagaceae (il était précédemment placé dans la famille des Agavaceae).
Vesika (lat. Anthericum), rod uspravnih trajnica iz porodice šparogovki, dio je potporodice saburovki. Postoji osam vrsta raširnih po Europi, Kavkazu, Anatoliji i dijelovima Afrike[1]
U Hrvatskoj su prisutne dvije vrste nerazgranjena i razgranjena vesika.
Ime roda dolazi od grčke riječi Antherikos (žitni vlat), vjerojatno zbog sličnosti listova ove biljke sa listovima trave.[2]
Vesika (lat. Anthericum), rod uspravnih trajnica iz porodice šparogovki, dio je potporodice saburovki. Postoji osam vrsta raširnih po Europi, Kavkazu, Anatoliji i dijelovima Afrike
U Hrvatskoj su prisutne dvije vrste nerazgranjena i razgranjena vesika.
Ime roda dolazi od grčke riječi Antherikos (žitni vlat), vjerojatno zbog sličnosti listova ove biljke sa listovima trave.
Lilijanka[1][2] (Anthericum) je ród z podswójby agawowych rostlinow znutřka swójby hromakowych rostlinow (Asparagaceae).
Po někotrych žórłach so swójskej swójbje lilijankowych rostlinow (Anthericaceae) zarjaduje.
Wobsahuje sćěhowace družiny:
Lilijanka (Anthericum) je ród z podswójby agawowych rostlinow znutřka swójby hromakowych rostlinow (Asparagaceae).
Po někotrych žórłach so swójskej swójbje lilijankowych rostlinow (Anthericaceae) zarjaduje.
Wobsahuje sćěhowace družiny:
hałžkata lilijanka (Anthericum ramosum) runa lilijanka (Anthericum liliago)Graslelie (Anthericum) is een geslacht in de Aspergefamilie (Asparagaceae). Ondanks het woord "lelie" in de Nederlandse naam behoren ze dus niet tot de leliefamilie. Het geslacht kent zo'n 65 soorten[1]. Ze behoren tot dezelfde onderfamilie waartoe ook de agaven behoren.
De 65 soorten komen hoofdzakelijk in de tropen voor. In Noordwest en Midden-Europa komen slechts 2 soorten voor[2][3]:
Hiernaast komt in de bergen in Zuid-Spanje nog de Anthericum baeticum (Boiss.) Boiss. voor[3].
Graslelie (Anthericum) is een geslacht in de Aspergefamilie (Asparagaceae). Ondanks het woord "lelie" in de Nederlandse naam behoren ze dus niet tot de leliefamilie. Het geslacht kent zo'n 65 soorten. Ze behoren tot dezelfde onderfamilie waartoe ook de agaven behoren.
Sandliljeslekta (Anthericum) er ei slekt med flerårige urter i aspargesfamilien.
De har en kort jordstengel. Bladene er grunnstilte, linjeformede og graslignende. Blomsterstengelen er mye lenger enn bladene. Den endestilte blomsterstanden er en tosidig klase eller topp. Blomstene er tvekjønnede, tretallige og undersittende. Det er seks hvite blomsterdekkblad og seks pollenbærere. Frukten er en kapsel med svarte frø.
Slekta har 65 arter som er utbredt i Europa, nordlige og østlige deler av Afrika, Vest-Asia, Mellom- og Sør-Amerika. I Europa er det tre arter: Storsandlilje (A. liliago) og småsandlilje (A. ramosum) er vanlige i store deler av verdensdelen, men mangler lengst sør og nord. Anthericum baeticum vokser i fjellene i Sør-Spania og finnes ellers i Marokko, Algerie og Tunisia.
Sandliljeslekta (Anthericum) er ei slekt med flerårige urter i aspargesfamilien.
De har en kort jordstengel. Bladene er grunnstilte, linjeformede og graslignende. Blomsterstengelen er mye lenger enn bladene. Den endestilte blomsterstanden er en tosidig klase eller topp. Blomstene er tvekjønnede, tretallige og undersittende. Det er seks hvite blomsterdekkblad og seks pollenbærere. Frukten er en kapsel med svarte frø.
Slekta har 65 arter som er utbredt i Europa, nordlige og østlige deler av Afrika, Vest-Asia, Mellom- og Sør-Amerika. I Europa er det tre arter: Storsandlilje (A. liliago) og småsandlilje (A. ramosum) er vanlige i store deler av verdensdelen, men mangler lengst sør og nord. Anthericum baeticum vokser i fjellene i Sør-Spania og finnes ellers i Marokko, Algerie og Tunisia.
Pajęcznica (Anthericum L.) – rodzaj roślin z rodziny szparagowatych zgodnie z systemem APG III z 2009. Wcześniej rodzaj umieszczany w rodzinie agawowatych (Agavaceae) (system APG II z 2003), liliowatych (Liliaceae) (system Cronquista z 1981), w niektórych systemach w ramach wyodrębnianej rodziny pajęcznicowatych (Anthericaceae). Gatunkiem typowym jest Anthericum ramosum L.[3].
Jeden z wielu rodzajów z dawnej rodziny liliowatych (Liliaceae) (system Cronquista z 1981), który wraz z najbliższymi krewnymi jest w ostatnich kilkunastu latach bardzo różnie ujmowany przez taksonomów. Preferujący wyróżnianie wielu drobnych rodzin (np. system Reveala z lat 1993–1999) wyodrębniali rodzinę pajęcznicowatych Anthericaceae J. Agardh. W pierwszych wersjach systemu APG (1998, 2003) rodzaj zaliczany był do rodziny agawowate (Agavaceae), która w wersji z 2009 została zdegradowana do rangi podrodziny[1].
Na podstawie badań molekularnych dowiedziono, że rodzaj zachować może charakter monofiletyczny tylko po jego ograniczeniu do gatunków europejskich. Gatunki te tworzą bowiem klad siostrzany do linii rozwojowej obejmującej gatunki afrykańskie Anthericum wraz z przedstawicielami rodzaju zielistka (Chlorophytum)[4].
Jeden z rodzajów podrodziny agawowych (Agavoideae) w obrębie szparagowatych (Asparagaceae s.l.). W obrębie podrodziny wchodzi w skład grupy liczącej w sumie 8 rodzajów, stanowiącej klad siostrzany dla dwóch rodzajów – Herreria i Herreriopsis[1].
Endogona Raf., Liliago Presl, Pessularia Salisb., Phalangites Bubani, Phalangium
Klad okrytonasienne, klad jednoliścienne (monocots), rząd szparagowce (Asparagales), rodzina agawowate (Agavaceae)[1].
Gromada okrytonasienne (Magnoliophyta Cronquist), podgromada Magnoliophytina Frohne & U. Jensen ex Reveal, klasa jednoliścienne (Liliopsida Brongn.), podklasa liliowe (Liliidae J.H. Schaffn.), nadrząd Lilianae Takht., rząd agawowce (Agavales Hutch.), rodzina pajęcznicowate (Anthericaceae J. Agardh), podrodzina Anthericoideae Kostel., plemię Anthericeae Bartl., podplemię Anthericinae Parl., rodzaj pajęcznica (Anthericum L.)[5].
Pajęcznica (Anthericum L.) – rodzaj roślin z rodziny szparagowatych zgodnie z systemem APG III z 2009. Wcześniej rodzaj umieszczany w rodzinie agawowatych (Agavaceae) (system APG II z 2003), liliowatych (Liliaceae) (system Cronquista z 1981), w niektórych systemach w ramach wyodrębnianej rodziny pajęcznicowatych (Anthericaceae). Gatunkiem typowym jest Anthericum ramosum L..
Anthericum L. é um género botânico pertencente à família Agavaceae.[1]
Sandliljor (Anthericum)[2] är ett släkte av sparrisväxter. Sandliljor ingår i familjen sparrisväxter.[2] Släkten liknar paradisliljorna (Paradisea), men det är inte närmare släkt och räknas till olika familjer.. Släktet fördes tidigare till familjen sandliljeväxter, men räknas sedan 2003 till agaveväxterna av Angiosperm Phylogeny Group.
Fleråriga örter, kala med krypande jordstam och köttiga rötter. Stjälken är bladlös, enkel eller grenig. Bladen är smalt linjära, gräslika, basala, basen är hinnartad. Blommor i enkla eller greniga klasar, fribladiga, med ledade skaft. Kalkblad sex, vanligen vita eller gulvita, med 3 centrala nerver. Ståndare sex. Pistillen är ensam, lång och krökt. Fruktämne översittande. Frukten är en trerummig kapsel. Frön 4-8 per rum, svarta, kantiga.
Släktnamnet Anthericum (gr.) betyder halm, och syftar på bladen.
De odlas i relativt torr, väldränerad jord i ett soligt läge. Förökas genom delning eller frösådd. De vanligaste arterna, liten sandlilja (A. ramosum) och stor sandlilja (A. liliago), är båda härdiga till EGF-zon H4.
Kladogram enligt Catalogue of Life[2]:
Sandliljor (Anthericum) är ett släkte av sparrisväxter. Sandliljor ingår i familjen sparrisväxter. Släkten liknar paradisliljorna (Paradisea), men det är inte närmare släkt och räknas till olika familjer.. Släktet fördes tidigare till familjen sandliljeväxter, men räknas sedan 2003 till agaveväxterna av Angiosperm Phylogeny Group.
Fleråriga örter, kala med krypande jordstam och köttiga rötter. Stjälken är bladlös, enkel eller grenig. Bladen är smalt linjära, gräslika, basala, basen är hinnartad. Blommor i enkla eller greniga klasar, fribladiga, med ledade skaft. Kalkblad sex, vanligen vita eller gulvita, med 3 centrala nerver. Ståndare sex. Pistillen är ensam, lång och krökt. Fruktämne översittande. Frukten är en trerummig kapsel. Frön 4-8 per rum, svarta, kantiga.
Släktnamnet Anthericum (gr.) betyder halm, och syftar på bladen.
Anthericum là một chi thực vật có hoa trong họ Asparagaceae.[3]
Anthericum là một chi thực vật có hoa trong họ Asparagaceae.
Anthericum L. (1753)
СинонимыВене́чник, или Анте́рикум[3] (лат. Anthéricum) — род многолетних травянистых растений семейства Спаржевые (Asparagaceae).
Латинское название Anthericum образовано от греч. ανθερικος — соломина, что указывает на узкие листья растения.
Многолетние травянистые растения с короткими корневищами и слегка сочными корнями, иногда формируют клубни. Виды из Центральной Европы лишены опушения. Стебли ветвящиеся. Узкие зелёные плокие листья с влагалищами, заостряющиеся к концу, собраны в прикорневую розетку.
Цветки собраны в верхушечные кистевидные или метельчатые соцветия. Имеется 6 свободных, радиально расположенных, с 3 или 7 жилками, белых прицветников. Есть 6 тычинок, из которых 3 — длинные и 3 — короткие, однако все короче чашелистиков. Пестик 1.
Плод — коробочка, содержащая 2—8 семян.
Тропические растения. Наибольшее число видов рода произрастает в Южной Африке и на Мадагаскаре, некоторые виды обнаружены в Южной Америке, Мексике и Европе.
Некоторые виды (венечник ветвистый, венечник лилиаго) используются в качестве декоративных растений[4].
По информации базы данных The Plant List, род включает 9 видов[5]:
Вене́чник, или Анте́рикум (лат. Anthéricum) — род многолетних травянистых растений семейства Спаржевые (Asparagaceae).