El ratolí marsupial de Douglas (Sminthopsis douglasi) és un marsupial de color marró a la part superior i blanc a la part inferior. Té una mida corporal de 100-135 mm, amb una cua de 60-105 mm, fent una mida total de 160-240 cm. Pesa 40-70 grams. Els exemplars sans tenen una cua en forma de pastanaga, plena de reserves de greix.
El ratolí marsupial de Douglas (Sminthopsis douglasi) és un marsupial de color marró a la part superior i blanc a la part inferior. Té una mida corporal de 100-135 mm, amb una cua de 60-105 mm, fent una mida total de 160-240 cm. Pesa 40-70 grams. Els exemplars sans tenen una cua en forma de pastanaga, plena de reserves de greix.
Die Douglas-Schmalfuß-Beutelmaus (Sminthopsis douglasi), auch als Julia-Creek-Schmalfußbeutelmaus bekannt, ist eine Beuteltierart aus der Gattung der Schmalfuß-Beutelmäuse.
Die Douglas-Schmalfuß-Beutelmaus ist die größte Art ihrer Gattung. Ihre Körperlänge variiert zwischen 160 und 240 Millimetern, wovon der Schwanz, der als Fettspeicher dient, 60 bis 105 Millimeter ausmacht. Ihr Gewicht beträgt zwischen 40 und 70 Gramm. Der Hinterfuß erreicht eine Länge von 22 bis 24 Millimetern. S. douglasi hat braunes Fell mit grauen Flecken, einen dunklen Streifen von der Stirn bis zur Nase und einen weißen Bauch. Typisches Unterscheidungsmerkmal zu anderen Sminthopsis-Arten sind dunkle Haarringe um die Augen.[1]
Diese Beutelmaus lebt im Nordwesten des australischen Bundesstaats Queensland in den Mitchell-Grass-Bergen (Mitchell Grass Downs) nahe den Orten Julia Creek (nach dem diese Schmalfuß-Beutelmaus ihren englischen Namen erhielt) und Richmond.[2] Zudem lebt die Art möglicherweise auf dem Mitchell-Plateau in Westaustralien.[3]
Die Douglas-Schmalfuß-Beutelmaus ist nachtaktiv, den Tag verbringt sie in selbst gegrabenen Erdlöchern. Bei Regen sucht sie auch unter niedriger Vegetation Schutz.
Die vorwiegende Nahrung dieser Beutelmaus besteht aus Insekten, Hundertfüßern, Spinnen, Skorpionen und Skinken. Sie jagen aber auch Eidechsen und Mäuse. Die Art trinkt nicht häufig, da sie ausreichend Feuchtigkeit durch den Verzehr von Nahrung erhält.
Die Fortpflanzung kann zu jeder Jahreszeit erfolgen. Die Tragzeit beträgt zwölf Tage. Neugeborene haben eine Größe von 4 Millimetern und ein Gewicht von 15 Milligramm. Sie atmen zunächst über ihre Haut.[4][5] Bis zu acht Junge werden in einer beutelartigen Hautfalte am Bauch des Weibchens gesäugt. Jungtiere erbeuten bereits im Alter von zehn Wochen selbstständig Insekten.
Weibchen werden mit 17 bis 27 Wochen geschlechtsreif, Männchen mit 28 bis 31 Wochen. Diese Reifeverschiebung könnte dazu dienen, Inzuchten zwischen Geschwistertieren zu verringern.[1]
Bis zu ihrer Wiederentdeckung war die Art nur von vier Funden bekannt. Obwohl die Populationsgröße von der Tendenz her abnimmt, wird die Art von der IUCN als gering gefährdet (near threatened) gelistet, steht aber in Australien als bedrohte Art unter gesetzlichem Schutz.
Hauptbedrohung stellen die Umwandlung ihres Lebensraums in Viehweiden dar und die Prädation durch eingeschleppte Arten wie Katze und Fuchs. Auch die Duftende Akazie (Acacia nilotica) ist eine Gefahr für den Lebensraum dieses Beutelsäugers, da die in den 1890er-Jahren eingeführte Akazie durch starke Beschattung und hohen Wasserbedarf neben der Zerstörung des Graslandes die Ausbildung von Unterholz behindert, das von Sminthopsis douglasi als Schutz- und Rückzugsraum benötigt wird.[1]
Die Douglas-Schmalfuß-Beutelmaus (Sminthopsis douglasi), auch als Julia-Creek-Schmalfußbeutelmaus bekannt, ist eine Beuteltierart aus der Gattung der Schmalfuß-Beutelmäuse.
The Julia Creek dunnart (Sminthopsis douglasi) is a marsupial with a buffy brown upperside and white underside. This dunnart has a body length of 100–135 mm with a tail of 60–105 mm to make a total length of 160–240 mm. Its weight is between 40 and 70 g. The length of the hind foot is 22–24 mm. The species has a dark brown triangle colour from above and below the eye with the point at the nose, and another dark stripe on top of the skull. A healthy dunnart has a carrot-shaped tail filled with fat stores.
Julia Creek dunnarts are typically found on 8000 km² in the Mitchel Grass downs of riparian grasslands, between Julia Creek and Richmond in Queensland, it possibly occurs in the Mitchell Plateau of Western Australia.[1] The prickly acacia is a threat to its habitat as it kills native grasslands. Cultivation and introduced species also threaten this dasyurid's habitat.
During the dry season, it shelters in cracks in the ground; in the wet season it shelters under vegetation. This nocturnal animal doesn't drink often as all the water it needs is in the food. Gestation is for 13 to 16 days with an average of eight young born. The joeys are dependent on the mother for around 70 days. The age at which captive animals commence breeding ranges from 13 to 38 weeks (females) and 23 to 40 weeks (males). Breeding in wild populations is seasonal and occurs over a six-month period from August to March, which encompasses the hottest and wettest time of the year. Both females and males are known to be capable of breeding in more than one season and females have the potential to rear two litters in a season.[3] A 4 mm-long joey can breathe through its skin.
The diet of this species is made up of insects and small vertebrates.
The Julia Creek dunnart is currently listed as a near threatened species by the IUCN.[2] This is likely due to the invasion of prickly acacia plants and introduced predators such as cats and foxes. It was thought to be extinct in the 1930s until it was rediscovered in the 1992.
The Julia Creek dunnart (Sminthopsis douglasi) is a marsupial with a buffy brown upperside and white underside. This dunnart has a body length of 100–135 mm with a tail of 60–105 mm to make a total length of 160–240 mm. Its weight is between 40 and 70 g. The length of the hind foot is 22–24 mm. The species has a dark brown triangle colour from above and below the eye with the point at the nose, and another dark stripe on top of the skull. A healthy dunnart has a carrot-shaped tail filled with fat stores.
El ratón marsupial de Douglas o Dunnart de Douglas (Sminthopsis douglasi) es una especie de marsupial dasiuromorfo de la familia Dasyuridae endémica de Australia.
Es de color marrón en la parte superior y blanco en la parte inferior.[1] Tiene un tamaño corporal de 100-135 mm, con una cola de 60-105 mm, haciendo un tamaño total de 160-240 mm. Pesa 40-70 gramos. Los ejemplares sanos tienen una cola en forma de zanahoria, llena de reservas de grasa.
La zona de distribución del ratón marsupial de Douglas se extiende en un territorio que abarca unos 8.000 km², en las praderas que rodean de Mitchell, entre Julia Creek y Richmond en Queensland, y posiblemente en la meseta de Mitchell de Australia Occidental. La acacia de Victoria (Acacia victoriae) pone en peligro su hábitat, ya que mata los pastizales nativos. Los cultivos y las especies animales importadas también destruyen su hábitat
Durante la estación seca, este ratón marsupial se esconde en las grietas que hay en el suelo; en la estación húmeda se esconde bajo la vegetación. Este animal nocturno no bebe a menudo, ya que toda el agua que necesita se encuentra en los alimentos. La gestación dura 12 días con un promedio de 8 crías en cada camada. Los machos son independientes a los 210 días y las hembras a los 168 días.
El ratón marsupial de Douglas o Dunnart de Douglas (Sminthopsis douglasi) es una especie de marsupial dasiuromorfo de la familia Dasyuridae endémica de Australia.
Sminthopsis douglasi Sminthopsis generoko animalia da. Dasyuromorphia ordenaren barruko ugaztuna da. Sminthopsinae azpifamilia eta Dasyuridae familian sailkatuta dago.
Sminthopsis douglasi Sminthopsis generoko animalia da. Dasyuromorphia ordenaren barruko ugaztuna da. Sminthopsinae azpifamilia eta Dasyuridae familian sailkatuta dago.
Le dunnart de Douglas (Sminthopsis douglasi) et une souris marsupiale d'Australie
Il mesure entre 16 et 24 cm de long avec une longueur tête-corps de 10 à 13,5 cm et une longueur de queue de 6 à 10,5 cm. Son poids est compris entre 40 et 70 g. Le dos de cette souris est brun, le ventre blanc. Il a un triangle brun foncé qui va de dessus et de dessous l'œil jusqu'à la pointe du museau. Il porte une autre bande foncée au sommet du crane. La queue est grosse, en forme de carotte chez un animal en bonne santé, car c'est là qu'il stocke ses réserves de matière grasse.
On le trouve dans les prairies environnant les chutes de Mitchel Grass, entre la rivière Julia et Richmond au Queensland, et peut-être sur le plateau Mitchell d'Australie occidentale. Le développement des acacias, les cultures et les espèces animales importées détruisent son habitat.
Il se nourrit d'insectes et de petits vertébrés.
C'est un animal nocturne qui vit dans les terriers en saison sèche, dans les herbes en saison des pluies. il boit très peu, trouvant la majorité de l'eau dans son alimentation.
La période de gestation est de 12 jours et les portées de 8 petits.
Le dunnart de Douglas (Sminthopsis douglasi) et une souris marsupiale d'Australie
Sminthopsis douglasi Archer, 1979 è un marsupiale della famiglia Dasyuridae.[2]
Ha il corpo con lunghezza di 100 – 135 mm e una coda di 60 – 105 mm per una lunghezza totale di 160 – 240 mm. Questa specie ha un triangolo color marrone scuro sopra e sotto l'occhio con il vertice sul muso, e un'altra striscia scura sopra la testa. Quando è in salute ha la coda a forma di carota, piena di depositi di grasso.
Vive nei 8.000 km² di prateria nelle colline erbose Mitchel Grass, tra Julia Creek e Richmond, nel Queensland, Australia; può trovarsi nel Mitchell Plateau dell'Australia occidentale.
Durante la stagione secca si rifugia nelle fessure del terreno; nella stagione umida si ripara nella vegetazione. Questo animale notturno non beve spesso, dato che l'acqua necessaria è nel cibo.
Si nutre di insetti e piccoli vertebrati.
La gestazione dura 12 giorni, con in media 8 neonati; i maschi sono autonomi in 210 giorni, le femmine in 168.
Sminthopsis douglasi è attualmente una specie classificata come prossima alla minaccia (Near Threatened) dalla IUCN; ciò è dovuto all'invasione di piante di acacia spinosa e di predatori come gatti e volpi.
Sminthopsis douglasi Archer, 1979 è un marsupiale della famiglia Dasyuridae.
Sminthopsis douglasi is een buidelmuis uit het geslacht Sminthopsis die voorkomt in de heuvels van Midden-Queensland tussen Julia Creek en Richmond, en mogelijk op het Mitchell Plateau (West-Australië). Waarschijnlijk vindt dit dier beschutting in spleten in de grond en paart het als er regen komt.
De bovenkant van het lichaam van deze grote Sminthopsis is geelbruin, met donkere stukken tussen de bek en de oren en voor de ogen. De onderkant is wit tot licht geelbruin. De brede staart, die ongeveer even lang is als de kop-romp, is olijfkleurig. De kop-romplengte bedraagt 100 tot 135 mm, de staartlengte 110 tot 130 mm, de achtervoetlengte 22 tot 24 mm en het gewicht 40 tot 70 g.
Bronnen, noten en/of referenties
Sminthopsis douglasi[2][3][4][5] är en pungdjursart som beskrevs av William Archer 1979. Sminthopsis douglasi ingår i släktet Sminthopsis och familjen rovpungdjur.[6][7] Inga underarter finns listade.[6]
Arten blir 110 till 135 mm lång (huvud och bål), har en lika lång eller något kortare svans och väger 40 till 70 g. På ovansidan förekommer spräcklig päls i brun och grå och undersidan är täckt av ljusbrun till vit päls. Huvudet kännetecknas av två ljusa strimmor mellan ögonen med en mörk strimma i mitten samt av svarta ögonringar. Även öronens utsida är svartaktig. På kinderna förekommer ibland en röd skugga. Svansens främre del är allmänt tjock och svansens spets är allmänt mörkare.[8]
Pungdjuret förekommer i norra Australien söder om Kap Yorkhalvön. Arten vistas där i mera torra gräsmarker. Honor föder upp till två kullar med åtta ungar per år.[1]
Individerna är aktiva på natten och gömmer sig på dagen i håligheter eller i den täta växtligheten. Sminthopsis douglasi äter olika insekter som andra ryggradslösa djur som kompletteras med små ödlor. Ofta kan honor före vintern fortplanta sig. Enstaka honor kan ha tre kullar under livet och hannar fortplantar sig oftast två gånger under livet.[8]
Arten jagas av introducerade rovdjur som tamkatter och rödrävar. Dessutom äter nötkreatur och får dessa växter som pungdjuret behöver som gömställe. Även det introducerade trädet Acacia nilotica minskar den låga växtligheten på marken genom sin dominans. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1]
Wikimedia Commons har media som rör Sminthopsis douglasi.
Wikispecies har information om Sminthopsis douglasi.
Sminthopsis douglasi är en pungdjursart som beskrevs av William Archer 1979. Sminthopsis douglasi ingår i släktet Sminthopsis och familjen rovpungdjur. Inga underarter finns listade.
Arten blir 110 till 135 mm lång (huvud och bål), har en lika lång eller något kortare svans och väger 40 till 70 g. På ovansidan förekommer spräcklig päls i brun och grå och undersidan är täckt av ljusbrun till vit päls. Huvudet kännetecknas av två ljusa strimmor mellan ögonen med en mörk strimma i mitten samt av svarta ögonringar. Även öronens utsida är svartaktig. På kinderna förekommer ibland en röd skugga. Svansens främre del är allmänt tjock och svansens spets är allmänt mörkare.
Pungdjuret förekommer i norra Australien söder om Kap Yorkhalvön. Arten vistas där i mera torra gräsmarker. Honor föder upp till två kullar med åtta ungar per år.
Individerna är aktiva på natten och gömmer sig på dagen i håligheter eller i den täta växtligheten. Sminthopsis douglasi äter olika insekter som andra ryggradslösa djur som kompletteras med små ödlor. Ofta kan honor före vintern fortplanta sig. Enstaka honor kan ha tre kullar under livet och hannar fortplantar sig oftast två gånger under livet.
Arten jagas av introducerade rovdjur som tamkatter och rödrävar. Dessutom äter nötkreatur och får dessa växter som pungdjuret behöver som gömställe. Även det introducerade trädet Acacia nilotica minskar den låga växtligheten på marken genom sin dominans. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.
Sminthopsis douglasi là một loài động vật có vú trong họ Dasyuridae, bộ Dasyuromorphia. Loài này được Archer mô tả năm 1979.[2]
.png){kind=small}
Bài viết liên quan đến động vật có vú này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Sminthopsis douglasi là một loài động vật có vú trong họ Dasyuridae, bộ Dasyuromorphia. Loài này được Archer mô tả năm 1979.
Sminthopsis douglasi (Archer, 1979)
Ареал
Сумчатая мышь Дугласа[1][2] (лат. Sminthopsis douglasi) — вид из рода узконогих сумчатых мышей семейства хищные сумчатые. Эндемик Австралии.
Вид был впервые описан в 1979 году австралийским палеонтологом Майком Арчером на основе изучения четырех музейных экземпляров, отловленных в период с 1911 по 1972 год. Вплоть до начала 1980-х годов вид считался вымершим, однако был повторно открыт в 1990 году[3]. Видовое название дано в честь Атола Дугласа, который в 1950—1960 года вместе со своей женой Марион активно собирал образцы летучих мышей для Музея Западной Австралии[en] в Перте, где он работал[4].
Обитает в северо-западной части австралийского штата Квинсленд в районе холмов Митчелл-Грасс[5]. Естественная среда обитания — субтропические редколесья с трескающимися глинистыми почвами, покрытые густой травяной растительностью[6].
Сумчатые мыши Дугласа являются крупнейшими представителями рода узконогих сумчатых мышей. Длина тела с головой колеблется от 130 до 135 мм, хвоста — от 120 до 130 мм. Вес взрослой особи — от 40 до 70 г[6]. Волосяной покров короткий, густой и мягкий. Спина бурого цвета с вкраплениями серого цвета. Брюхо окрашено в белый цвет. Морда вытянутая, заострённая. Имеются лицевые полосы. Глаза окружены тёмными волосами. Щеки и основание ушей рыжие. Уши средние. Задние лапы узкие. Хвост по длине чуть хорошие длины тела с головой. Как и у ряда других представителей рода у сумчатой мыши Дугласа в хвосте присутствуют жировые отложения[7].
Сумчатые мыши Дугласа ведут наземный, одиночный образ жизни. Активность приходится на ночь. В засушливый сезон днём прячутся, как правило, в трещинах, образовавшихся в земле; в сезон дождей находят защиту под низкорослыми растениями[8]. Питаются преимущественно насекомыми, а также мелкими беспозвоночными[6][7]. Ввиду того, что в этой еде содержится большой процент воды, сумчатая мышь Дугласа в течение длительного времени может обходиться без воды, а в период дефицита пищи — впадать в спячку[8].
Сумка развита хорошо. Количество сосков — 8. В неволе размножение происходит круглый год. В природе самка приносит по несколько приплодов в год. В приплоде обычно по шесть детёнышей (иногда восемь)[6][5]. Детёныши появляются на свет крошечными и беспомощными: средний вес составляет всего 15 миллиграмм, а длина тела — 4 мм. При этом дыхание осуществляется через кожу[8]. Половая зрелость у самцов наступает примерно через 28-31 недель, у самок — через 17-27 недель[6]. Продолжительность жизни — два-три года[3].
Сумчатая мышь Дугласа (лат. Sminthopsis douglasi) — вид из рода узконогих сумчатых мышей семейства хищные сумчатые. Эндемик Австралии.
줄리아크릭두나트(Sminthopsis douglasi)는 주머니고양이목 주머니고양이과에 속하는 유대류의 일종이다. 상체는 황갈색빛 갈색을 띠며 하체는 희다. 몸길이는 100~135mm, 꼬리 길이는 60~105mm로 전체 길이는 160~240mm 정도이다. 몸무게는 40g과 70g 사이이다. 뒷발 길이는 22~24mm이다. 눈 위와 아래 그리고 코 끝이 검은 갈색의 삼각형 형태를 이루며, 두개골 상단에 또다른 검은 줄무니가 있다. 건강한 두나트의 꼬리는 영양분 저장소 역할을 하며 당근 모양으로 살이 찐다.[3]
퀸즐랜드 주 줄리아 크릭과 리치먼드 사이의 미첼 초원 아래 강기슭의 8000km²에서 발견되며, 웨스턴오스트레일리아 주 미첼 평원에서도 서식하는 것으로 추정하고 있다.[1] 초원에서 가시가 있는 아카시아는 몸에 상처를 내서 이 종의 서식을 위협한다. 경작지 개간과 도입종의 증가도 주머니고양이과 동물의 서식지를 위협하고 있다.
건기에는 땅이 갈라진 틈 속에 은신처를 만들고, 우기에는 식물 속에 만든다. 이 야행성 동물은 물을 거의 마시지 않으며 필요한 수분은 먹이를 통해 얻는다. 임신 기간은 12일이고, 평균 8마리의 새끼를 낳는다. 수컷은 210일, 암컷은 168일 후에 독립한다. 4mm 길이의 새끼는 스키를 통해 호흡할 수 있다.
먹이는 곤충과 작은 척추동물로 이루어져 있다.
국제 자연 보전 연맹(IUCN)이 현재 취약근접종(NT, near threatened species)으로 분류하고 있다.[2] 가시가 있는 아카시아 식물 그리고 고양이, 여우와 같은 도입종 포식자들때문에 위협을 받고 있다.
줄리아크릭두나트(Sminthopsis douglasi)는 주머니고양이목 주머니고양이과에 속하는 유대류의 일종이다. 상체는 황갈색빛 갈색을 띠며 하체는 희다. 몸길이는 100~135mm, 꼬리 길이는 60~105mm로 전체 길이는 160~240mm 정도이다. 몸무게는 40g과 70g 사이이다. 뒷발 길이는 22~24mm이다. 눈 위와 아래 그리고 코 끝이 검은 갈색의 삼각형 형태를 이루며, 두개골 상단에 또다른 검은 줄무니가 있다. 건강한 두나트의 꼬리는 영양분 저장소 역할을 하며 당근 모양으로 살이 찐다.
