L'esquirol llistat de la jungla (Funambulus tristriatus) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. És endèmic dels Ghats Occidentals (Índia). Es tracta d'un animal diürn i semiarborícola. Els seus hàbitats naturals són els boscos tropicals perennifolis, els boscos caducifolis humits, les plantacions i els prats. Està amenaçat per la degradació del seu entorn natural per l'agroindústria, la tala d'arbres i l'expansió de les zones urbanes, així com per l'ús de pesticides.[1]
L'esquirol llistat de la jungla (Funambulus tristriatus) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. És endèmic dels Ghats Occidentals (Índia). Es tracta d'un animal diürn i semiarborícola. Els seus hàbitats naturals són els boscos tropicals perennifolis, els boscos caducifolis humits, les plantacions i els prats. Està amenaçat per la degradació del seu entorn natural per l'agroindústria, la tala d'arbres i l'expansió de les zones urbanes, així com per l'ús de pesticides.
Das Dschungel-Palmenhörnchen (Funambulus tristriatus) ist eine Hörnchenart aus der Gattung der Gestreiften Palmenhörnchen (Funambulus). Es ist in den Waldgebieten entlang der Westküste Indiens verbreitet.
Das Dschungel-Palmenhörnchen erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von etwa 15,8 bis 19,0 Zentimetern bei einem Gewicht von etwa 140 Gramm, es ist damit die größte Art der Gattung. Der Schwanz wird 13,9 bis 14,5 Zentimeter lang und ist damit etwas kürzer als der restliche Körper. Die Tiere sind oberseits dunkelbraun mit drei blassen Rückenstreifen, die Bauchseite ist hell und auf dem Schwanz verläuft eine rote Mittellinie.[1]
Das Dschungel-Palmenhörnchen kommt in den Regenwaldgebieten an der Westküste Indiens entlang der Westghats von etwa 20 Grad nördlicher Breite bis zur Südspitze der Halbinsel vor.[1][2]
Dschungel-Palmenhörnchen leben vor allem in den immergrünen tropischen Regenwäldern des Verbreitungsgebietes, wobei sie auch in Sekundärwäldern sowie in landwirtschaftlich genutzten Flächen zum Anbau von Tee, Kaffee und Kardamom mit Baumbeständen vorkommen.[1][2] Sie sind tagaktiv und leben vor allem in Bäumen.[2] Die Tiere ernähren sich von Pflanzenteilen und wirbellosen Tieren wie Termiten, Käfern und Hundertfüßern. In landwirtschaftlichen Flächen ernähren sie sich teilweise von den Feldfrüchten und fressen etwa die männlichen Blüten von Kokospalmen sowie Reis.[1]
Die Nester sind rund und haben einen Durchmesser von etwa 22 Zentimetern. Sie werden in Bäumen in Höhen von 2 bis etwa 30 Metern angelegt, meist jedoch unterhalb von 10 Metern und im Durchschnitt in etwa 5 Metern Höhe.[1] Die Hörnchen sind über das gesamte Jahr fortpflanzungsfähig, ein Wurf besteht aus durchschnittlich 2,6 Jungtieren. Die Generationsdauer liegt bei etwa 3 Jahren.[2]
Das Dschungel-Palmenhörnchen wird als eigenständige Art innerhalb der Gattung der Gestreiften Palmenhörnchen (Funambulus) eingeordnet, die aus fünf Arten besteht.[3] Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von George Robert Waterhouse aus dem Jahr 1837, der die Art anhand von Individuen aus dem südlichen „Hindostan“ (heute Indien) beschrieb. Dies wurde später auf die Westghats eingeschränkt.[3]
Innerhalb der Art werden einschließlich der Nominatform zwei Unterarten unterschieden:[1][3]
Das Dschungel-Palmenhörnchen wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) als nicht gefährdet (Least concern) eingeordnet.[2] Begründet wird dies durch das vergleichsweise große Verbreitungsgebiet, das angenommene häufige Vorkommen der Art und die große Anpassungsfähigkeit an Lebensraumveränderungen. Zu den potenziellen Bedrohungen gehören vor allem der zunehmende Lebensraumverlust durch Umwandlung der Habitate in landwirtschaftliche Gebiete und Siedlungsflächen sowie der starke Einsatz von Pestiziden und anderen Giften in der Landwirtschaft. Der Lebensraumverlust nahm im Vergleich zu den letzten zwanzig Jahren um etwa 10 % zu, weitere Steigerungen durch Dammprojekte sind absehbar. In landwirtschaftlich genutzten Flächen zum Anbau von Kaffee und Kardamom werden zudem heimische Schattenbäume durch eingeführte Arten ausgetauscht, die von den Hörnchen gemieden werden.[2]
Das Dschungel-Palmenhörnchen (Funambulus tristriatus) ist eine Hörnchenart aus der Gattung der Gestreiften Palmenhörnchen (Funambulus). Es ist in den Waldgebieten entlang der Westküste Indiens verbreitet.
The jungle palm squirrel, jungle striped squirrel, or Western Ghats squirrel (Funambulus tristriatus) is a species of rodent in the family Sciuridae which is endemic to India.
Its natural habitats are subtropical or tropical dry forests, but it is tolerant to habitat changes and is also common in tea plantations in the Western Ghats. It is confined to forests with tall trees along the west coast of the Indian Peninsula. This confinement has led the jungle palm squirrel to be considered a pest on cacao, mangos, grapes, and sapota, plants that commonly grow in the type of forest.
The ratio between males and females is not split evenly; males have been reported to have a larger population share. Potential factors for the uneven sex ratio include differences in "rate of persistence, mortality, dispersal, and predation pressure".[3]
The jungle palm squirrel, jungle striped squirrel, or Western Ghats squirrel (Funambulus tristriatus) is a species of rodent in the family Sciuridae which is endemic to India.
La ardilla de la palma de la jungla o ardilla de la palma de los Ghats occidentales (Funambulus tristriatus)[2] es una especie de roedores de la familia Sciuridae endémica de la India.
Sus hábitats naturales son los bosques secos y plantaciones subtropicales o tropicales. Esta especie es tolerante a los cambios de hábitat y es común en las plantaciones de té en los Ghats occidentales. Esta ardilla está confinada a bosques con árboles altos dentro de la costa oeste de la península india. Este confinamiento ha llevado a que la ardilla de la selva sea una plaga para el cacao, mangos, uvas y sapota, que son plantas que comúnmente crecen en el tipo de bosque donde se encuentra esta ardilla. La proporción entre machos y hembras es desigual, se ha informado que los machos tienen una mayor proporción de la población. Los factores potenciales para la proporción desigual de sexos se cree que pueden estar entre la tasa de persistencia, mortalidad, dispersión y presión de depredación.
La ardilla de la palma de la jungla o ardilla de la palma de los Ghats occidentales (Funambulus tristriatus) es una especie de roedores de la familia Sciuridae endémica de la India.
Sus hábitats naturales son los bosques secos y plantaciones subtropicales o tropicales. Esta especie es tolerante a los cambios de hábitat y es común en las plantaciones de té en los Ghats occidentales. Esta ardilla está confinada a bosques con árboles altos dentro de la costa oeste de la península india. Este confinamiento ha llevado a que la ardilla de la selva sea una plaga para el cacao, mangos, uvas y sapota, que son plantas que comúnmente crecen en el tipo de bosque donde se encuentra esta ardilla. La proporción entre machos y hembras es desigual, se ha informado que los machos tienen una mayor proporción de la población. Los factores potenciales para la proporción desigual de sexos se cree que pueden estar entre la tasa de persistencia, mortalidad, dispersión y presión de depredación.
Funambulus tristriatus Funambulus generoko animalia da. Karraskarien barruko Callosciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Funambulus tristriatus Funambulus generoko animalia da. Karraskarien barruko Callosciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Funambulus tristriatus est une espèce de rongeurs de la famille des Sciuridés. Cet écureuil est endémique des Ghats occidentaux en Inde.
Selon Mammal Species of the World (version 3, 2005) (24 juin 2018)[4] :
Funambulus tristriatus est une espèce de rongeurs de la famille des Sciuridés. Cet écureuil est endémique des Ghats occidentaux en Inde.
Funambulus tristriatus is een zoogdier uit de familie van de eekhoorns (Sciuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Waterhouse in 1837.
Bronnen, noten en/of referenties
Funambulus tristriatus[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Waterhouse 1837. Funambulus tristriatus ingår i släktet Funambulus och familjen ekorrar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Arten blir 11,5 till 18 cm lång (huvud och bål) och har en ungefär lika lång svans. Vikten varierar mellan 45 och 215 g. Pälsen har på ovansidan en blek gråbrun till svartaktig färg. Kännetecknande är tre längsgående ljusa strimmor. Huvudet har en rödbrun till gråbrun färg.[7]
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[8]
Denna ekorre förekommer i sydvästra Indien i bergstrakten Västra Ghats. Arten når där 2100 meter över havet. Habitatet utgörs av varma städsegröna skogar samt av stadsparker och trädodlingar. Individerna är aktiva på dagen och klättrar i växtligheten eller går på marken. Honor kan para sig hela året och per kull föds i genomsnitt 2,6 ungar.[1]
Varje individ bygger ett bo av kvistar och av andra växtdelar som placeras i träd. Födan utgörs av blommor, frukter, bark, unga växtskott och frön samt smådjur som insekter och deras larver. Fortplantningssättet antas vara lika som hos andra arter av samma släkte.[7]
Funambulus tristriatus är en däggdjursart som först beskrevs av Waterhouse 1837. Funambulus tristriatus ingår i släktet Funambulus och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.
Arten blir 11,5 till 18 cm lång (huvud och bål) och har en ungefär lika lång svans. Vikten varierar mellan 45 och 215 g. Pälsen har på ovansidan en blek gråbrun till svartaktig färg. Kännetecknande är tre längsgående ljusa strimmor. Huvudet har en rödbrun till gråbrun färg.
Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.
Denna ekorre förekommer i sydvästra Indien i bergstrakten Västra Ghats. Arten når där 2100 meter över havet. Habitatet utgörs av varma städsegröna skogar samt av stadsparker och trädodlingar. Individerna är aktiva på dagen och klättrar i växtligheten eller går på marken. Honor kan para sig hela året och per kull föds i genomsnitt 2,6 ungar.
Varje individ bygger ett bo av kvistar och av andra växtdelar som placeras i träd. Födan utgörs av blommor, frukter, bark, unga växtskott och frön samt smådjur som insekter och deras larver. Fortplantningssättet antas vara lika som hos andra arter av samma släkte.
Sóc cọ rừng, hay sóc chồn rừng, sóc rừng có sọc, tên khoa học Funambulus tristriatus, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Waterhouse mô tả năm 1837.[2] Chúng là loài đặc hữu của Ấn Độ.
Sóc cọ rừng, hay sóc chồn rừng, sóc rừng có sọc, tên khoa học Funambulus tristriatus, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Waterhouse mô tả năm 1837. Chúng là loài đặc hữu của Ấn Độ.
정글팜다람쥐(Funambulus tristriatus)는 다람쥐과에 속해 있는 설치류의 일종이다.[2] "정글줄무늬다람쥐" 또는 "서가츠다람쥐"로도 불린다. 인도의 토착종이다. 자연 서식지는 아열대 또는 열대 기후 지역의 건조림과 플랜테이션이다. 서식지 변경에 따른 내성을 갖고 있으며, 서가츠 지역의 차 농장에서 흔하게 발견된다.
2종의 아종이 알려져 있다.[2]