Les tupaies cuafines (Dendrogale) són un gènere de tupaies de la família dels tupaids. Viuen al sud-est asiàtic. El gènere inclou les dues espècies següents:
Aquestes tupaies són les més petites de totes, amb una llargada corporal de 10–15 cm i un pes de 35–55 g.
A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Tupaia cuafina
Die Bergtupajas (Dendrogale) sind eine Säugetiergattung aus der Familie der Spitzhörnchen (Tupaiidae) mit zwei Arten:
Mit zehn bis 15 Zentimetern Körperlänge und 35 bis 55 Gramm Gewicht sind die Bergtupajas die kleinsten Spitzhörnchen. Ihre Oberseite ist schwarz oder braun gefärbt, die Unterseite ist heller. Beim Nördlichen Bergtupaja sind außerdem schwarz-weiße Gesichtszeichnungen vorhanden. Von den anderen Spitzhörnchenarten unterscheiden sie sich vor allem in ihrem Schwanz, der gleichmäßig mit kurzen, glatten Haaren bedeckt ist.
Ihr Lebensraum sind Wälder in einer Seehöhe von bis zu 1500 Meter. Sie sind tagaktive Baumbewohner, die auf den unteren Zweigen der Bäume und Büsche auf der Suche nach Nahrung, vorwiegend Insekten, aber auch Früchte.
Bergtupajas bringen meist zwei Jungtiere zur Welt, die bei der Geburt nur 6 Gramm schwer nackt und völlig hilflos sind. Vermutlich werden auch die Jungen dieser Gattung nur selten gesäugt. Durch die fettreiche Milch wachsen sie aber sehr schnell und werden schon nach einem Monat entwöhnt und sind nach zwei Monaten geschlechtsreif.
Das Borneo-Bergtupaja wird von der IUCN aufgrund des Verlustes des Lebensraumes als gefährdet gelistet, das Nördliche Bergtupaja gilt als häufig und nicht bedroht.
Die Bergtupajas (Dendrogale) sind eine Säugetiergattung aus der Familie der Spitzhörnchen (Tupaiidae) mit zwei Arten:
das Nördliche Bergspitzhörnchen oder Mausspitzhörnchen (D. murina), das im östlichen Thailand, Kambodscha und dem südlichen Vietnam lebt, sowie das Borneo-Bergspitzhörnchen (D. melanura), das auf Borneo endemisch ist.Mit zehn bis 15 Zentimetern Körperlänge und 35 bis 55 Gramm Gewicht sind die Bergtupajas die kleinsten Spitzhörnchen. Ihre Oberseite ist schwarz oder braun gefärbt, die Unterseite ist heller. Beim Nördlichen Bergtupaja sind außerdem schwarz-weiße Gesichtszeichnungen vorhanden. Von den anderen Spitzhörnchenarten unterscheiden sie sich vor allem in ihrem Schwanz, der gleichmäßig mit kurzen, glatten Haaren bedeckt ist.
Ihr Lebensraum sind Wälder in einer Seehöhe von bis zu 1500 Meter. Sie sind tagaktive Baumbewohner, die auf den unteren Zweigen der Bäume und Büsche auf der Suche nach Nahrung, vorwiegend Insekten, aber auch Früchte.
Bergtupajas bringen meist zwei Jungtiere zur Welt, die bei der Geburt nur 6 Gramm schwer nackt und völlig hilflos sind. Vermutlich werden auch die Jungen dieser Gattung nur selten gesäugt. Durch die fettreiche Milch wachsen sie aber sehr schnell und werden schon nach einem Monat entwöhnt und sind nach zwei Monaten geschlechtsreif.
Das Borneo-Bergtupaja wird von der IUCN aufgrund des Verlustes des Lebensraumes als gefährdet gelistet, das Nördliche Bergtupaja gilt als häufig und nicht bedroht.
Dendrogale huwa ġeneru ta' mammiferi (it-tupaji), fil-klassi Mammalia, fis-sottoklassi Theria, fl-infraklassi Eutheria (il-plaċentati), fl-ordni Scandentia, fil-familja Tupaiidae ma' 3 ġeneri oħra (Anathana, Tupaia u Urogale), b'2 speċi. Dan il-ġeneru jiġi it-2 l'akbar ta' suċċess fin-numru ta' speċi fl-ordni Scandetia.
(għal aktar informazzjoni ara l-artiklu Tupaja)
Dendrogale huwa ġeneru ta' mammiferi (it-tupaji), fil-klassi Mammalia, fis-sottoklassi Theria, fl-infraklassi Eutheria (il-plaċentati), fl-ordni Scandentia, fil-familja Tupaiidae ma' 3 ġeneri oħra (Anathana, Tupaia u Urogale), b'2 speċi. Dan il-ġeneru jiġi it-2 l'akbar ta' suċċess fin-numru ta' speċi fl-ordni Scandetia.
(għal aktar informazzjoni ara l-artiklu Tupaja)
Dendrogale is a genus of treeshrew in the family Tupaiidae found in Southeast Asia and Borneo.[1] It contains these species:
Dendrogale is a genus of treeshrew in the family Tupaiidae found in Southeast Asia and Borneo. It contains these species:
Bornean smooth-tailed treeshrew (D. melanura) Northern smooth-tailed treeshrew (D. murina)Dendrogale es un género de mamíferos escandentios la familia Tupaiidae. Su área de distribución comprende Tailandia, Camboya, Laos, Vietnam, y el norte de la isla de Borneo.
Se han descrito las siguientes especies:[1]
Dendrogale es un género de mamíferos escandentios la familia Tupaiidae. Su área de distribución comprende Tailandia, Camboya, Laos, Vietnam, y el norte de la isla de Borneo.
Dendrogale Scandentia generoko Tupaiidae familian sailkatuta dago.
Espezie hauek biltzen ditu:
Dendrogale Scandentia generoko Tupaiidae familian sailkatuta dago.
Dendrogale est un genre de mammifères de la famille des Tupaiidae.
Selon ITIS (8 mai 2010)[1], Mammal Species of the World (version 3, 2005) (8 mai 2010)[2] et NCBI (8 mai 2010)[3] :
Dendrogale est un genre de mammifères de la famille des Tupaiidae.
Dendrogale é un xénero de mamíferos placentarios da orde dos escandentios e familia dos tupaíidos.[1]
O xénero foi descrito en 1848 polo naturalista inglés John Edward Gray, en Proc. Zool. Soc. Lond., 1848: 23.[1]
O nome científico Dendrogale está formado polo elemento do latín científico dendro-, tirado do grego antigo δένδρον déndron, 'árbore', e a palabra grega γαλῆ galẽ, 'donicela'. Literalmente, 'donicela das árbores'.[2]
Na actualidade recoñécense no xénero as especies e subespecies seguintes:[1][3][4][5][6]
Dendrogale é un xénero de mamíferos placentarios da orde dos escandentios e familia dos tupaíidos.
Dendrogale (Gray, 1848) è un genere di mammiferi di piccola taglia appartenente alla famiglia dei Tupaiidae, diffuso in Indocina e nel Borneo.
Si differenziano dalle altre tupaie per la coda non ricoperta da lunghi peli, ma da una corta peluria.
Il genere Dendrogale comprende due specie:
Dendrogale (Gray, 1848) è un genere di mammiferi di piccola taglia appartenente alla famiglia dei Tupaiidae, diffuso in Indocina e nel Borneo.
Si differenziano dalle altre tupaie per la coda non ricoperta da lunghi peli, ma da una corta peluria.
Dendrogale est genus Scandentiorum familiae Tupaiidarum, in Paeninsula Indosinensi et Borneo endemicum.
Dendrogale est genus Scandentiorum familiae Tupaiidarum, in Paeninsula Indosinensi et Borneo endemicum.
Dendrogal[3] (Dendrogale) – rodzaj ssaka z rodziny tupajowatych (Tupaiidae).
Rodzaj obejmuje gatunki występujące w Azji Południowo-Wschodniej[4].
Nazwa rodzajowa jest połączeniem słów z języka greckiego: δενδρον dendron – „drzewo” oraz γαλή galē – „łasica”[5].
Hylogalea murina Schlegel & Müller, 1843
Do rodzaju należą następujące gatunki[3][4]:
Dendrogal (Dendrogale) – rodzaj ssaka z rodziny tupajowatych (Tupaiidae).
Dendrogale[1] é um gênero de mamífero da família Tupaiidae.
Slätsvansspetsekorrar (Dendrogale) är ett släkte i familjen spetsekorrar med två arter.[1][2]
Med en kroppslängd (huvud och bål) av 10 till 15 centimeter, en svanslängd av 9 till 14,5 centimeter och en vikt mellan 35 och 55 gram är de jämförelsevis små i familjen. Pälsen är på ovansidan svart- eller brunaktig och på undersidan ljusare. Den norra arten har dessutom svart-vita mönster i ansiktet. Kännetecknande är arternas svans som är jämnt täckt med släta korta hår. Klorna är hos den sydliga arten långa och hos den nordliga arten korta.[3]
Habitatet utgörs av skogar upp till 1500 meter över havet. Arterna är aktiva på dagen och vistas främst på trädens och buskarnas undre grenar. De äter huvudsakligen insekter men matades i fångenskap framgångsrik med frukter.[3]
Honor av Dendrogale murina föder vanligen två ungar per kull. Dessa väger i början cirka 6 till 10 gram är nakna och hjälplösa. Troligen dias ungarna lika sällan som ungar av andra släkten i samma familj. På grund av den fettrika mjölken växer de fort. Honan sluter redan efter en månad att ge di och efter två månader är ungarna könsmogna.[4] Den andra arten har troligen ett liknande fortplantningssätt.
Arten på Borneo listas av IUCN med kunskapsbrist, den andra arten betraktas som livskraftig.[2]
Slätsvansspetsekorrar (Dendrogale) är ett släkte i familjen spetsekorrar med två arter.
Nordlig slätsvansspetsekorre (D. murina) förekommer i östra Thailand, Kambodja och södra Vietnam. Sydlig slätsvansspetsekorre (D. melanura) är endemisk på Borneo.Med en kroppslängd (huvud och bål) av 10 till 15 centimeter, en svanslängd av 9 till 14,5 centimeter och en vikt mellan 35 och 55 gram är de jämförelsevis små i familjen. Pälsen är på ovansidan svart- eller brunaktig och på undersidan ljusare. Den norra arten har dessutom svart-vita mönster i ansiktet. Kännetecknande är arternas svans som är jämnt täckt med släta korta hår. Klorna är hos den sydliga arten långa och hos den nordliga arten korta.
Habitatet utgörs av skogar upp till 1500 meter över havet. Arterna är aktiva på dagen och vistas främst på trädens och buskarnas undre grenar. De äter huvudsakligen insekter men matades i fångenskap framgångsrik med frukter.
Honor av Dendrogale murina föder vanligen två ungar per kull. Dessa väger i början cirka 6 till 10 gram är nakna och hjälplösa. Troligen dias ungarna lika sällan som ungar av andra släkten i samma familj. På grund av den fettrika mjölken växer de fort. Honan sluter redan efter en månad att ge di och efter två månader är ungarna könsmogna. Den andra arten har troligen ett liknande fortplantningssätt.
Arten på Borneo listas av IUCN med kunskapsbrist, den andra arten betraktas som livskraftig.
Dendrogale là một chi động vật có vú trong họ Tupaiidae, bộ Scandentia. Chi này được Gray miêu tả năm 1848.[1] Loài điển hình của chi này là Hylogalea murina Schlegel and Müller, 1843.
Chi này gồm các loài:
Dendrogale là một chi động vật có vú trong họ Tupaiidae, bộ Scandentia. Chi này được Gray miêu tả năm 1848. Loài điển hình của chi này là Hylogalea murina Schlegel and Müller, 1843.
가는꼬리투파이아속(Dendrogale)은 청서번티기과에 속하는 나무두더지 속의 하나이다. 인도차이나와 보르네오섬에 널리 분포한다. 다른 청서번티기와 달리 꼬리에 긴 털이 아닌 짧은 털이 덮여 있다.[1]
다음 2종을 포함하고 있다.[2]