Sorex a zo ur genad e rummatadur ar bronneged, ennañ an darn vrasañ eus ar minoc'hed.
Sorex a zo ur genad e rummatadur ar bronneged, ennañ an darn vrasañ eus ar minoc'hed.
El gènere Sorex es troba distribuït per Europa i Nord-amèrica i és l'únic membre vivent de la tribu Soricini.
El gènere Sorex es troba distribuït per Europa i Nord-amèrica i és l'únic membre vivent de la tribu Soricini.
Die Rotzahnspitzmäuse (Sorex) sind eine Säugetiergattung aus der Familie der Spitzmäuse (Soricidae). In einem weiteren Sinn wird auch die Unterfamilie der Soricinae so bezeichnet. Sie umfasst 86 Arten, von denen mehrere auch in Europa verbreitet sind.
Rotzahnspitzmäuse erreichen eine Kopfrumpflänge von 46 bis 100 Millimeter, wozu noch 25 bis 82 Millimeter Schwanz kommen. Ihr Gewicht beträgt zwischen 2 und 18 Gramm. Die Fellfärbung variiert von sandfarben bis schwarz und kann auch gemustert sein. Die Augen sind klein, auch die Ohren ragen kaum aus dem Fell. Der Schwanz ist bei erwachsenen Tieren oft unbehaart. Ihre 30 bis 32 Zähne weisen rote Spitzen auf.
Rotzahnspitzmäuse leben in Europa, in den nördlichen und zentralen Teilen Asiens sowie in Nord- und Mittelamerika (bis Guatemala). Sie bewohnen eine Vielzahl von Lebensräumen, bevorzugen jedoch eher feuchte Gebiete.
Rotzahnspitzmäuse ernähren sich vorwiegend von Insekten, Spinnen, Würmern und Schnecken und sind durch eine hohe Stoffwechselrate gekennzeichnet. Sie sind sehr fruchtbar, das Weibchen kann mehrmals pro Jahr nach einer Tragzeit von wenigen Wochen bis zu zehn Jungtiere zur Welt bringen.
Mehrere Arten werden von der IUCN wegen der Zerstörung ihres Lebensraumes oder ihres kleinen Verbreitungsgebietes als gefährdet oder bedroht gelistet. Zwei Arten, Sorex cansulus und Sorex kozlovi, gelten unmittelbar als vom Aussterben bedroht (critically endangered), zwölf weitere als bedroht oder gefährdet.
Mehrere Arten leben auch in Mitteleuropa, dies sind:
Im südlichen Europa kommen die Iberische Waldspitzmaus (Sorex granarius), die Italienische Waldspitzmaus (Sorex samniticus) und die neuentdeckte Arvonchi-Wüstenspitzmaus (Sorex arunchi) vor. Im nördlichen und östlichen Europa leben darüber hinaus die Knirpsspitzmaus (Sorex minutissimus), die Lappland- oder Maskenspitzmaus (Sorex caecutiens), die Taigaspitzmaus (Sorex isodon), Sorex tundrensis, Sorex averini und Sorex volnuchini.
Zu den bekanntesten nordamerikanischen Arten zählen die Amerikanische Zwergspitzmaus (Sorex hoyi), die Amerikanische Maskenspitzmaus (Sorex cinereus), die Langschwanzspitzmaus (Sorex dispar) und die Amerikanische Wasserspitzmaus (Sorex palustris)
Insgesamt werden knapp 86 Arten unterschieden, wobei die Systematik einiger Arten sowie die Einteilung in Untergattungen noch nicht restlos geklärt ist. Die folgende Liste folgt Burgin et al. (2018) und ordnet die Arten nach dem wissenschaftlichen Namen:
Die Rotzahnspitzmäuse (Sorex) sind eine Säugetiergattung aus der Familie der Spitzmäuse (Soricidae). In einem weiteren Sinn wird auch die Unterfamilie der Soricinae so bezeichnet. Sie umfasst 86 Arten, von denen mehrere auch in Europa verbreitet sind.
Amenteẓẓa (assaɣ ussnan: Sorex) d tawsit n temsuṭaṭ yeṭṭafaren tawacult imenteẓẓaten deg tfesna n tmenteẓẓatin
Amenteẓẓa d aɣersiw meẓẓiyen (gar n 4 ar 18 cm) yettemcabi ar uɣeṛda, Aṭas n telmas-is ttidirent s tuget deg Uruppa d Asya d Tefriqt Ugafa
Amenteẓẓa (assaɣ ussnan: Sorex) d tawsit n temsuṭaṭ yeṭṭafaren tawacult imenteẓẓaten deg tfesna n tmenteẓẓatin
Amenteẓẓa d aɣersiw meẓẓiyen (gar n 4 ar 18 cm) yettemcabi ar uɣeṛda, Aṭas n telmas-is ttidirent s tuget deg Uruppa d Asya d Tefriqt Ugafa
The genus Sorex includes many of the common shrews of Eurasia and North America, and contains at least 142 known species and subspecies. Members of this genus, known as long-tailed shrews, are the only members of the tribe Soricini of the subfamily Soricinae (red-toothed shrews). They have 32 teeth.
These animals have long, pointed snouts, small ears, which are often not visible, and scent glands located on the sides of their bodies. As their eyesight is generally poor, they rely on hearing and smell to locate their prey, mainly insects. Some species also use echolocation. Distinguishing between species without examining the dental pattern is often difficult.
In some species, a female shrew and her dependent young form "caravans", in which each shrew grasps the rear of the shrew in front, when changing location.
The genus Sorex includes many of the common shrews of Eurasia and North America, and contains at least 142 known species and subspecies. Members of this genus, known as long-tailed shrews, are the only members of the tribe Soricini of the subfamily Soricinae (red-toothed shrews). They have 32 teeth.
These animals have long, pointed snouts, small ears, which are often not visible, and scent glands located on the sides of their bodies. As their eyesight is generally poor, they rely on hearing and smell to locate their prey, mainly insects. Some species also use echolocation. Distinguishing between species without examining the dental pattern is often difficult.
In some species, a female shrew and her dependent young form "caravans", in which each shrew grasps the rear of the shrew in front, when changing location.
Sorex es un género de mamífero soricomorfo de la familia Soricidae.
No todas las especies, de este género se han podido integrar en los subgéneros aceptados. Existen varias propuestas para los grupos de especies, basados en estudios de cromosomas, genéticos o morfológicos, pero no son congruentes.
Sorex es un género de mamífero soricomorfo de la familia Soricidae.
No todas las especies, de este género se han podido integrar en los subgéneros aceptados. Existen varias propuestas para los grupos de especies, basados en estudios de cromosomas, genéticos o morfológicos, pero no son congruentes.
Karihiir (Sorex) on putuktoiduliste seltsi karihiirlaste sugukonda kuuluv imetajate perekond.
Perekonda kuulub umbes 70 liiki.
Eestis elab 4 liiki karihiiri.
Karihiir (Sorex) on putuktoiduliste seltsi karihiirlaste sugukonda kuuluv imetajate perekond.
Perekonda kuulub umbes 70 liiki.
Sorex Soricidae familiako satitsuen antzeko animalien genero bat da. Eurasia eta Ipar Amerikan bizi dira.
Sorex Soricidae familiako satitsuen antzeko animalien genero bat da. Eurasia eta Ipar Amerikan bizi dira.
Sorex on päästäisiin kuuluva nisäkässuku.
Mammal Species of the World -teoksen mukaan sukuun kuuluvat seuraavat lajit ja alalajit:[1]
Sorex on päästäisiin kuuluva nisäkässuku.
Le genre Sorex regroupe les musaraignes proprement dites : les musaraignes sensu stricto parmi les autres espèces de la famille des Soricidés.
Les musaraignes sont de petits animaux (4 à 18 cm) ressemblant aux souris, mais dont le museau est long, pointu et mobile.
Plusieurs espèces sont largement répandues en Europe et en Asie.
Selon Mammal Species of the World (version 3, 2005) (13 janvier 2014)[1] et ITIS (13 janvier 2014)[2] :
Selon Mammal Species of the World (version 3, 2005) (21 janvier 2014)[3] et ITIS (21 janvier 2014)[4] :
[5]
[7]
Le genre Sorex regroupe les musaraignes proprement dites : les musaraignes sensu stricto parmi les autres espèces de la famille des Soricidés.
Les musaraignes sont de petits animaux (4 à 18 cm) ressemblant aux souris, mais dont le museau est long, pointu et mobile.
Plusieurs espèces sont largement répandues en Europe et en Asie.
Sorex (Linnaeus, 1758) è un genere di toporagni della famiglia dei Soricidi comprendente la maggior parte dei toporagni propriamente detti.
Al genere appartengono toporagni di piccole dimensioni con una lunghezza della testa e del corpo tra 46 e 100 mm, la lunghezza della coda tra 25 e 82 mm e un peso fino a 18 g. Il toporagno pigmeo è considerato il più piccolo mammifero vivente americano.[1]
Il cranio è delicato, basso, largo e con una scatola cranica relativamente grande, mentre il rostro è sottile ed appuntito. Quasi tutti i denti presentano una pigmentazione rossastra sulle cuspidi. Gli incisivi anteriori superiori sono ingranditi e con una cuspide supplementare posteriore, simile nelle dimensioni ai due denti unicuspidati contigui, ossia il secondo e terzo incisivo. I due primi premolari sono ridotti, con il secondo più piccolo del primo e situato più esternamente rispetto agli altri. Il terzo premolare è ben sviluppato e simile in struttura ai molari, i quali esibiscono la caratteristica disposizione delle cuspidi a W. Nella mandibola gli incisivi anteriori sono allungati e praticamente disposti orizzontalmente, a forma di scalpello e con il bordo tagliente dentellato.
Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:
3 3 1 3 3 1 3 3 3 1 1 1 1 1 1 3 Totale: 32 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;La pelliccia è relativamente corta, liscia e densa e la maggior parte delle specie effettua una muta tra l'inverno e la primavera. Il colore generale varia dal grigiastro al bruno-rossastro o nerastro ed è più chiaro ventralmente, talvolta con una striscia dorsale più scura. Il muso è allungato ed affusolato, ricoperto all'estremità di lunghe vibrisse. Gli occhi sono piccoli e le orecchie sono visibili ma poco sviluppate. Gli arti sono gracili e tutte le zampe suno munite di cinque dita, ognuna provvista di un artiglio affilato e schiacciato lateralmente. La coda è sottile e finemente ricoperta di peli, lunga più o meno la metà della testa e del corpo. Le femmine hanno tre o quattro paia di mammelle.
L'areale di questo genere comprende l'intera Ecozona paleartica dal Portogallo al Giappone e quella neartica, dall'Alaska fino al Guatemala a sud.
Vivono nelle aree temperate ed artiche dell'Emisfero settentrionale, dove preferiscono le zone più umide.
Il genere è suddiviso in tre sottogeneri e 80 specie:
Sottogenere Otisorex (De Kay, 1842) - Le orecchie sono relativamente grandi e prominenti. Il naso è allungato.
Sottogenere Sorex - Le orecchie sono relativamente corte e parzialmente nascoste nella pelliccia. Il naso non è estremamente allungato.
Sottogenere Ognevia (Heptner & Dolgov, 1967) - Una grossa dentellatura accessoria è presente sulla superficie degli incisivi superiori anteriori.
Incertae sedis - Gli appartenenti a questo gruppo hanno caratteristiche comuni ad entrambi i sottogeneri principali.
Recenti studi molecolari hanno rafforzato la distinzione tra i due sottogeneri principali, evidenziando una linea evolutiva comprendente i membri del genere Otisorex, sviluppata nel Continente americano e diffusasi successivamente nella Siberia nord-orientale.[2]
Sorex (Linnaeus, 1758) è un genere di toporagni della famiglia dei Soricidi comprendente la maggior parte dei toporagni propriamente detti.
Sorex is een geslacht van zoogdieren uit de familie spitsmuizen (Soricidae). De wetenschappelijke naam van het geslacht werd in 1758 gepubliceerd door Carl Linnaeus.[1]
Sorex is een geslacht van zoogdieren uit de familie spitsmuizen (Soricidae). De wetenschappelijke naam van het geslacht werd in 1758 gepubliceerd door Carl Linnaeus.
Sorex (langhalespissmus) er en slekt i spissmusfamilien (Soricidae) og tilhører underfamilien rødtannspissmus (Soricinae) og tribuset Soricini, som kun inneholder denne ene slekten. Inndelingen av de omkring 80 Sorex-artene er imidlertid både uavklart og svært kompleks, så man har tatt i bruk to eller tre underslekter og flere artskomplekser. Underslektene som benyttes er som oftest (Otisorex) og (Sorex), av og til også (Ognevia). Fem arter fra denne slekten lever naturlig i Norge.
Krattspissmusa er synonym med typearten, slik den ble beskrevet av Carl von Linné i 1758. Den gir således opphav til det vitenskapelige navnet på såvel slekten Sorex som til familienavnet Soricidae (spissmusfamilien).
Sorex-artene er som oftest grå til rødbrune i fargen og pelsen er kort. Artene har relativt lange, tynne haler med fint hår, og lange, spisse og svært bevegelige snuter utrustet med lange og svært følsomme værhår ytterst. Ørene er små og ofte vankelige å få øye på. De har duftkjertler på sidene av kroppen. De blir 46 til 100 mm lange, og har haler på 25-82 mm. De veier mellom 2 og 18 gram. Halen hos voksne dyr er ofte uten pels.
Øynene er små og synet er dårlig. De har imidlertid god hørsel og fantastisk god luktesans, som de benytter til å finne byttedyr med. Artene eter mest insekter, larver og makk. Noen arter bruker også ekkolokalisering.
Sorex-artene har 32 tenner. Som alle rødtannspissmus har dyra jern utfelt i emaljen på tennene, noe som gir røde tannspisser og øker slitestyrken på den delen av emaljen som farges rød.[1] Det er ofte vanskelig å skjelne mellom artene uten å undersøke tannmønsteret.
I inndelingen under brukes to underslekter. Inndelingen følger stort sett Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference og er i henhold til Hutterer (2005).[2] Navn i parentes er ikke offisielle norske navn, men kun beskrivelser.
. PMID 17101039. doi:10.1186/1471-2148-6-93. Besøkt 17. juli 2016.CS1-vedlikehold: Flere navn: forfatterliste (link) 
.jpg){kind=small}
Denne zoologirelaterte artikkelen er foreløpig kort eller mangelfull, og du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide den. Sorex (langhalespissmus) er en slekt i spissmusfamilien (Soricidae) og tilhører underfamilien rødtannspissmus (Soricinae) og tribuset Soricini, som kun inneholder denne ene slekten. Inndelingen av de omkring 80 Sorex-artene er imidlertid både uavklart og svært kompleks, så man har tatt i bruk to eller tre underslekter og flere artskomplekser. Underslektene som benyttes er som oftest (Otisorex) og (Sorex), av og til også (Ognevia). Fem arter fra denne slekten lever naturlig i Norge.
Krattspissmusa er synonym med typearten, slik den ble beskrevet av Carl von Linné i 1758. Den gir således opphav til det vitenskapelige navnet på såvel slekten Sorex som til familienavnet Soricidae (spissmusfamilien).
Multimedia w Wikimedia Commons Ryjówki[16] (Soricini) – monotypowe plemię owadożernych ssaków z rodziny ryjówkowatych (Soricidae).
Plemię obejmuje gatunki występujące w Ameryce Północnej i Eurazji[17].
Charakteryzują się wydłużonym pyskiem, małymi, często niewidocznymi uszami, długim ogonem oraz obecnością gruczołów zapachowych. Żywią się głównie owadami. Posiada 32 zęby o zabarwieniu od słomkowożółtego do brunatnoczarnego. U niektórych gatunków stwierdzono wykorzystywanie ultradźwięków do echolokacji.
Wzór zębowy I C P M 32 = 3 1 3 3 2 0 1 3Nazwa rodzajowa pochodzi od łacińskiego słowa sorex – „ryjówka” (od greckiego ὕραξ hurax – „ryjówka”)[18].
Do plemienia należy jeden rodzaj ryjówka (Sorex) z następującymi gatunkami[16][17]:
Ryjówki (Soricini) – monotypowe plemię owadożernych ssaków z rodziny ryjówkowatych (Soricidae).
Sorex é um gênero mamífero da família Soricidae.
Sorex är ett däggdjurssläkte i familjen näbbmöss. De flesta näbbmusarterna som förekommer i norra Europa tillhör släktet. Hela antalet arter ligger omkring 80.
Arterna i släktet når en kroppslängd mellan 46 och 100 millimeter och därtill kommer en 25 till 82 millimeter lång svans. Vikten ligger mellan 2 och 18 gram.[1] Pälsens färg varierar mellan sandfärgade och svart, hos vissa arter finns mönster. Ögonen är små och även ytteröronen är nästan gömd i pälsen. Hos vuxna individer saknar svansen ofta hår. De har 30 till 32 tänder som kännetecknas av en rödaktig tandemalj.
På varje sida av överkäken förekommer, förutom framtänder och kindtänder, fem enkla tänder med en spets (istället för en hörntand). Framtänderna i över- och underkäken är ganska stora. Knölarna på premolaren och på de första två molarerna bildar ett W. Tandformeln är oftast I 1/1, enkla tänder eller hörntand 5/1, P 1/1, M 3/3, alltså 32 tänder. Vissa avvikelser kan förekomma.[2]
Dessa näbbmöss förekommer i Europa, i norra och centrala delar av Asien samt i Nord- och Centralamerika (ner mot Guatemala). De lever i olika habitat men föredrar våta områden.[1]
Individerna kan vara aktiva på dagen och på natten. Med undantag av den vanliga näbbmusen (Sorex araneus) gräver de sällan i marken. Några arter som Sorex palustris och Sorex bendirii har anpassad sig till ett liv vid vattnet.[1]
Arterna har liksom alla näbbmöss en hög ämnesomsättning. De äter främst insekter, maskar, snäckor och spindeldjur. Dessutom ingår kadaver och några växtdelar i födan.[1] Honor kan para sig flera gånger per år under de varma månader och per kull föds upp till 12 ungar. Före födelsen byggs ett klotrunt näste av växtdelar. Ungarna diar sin mor 3 till 5 veckor. Hos flera arter bildar ungarna vid utflykter en karavan. Varje unge håller sig med tänderna fast i stjärten på individen framför.[1]
Flera arter hotas genom förstöringen av levnadsområdet. IUCN listar S. stizodon och S. sclateri som akut hotade (critically endangered), flera andra arter listas som sårbar eller nära hotad.[3]
Sorex är ett däggdjurssläkte i familjen näbbmöss. De flesta näbbmusarterna som förekommer i norra Europa tillhör släktet. Hela antalet arter ligger omkring 80.
Рід Мідиця відноситься до підродини «бурозубих землерийок» (бурозубок) (Soricinae) разом з іншими 13 родами, при цьому рід формує окрему трибу Soricini:
Загалом відомо 77 сучасних видів роду мідиця, яких групують у принаймні 4 підроди (один не названий, ймовірно це збірна група):
1) підрід невизначений — 12 видів,
2) підрід Sorex (s. str.) — 32 види,
3) підрід Ognevia — 1 вид,
4) підрід Otisorex — 32 види.
Нижче наведений перелік запозичено з огляду «Види ссавців світу» (2005).
Рід представлений у фауні України 4 видами:
Окрім того, в Україні (власне, у Криму) мешкають дві популяції мідиць з нез'ясованих таксономічним статусом (підвиди материкових видів чи окремі від них види?)?
Для виду Sorex araneus властивий широкий хромосомний поліморфізм. В Україні представлено принаймні 3-4 хромосомні раси, що відрізняються кількістю і комбінаціями злиття (робертсонівський поліморфізм) окремих хромосом.
Для представників родини характерні такі ознаки, як: дрібні розміри тіла (звичайно 46-100 мм), відносно довгий хвіст (бл. 50-80% довжини тіла, 25-82 мм), вага 2.1—18.0 грам, малі очі, відсутні вушниці (зовнішні вуха). Носовий відділ голови видовжений у рухомий хоботок.
Sorex là một chi động vật có vú trong họ Chuột chù, bộ Soricomorpha. Chi này được Linnaeus miêu tả năm 1758.[1] Loài điển hình của chi này là Sorex araneus Linnaeus, 1758.
Chi này gồm các loài:
Phương tiện liên quan tới Sorex tại Wikimedia Commons
Bài viết liên quan đến họ Chuột chù này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Sorex là một chi động vật có vú trong họ Chuột chù, bộ Soricomorpha. Chi này được Linnaeus miêu tả năm 1758. Loài điển hình của chi này là Sorex araneus Linnaeus, 1758.
鼩鼱屬（高山鼩鼱），哺乳綱、食蟲目 、鼩鼱科的一屬，而與鼩鼱屬（高山鼩鼱）同科的動物尚有長尾鼩屬（長尾鼩）、荒漠鼩鼱屬（荒漠鼩鼱）、水鼩鼱屬（水鼩鼱）等之數種哺乳動物。
뒤쥐류 또는 긴꼬리땃쥐류는 붉은이땃쥐류의 뒤쥐속(Sorex)에 속하는 땃쥐류를 두루 일컫는 말이다.[1] 유라시아와 북아메리카에서 흔히 볼 수 있다. 뒤쥐족(Soricini)의 유일속이다. 32개의 이빨을 갖고 있다.
