Lycodes esmarkii és una espècie de peix de la família dels zoàrcids i de l'ordre dels perciformes.
Menja ofiuroïdeus.[6]
És un peix marí i d'aigües profundes que viu entre 251-1.090 m de fondària.[4][7]
Es troba a l'Atlàntic nord: el Canadà, les Illes Fèroe, Groenlàndia, Islàndia, Noruega, la Gran Bretanya[8] i els Estats Units.[9][10][11][12][13][14][15][16][17][18][19][20][21]
És inofensiu per als humans.[4]
Lycodes esmarkii, Esmark's eelpout or the greater eelpout, is a species of marine ray-finned fish belonging to the family Zoarcidae, the eelpouts. This species is found in the North Atlantic Ocean.
Lycodes esmarkii was first formally described by the Norwegian zoologist Robert Collett with the type locality given as Varanger Fjord in northern Norway.[3] The specific name honours Collett's fellow Norwegian zoologist Lauritz Martin Esmark, who was the first to recognise that this taxon was a new species but who pernmitted Collett to describe it as such.[4]
Lycodes esmarkii has a dark uper body with a pale lower body, the two colour areas being sharply demarcated, there are between 4 and 9 irregular, pale bands which vary from simple stripes to more complex shapes. A white bar runs across the head and there are two spots above the lobes of the operculum. The peritoneum and inside of the mouth are black. The elongate bodyhas a depth at the origin of the anal fin of between 11% and 14% of its total length. This is a long-tailed eelpout, with the distance from the snout to the origin of the anal fin being equivalent of 36% to 44% of the total length. The head is moderate in size being equal to 21% to 25% of the total length. The origin of the dorsal fin is over the centre of the pectoral fin, the pectoral fins are rounded and of moderate length. There is a double lateral line with a lower branch running near to the anal fin and a branch along the middle of the flank. The pores on the head are small and the body has a dense covering of scales. The length of the row of teeth on the premaxilla is longer than the row on the palatine. This is a large species and has benn recorded as attaining a total length of 102 cm (40 in) off Iceland.[5]
Lycodes esmarkii is found in the North Atlantic Ocean from Virginiato Labrador, as well asBaffin Island, Greenland, Iceland and the Faroe Islands, It is also found along the Norwegian coast, the southeastern Barents Sea and Svalbard. It occurs along the Wyville Thomson Ridge as far south as the Shetland Islands and as far south as Stadt in Norway. The greater eelpout is a bathdemersal species which occurs at depths between 143 and 1,090 m (469 and 3,576 ft) where the temperature varies between −0.6 and 5.6 °C (30.9 and 42.1 °F). It is found on soft substrates.[5]
Lycodes esmarkii has a diet which is heavily dominated by brittle stars.[2] ). Females reach sexual maturity at a length of around 35 cm (14 in) while for males it is attained at around 38 cm (15 in) in the Davis Strait. They may reach an age of 12 years, based on otoliths sampled from a specimen with a total length of 63 cm (25 in) taken in the Barents Sea.[5]
Lycodes esmarkii, Esmark's eelpout or the greater eelpout, is a species of marine ray-finned fish belonging to the family Zoarcidae, the eelpouts. This species is found in the North Atlantic Ocean.
Lycodes esmarkii es una especie de peces de la familia de los Zoarcidae en el orden de los perciformes.
Los machos pueden llegar alcanzar los 75 cm de longitud total.[1][2]
Come ofiuroïdeus.[3]
Es un pez de mar y de aguas profundas que vive entre 251- 1090 m de profundidad.[1][4]
Se encuentra en el Atlántico norte: el Canadá, las Islas Feroe, Groenlandia, Islandia, Noruega, la Gran Bretaña.[5] y els Estados Unidos.[6][7][8][9][10][11][12][13][14][15][16][17][18]
Es inofensivo para los humanos.
Lycodes esmarkii es una especie de peces de la familia de los Zoarcidae en el orden de los perciformes.
Isokalpapyrstö (Lycodes esmarkii) on kivinilkkoihin kuuluva suuri ahvenkala, joka elää Pohjois-Atlantin kylmissä vesissä.[1]
Täysikasvuisen isokalpapyrstön pituus on keskimäärin 40–55 cm ja enimmillään 75 cm. Sillä on pitkänomainen ruumis, jossa on 115–118 selkänikamaa. Selkäpuoli on ruskea ja siinä on 5–7 valkeaa kuviota, jotka ovat poikasilla käänteisen y-kirjaimen muotoiset mutta muuttuvat iän myötä renkaan muotoisiksi. Ihon suomupeite ulottuu vatsaeviin, niskaan, parittomiin eviin sekä rintaevien tyveen. Kylkiviiva jakaantuu kahteen haaraan, joista ylempi ei ole näkyvissä. Muita tuntomerkkejä ovat musta vatsakalvo sekä umpisuolen puuttuminen – toisin kuin muilla Lycodes-suvun lajeilla.[1]
Isokalpapyrstö elää Atlantin valtameren pohjoisosissa. Levinneisyysalue ulottuu pohjoisessa Islannin pohjoispuolelle ja Barentsinmeren länsiosiin ja jatkuu Färsaarten ja Shetlandsaarten kautta Etelä-Norjaan. Atlantin länsireunalla sitä tavataan vyöhykkeellä, joka ulottuu Lounais-Gröönlannista Newfoundlandiin ja edelleen Virginian rannikolle.[1]
Isokalpapyrstö on pohjakala, joka elää 200–550 metrin syvyydessä pehmeässä merenpohjassa. Se viihtyy merivedessä, jonka lämpötila on 2–5 °C ja suolapitoisuus 34–35 promillea. Ravinnokseen se käyttää lähinnä piikkinahkaisia, kuten käärmetähtiä, meritähtiä ja merisiiliä. Syksyllä kutemisen jälkeen naaras laskee merenpohjaan noin 1 200 isoa mätimunaa (läpimitta 6 mm).[1]
Isokalpapyrstö (Lycodes esmarkii) on kivinilkkoihin kuuluva suuri ahvenkala, joka elää Pohjois-Atlantin kylmissä vesissä.
Lycodes esmarkii is een straalvinnige vissensoort uit de familie van puitalen (Zoarcidae).[1] De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1875 door Collett.
Bronnen, noten en/of referenties
Stor ålbrosme (Lycodes esmarkii) är en bottenfisk i familjen tånglakefiskar som lever i saltvatten. Den kallas också Esmarks ålbrosme.[2]
Den stora ålbrosmens främsta kännetecken är att sidor och rygg är täckta med ett flertal sneda, blekt gulaktiga ränder på mörk botten.[2] Ungfiskar kan ha Y-formade ränder. Som alla tånglakefiskar har den sammanvuxna rygg- stjärt- och analfenor, medan bukfenorna är små. Huvudet är stort och med överbett. Arten kan bli upp till 75 cm lång och väga 2 kg;[3] oftast är den dock under 50 cm.[4]
Arten är en bottenfisk som lever på ett djup mellan 50 och 500 m över mjukbotten, ofta nära kusten.[3] I Nordamerika har dock djup på över 1 000 m noterats. Födan består nästan enbart av ormstjärnor.[4]
Leken sker under sensommar till höst, då honan kan lägga upp till 1 000 stora ägg (omkring 6 mm) i ett skikt på bottnen. Äggen kläcks efter 4 till 6 veckor, och larverna är pelagiska i omkring en månad.[3]
Den stora ålbrosmen finns i Nordatlanten från nordöstra Nordamerika (Nunavut i Kanada) södra Grönland, över Island, Färöarna och Shetlandsöarna till södra Norge[4] och längs med norska kusten upp till Vita havet.[3]
Stor ålbrosme (Lycodes esmarkii) är en bottenfisk i familjen tånglakefiskar som lever i saltvatten. Den kallas också Esmarks ålbrosme.
