Aderyn a rhywogaeth o adar yw Paradigala cynffonhir (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: paradigalaod cynffonhir) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Paradigalla carunculata; yr enw Saesneg arno yw Long-tailed paradigalla. Mae'n perthyn i deulu'r Aderyn Paradwys (Lladin: Paradisaedae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. carunculata, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Mae'r paradigala cynffonhir yn perthyn i deulu'r Aderyn Paradwys (Lladin: Paradisaedae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Aderyn paradwys 12-gwifren Seleucidis melanoleucus Aderyn paradwys Albert Pteridophora alberti Aderyn paradwys brenhinol Cicinnurus regius Aderyn paradwys cynffonruban Astrapia mayeri Aderyn paradwys godidog Lophorina superba Aderyn paradwys gwych Cicinnurus magnificus Aderyn paradwys Macgregor Macgregoria pulchra Aderyn paradwys Stephanie Astrapia stephaniae Aderyn paradwys Wallace Semioptera wallacii Aderyn paradwys Wilson Cicinnurus respublica Aderyn paradwys ysblennydd Astrapia splendidissima Brân baradwys Lycocorax pyrrhopterus Crymanbig paradwys pigwelw Drepanornis bruijniiAderyn a rhywogaeth o adar yw Paradigala cynffonhir (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: paradigalaod cynffonhir) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Paradigalla carunculata; yr enw Saesneg arno yw Long-tailed paradigalla. Mae'n perthyn i deulu'r Aderyn Paradwys (Lladin: Paradisaedae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn P. carunculata, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia.
Die Langschwanz-Paradigalla (Paradigalla carunculata), auch Spitzschwanz-Paradieselster genannt, ist eine Vogelart aus der Familie der Paradiesvögel (Paradisaeidae). Sie kommt ausschließlich in einem kleinen Gebiet im Westen Neuguineas vor. Über die Lebensweise dieser Art ist bislang kaum etwas bekannt.[1]
Die Bestandssituation der Langschwanz-Paradigalla wird von der IUCN als gefährdet (near threatened) eingestuft.[2] Es werden keine Unterarten unterschieden.
Die Langschwanz-Paradigalla ist ein mittelgroßer bis großer Paradiesvogel mit auffälligen Gesichtslappen und einem langen, stark gestuften und spitz zulaufenden Schwanzgefieder.[3]
Sie erreicht eine Körperlänge von bis zu 37 Zentimeter, davon entfallen beim Männchen zwischen 12,2 und 13,7 Zentimeter und beim Weibchen zwischen 11,8 und 13,1 Zentimeter auf die Steuerfedern. Der Schnabel hat eine Länge von 3,8 bis 4,5 Zentimeter.[1] Gewichtsdaten liegen bislang nur für ein einzelnes Weibchen vor, das 170 Gramm wog. Der Geschlechtsdimorphismus ist nicht sehr auffällig. Weibchen sind lediglich geringfügig kleiner sowie etwas blasser und matter gefärbt.
Der Kopf, der Hals und die gesamte Körperoberseite sind samtschwarz. Das Kopfgefieder schimmert ölig blau bis grünlich. Die übrige Körperoberseite hat einen violetten Schimmer und bildet bei bestimmten Lichtverhältnissen olivgrünliche Schlaglichter. Im Bereich des vorderen Gesichts befinden sich zwei leuchtend gelb bis grünlich gelbe Gesichtslappen, die wie geschmolzenes Plastik wirken. Diese beginnen am Ende des oberen Schnabels. Ein weiterer, himmelblauer Gesichtslappen beginnt an der Basis des unteren Schnabels.
Die Handschwingen und die äußeren, kürzeren Steuerfedern sind schwarzbraun mit einem leicht olivgrünen Schimmer auf den Außenfahnen. Die gesamte Körperunterseite ist schwarzbraun mit einem matten Kupferglanz. Der Schnabel ist glänzend schwarz, die Iris dunkelbraun, die Beine und Füße sind schwärzlich.
Das Verbreitungsgebiet der Langschwanz-Paradigalla ist sehr klein und begrenzt sich auf das Arfakgebirge im Nordosten der Halbinsel Vogelkop. Es gibt eine weitere Paradigalla-Population im Fakfakgebirge auf der Fakfakhalbinsel am westlichen Südende der Insel Neuguinea, die früher dieser Art zugeordnet wurde. Mittlerweile wird für diese Population jedoch vermutet, dass es sich um eine bislang nicht wissenschaftlich beschriebene Art der Gattung Paradigma handelt.[2] Die Langschwanz--Paradigalla besiedelt in diesem Verbreitungsgebiet Bergregenwälder mittlerer Höhenlage.
Die Langschwanz-Paradigalla gehört zu den bislang nur sehr wenig erforschten Arten unter den Paradiesvögeln. Clifford Frith und Bruce Beehler weisen sogar darauf hin, dass es für keinen andere Paradiesvogelart so wenig Beobachtungen aus so wenigen Regionen gebe.[1] Bekannt ist nur, dass zur Ernährung kleine, fleischige Früchte gehören. Über die Fortpflanzungsbiologie ist bislang nichts bekannt.
Die Langschwanz-Paradigalla (Paradigalla carunculata), auch Spitzschwanz-Paradieselster genannt, ist eine Vogelart aus der Familie der Paradiesvögel (Paradisaeidae). Sie kommt ausschließlich in einem kleinen Gebiet im Westen Neuguineas vor. Über die Lebensweise dieser Art ist bislang kaum etwas bekannt.
Die Bestandssituation der Langschwanz-Paradigalla wird von der IUCN als gefährdet (near threatened) eingestuft. Es werden keine Unterarten unterschieden.
நெடுவாற் பராடிகல்லா (Paradigalla carunculata) என்பது நடுத்தர அளவிலான, அதாவது 37 செமீ நீளமான சந்திரவாசிப் பறவையினங்களைச் சேர்ந்த கரிய பறவையினம் ஒன்றாகும். இதன் வால் நீண்டு கூரியதாக இருக்கும். தனித்த நிறமாயுள்ள ஒரு சில சந்திரவாசிப் பறவையினங்களில் ஒன்றான இது பன்னிற அமைப்பைக் கொண்டிருப்பது இதன் சொண்டுக்குக் கீழே மஞ்சள், சிவப்பு மற்றும் இளம் நீல நிறத்திலான தொங்கு சதையிலாகும். இவ்வினத்தின் ஆண், பெண் பறவைகள் உருவமைப்பில் ஒத்திருப்பினும் பெண் பறவை ஒப்பீட்டளவிற் சிறியதாயும் நிறம் மங்கியதாயும் காணப்படும்.
சந்திரவாசிப் பறவைக் குடும்பத்தில் மிகக் குறைவாகவே அறியப்பட்டதான நெடுவாற் பராடிகல்லா இனம் இந்தோனேசியாவின் மேலைப் பப்புவா மாநிலத்தில் அருஃபாக் மலைகளுக்குத் தனிச்சிறப்பானதாகும்.
நெடுவாற் பராடிகல்லா (Paradigalla carunculata) என்பது நடுத்தர அளவிலான, அதாவது 37 செமீ நீளமான சந்திரவாசிப் பறவையினங்களைச் சேர்ந்த கரிய பறவையினம் ஒன்றாகும். இதன் வால் நீண்டு கூரியதாக இருக்கும். தனித்த நிறமாயுள்ள ஒரு சில சந்திரவாசிப் பறவையினங்களில் ஒன்றான இது பன்னிற அமைப்பைக் கொண்டிருப்பது இதன் சொண்டுக்குக் கீழே மஞ்சள், சிவப்பு மற்றும் இளம் நீல நிறத்திலான தொங்கு சதையிலாகும். இவ்வினத்தின் ஆண், பெண் பறவைகள் உருவமைப்பில் ஒத்திருப்பினும் பெண் பறவை ஒப்பீட்டளவிற் சிறியதாயும் நிறம் மங்கியதாயும் காணப்படும்.
சந்திரவாசிப் பறவைக் குடும்பத்தில் மிகக் குறைவாகவே அறியப்பட்டதான நெடுவாற் பராடிகல்லா இனம் இந்தோனேசியாவின் மேலைப் பப்புவா மாநிலத்தில் அருஃபாக் மலைகளுக்குத் தனிச்சிறப்பானதாகும்.
The long-tailed paradigalla (Paradigalla carunculata) is a large, approximately 37 cm long, black bird-of-paradise with long and pointed tail. One of the most plain members in the family Paradisaeidae, its only adornment is the colorful facial wattles of yellow, red and sky-blue near base of the bill. Both sexes are similar in appearance, however the female is slightly duller and smaller.
One of the least known members in the family Paradisaeidae, the long-tailed paradigalla is endemic to the Arfak Mountains in Doberai Peninsula, West Papua of Indonesia.
The long-tailed paradigalla is evaluated as Near Threatened on the IUCN Red List of Threatened Species.[1] It is listed on Appendix II of CITES.
The long-tailed paradigalla (Paradigalla carunculata) is a large, approximately 37 cm long, black bird-of-paradise with long and pointed tail. One of the most plain members in the family Paradisaeidae, its only adornment is the colorful facial wattles of yellow, red and sky-blue near base of the bill. Both sexes are similar in appearance, however the female is slightly duller and smaller.
One of the least known members in the family Paradisaeidae, the long-tailed paradigalla is endemic to the Arfak Mountains in Doberai Peninsula, West Papua of Indonesia.
The long-tailed paradigalla is evaluated as Near Threatened on the IUCN Red List of Threatened Species. It is listed on Appendix II of CITES.
El ave del paraíso carunculada (Paradigalla carunculata)[2] es una especie de ave paseriforme de la familia Paradisaeidae endémica el oeste de Nueva Guinea. Es un ave grande, mide unos 37 cm de largo, de color negro con una larga cola aguzada. Es uno de los miembros menos conspicuos de la familia Paradisaeidae, su único adorno es una carúncula facial amarilla, roja y azul en la base de su pico. Ambos sexos son similares, sin embargo la hembra es algo menos vistosa y más pequeña.
Es endémica de las montañas Arfak en la península de Doberai, Papúa Occidental en Indonesia.
La especie esta considerada una especie casi amenazada por el UICN.[1] It is listed on Appendix II of CITES.
El ave del paraíso carunculada (Paradigalla carunculata) es una especie de ave paseriforme de la familia Paradisaeidae endémica el oeste de Nueva Guinea. Es un ave grande, mide unos 37 cm de largo, de color negro con una larga cola aguzada. Es uno de los miembros menos conspicuos de la familia Paradisaeidae, su único adorno es una carúncula facial amarilla, roja y azul en la base de su pico. Ambos sexos son similares, sin embargo la hembra es algo menos vistosa y más pequeña.
Es endémica de las montañas Arfak en la península de Doberai, Papúa Occidental en Indonesia.
La especie esta considerada una especie casi amenazada por el UICN. It is listed on Appendix II of CITES.
Lauk-paradiisilind (Paradigalla carunculata) on linnuliik paradiisilindlaste sugukonnast. Pikkus umbes 37 cm. Sulestik on must. Näol on värvilised sulitud sagarad.
Lauk-paradiisilind on levinud Uus-Guineas Arfaki mägedes Doberai poolsaarel, ta on üks vähem tuntud paradiisilinde.
Lauk-paradiisilind on kantud CITESi liikide II kategooria nimekirja.
Paradigalla carunculata Paradigalla generoko animalia da. Hegaztien barruko Paradisaeidae familian sailkatua dago. Hegazti beltza da, 37 bat zentimetroko luzerarekin, "paradisuko hegaztien" taldekoa. Paradisuko hegaztien artean dekorazio gutxien duen hegztien artean dago, aurpegian baino ez ditu luma hori, gorri eta urdin argiak. Bi sexuak antzekoak dira baina emeak txikiago eta ahulagoak dira.
Vongelkop penintsulako Arfak mendietan bizi dira, Papuan eta Indonesian.
Paradigalla carunculata Paradigalla generoko animalia da. Hegaztien barruko Paradisaeidae familian sailkatua dago. Hegazti beltza da, 37 bat zentimetroko luzerarekin, "paradisuko hegaztien" taldekoa. Paradisuko hegaztien artean dekorazio gutxien duen hegztien artean dago, aurpegian baino ez ditu luma hori, gorri eta urdin argiak. Bi sexuak antzekoak dira baina emeak txikiago eta ahulagoak dira.
Vongelkop penintsulako Arfak mendietan bizi dira, Papuan eta Indonesian.
Helttaotsa (Astrapia carunculata)[2] on paratiisilintujen heimoon kuuluva varpuslintu.
Helttaotsaa tavataan pienellä alueella Arfak-vuoristossa, Uuden-Guinean saarella Indonesiassa. Laji on huonosti tunnettu, eikä sen kannan koosta ole arvioita. Populaation arvellaan kuitenkin olevan pieni, ja laji on luokiteltu silmälläpidettäväksi.[1]
Helttaotsa (Astrapia carunculata) on paratiisilintujen heimoon kuuluva varpuslintu.
Paradigalla carunculata
Le Paradisier caronculé (Paradigalla carunculata) est une espèce d'oiseaux de la famille des Paradisaeidae.
péninsule de Doberai (nord des monts Arfak) ; une autre forme non décrite a été observée dans l’ouest des monts Fakfak (Gibbs 1994)
Le paradisier caronculé habite les forêts de montagne et leurs lisières entre 1 400 et 2 100 m d'altitude (Frith and Beehler 1998).
Cet oiseau est représenté par une ou deux sous-espèces :
Par ailleurs, Gibbs (1994) a exploré les monts Fakfak entre le 31 août et le 7 septembre 1992 et observé deux spécimens différents de carunculata. Les caroncules sont plus épaisses et beaucoup plus claires, jaune-blanc pour la caroncule frontale et bleu clair pour celle mandibulaire, la rouge ne se voyant pas sur le terrain mais comme chez carunculata. La queue est intermédiaire entre celle de carunculata et de brevicauda, mesurant 3 à 4 cm et à bout carré. Cet auteur pense qu’il peut s’agir d’une espèce distincte ou bien que l’existence de cette forme intermédiaire suggère que carunculata et brevicauda constituent les extrémités d’un cline dans une même espèce.
Son régime alimentaire est peu documenté mais il comporte des fruits (Frith & Frith 2009). Pourtant la forme identique du bec de son congénère P. brevicauda, essentiellement insectivore, suggère un régime similaire à prédominance animale (Ottaviani 2012).
Frith & Frith (2009) pensaient que la nidification était totalement inconnue et ils supposaient que l’espèce était polygame en raison de son hybridation connue avec trois autres genres et avec son seul congénère, le Paradisier à queue courte (P. brevicauda).
Ottaviani (2012), photo à l’appui, présente, pour la première fois, une femelle au nid. Celui-ci est placé dans un arbuste feuillu et consiste en une coupe large et profonde, constituée de longues tiges de plantes grimpantes arrimées à plusieurs branches verticales avec des morceaux de fougères sur la paroi extérieure.
L’espèce occupe un territoire restreint avec une population faible et fragmentée en raison d’une certaine dégradation de l’habitat localement, notamment sur les collines où l’homme s’est installé, d’où son classement en « presque menacée ». BirdLife préconise de déterminer le statut taxonomique de la forme non décrite des monts Fakfak et recommande une surveillance accrue afin de préciser la distribution et l’abondance de l’espèce ainsi qu’une étude de terrain sur ses exigences écologiques et sa tolérance aux habitats dégradés (BirdLife International 2011).
Paradigalla carunculata
Le Paradisier caronculé (Paradigalla carunculata) est une espèce d'oiseaux de la famille des Paradisaeidae.
La paradigalla maggiore o paradigalla codalunga (Paradigalla carunculata Lesson, 1835) è un uccello passeriforme della famiglia Paradisaeidae[2].
Misura fino a 37 cm di lunghezza, per 170 g di peso[3]: a parità d'età, i maschi sono leggermente più grandi rispetto alle femmine.
Nel complesso, la paradigalla maggiore può ricordare un grosso storno o il maschio dell'huia, per la colorazione scura, il lungo becco conico leggermente ricurvo e le zone di pelle nuda colorata alla base del becco.
Il piumaggio è nero su tutto il corpo, più tendente al bruno su basso ventre e cosce, con decise sfumature bluastre sul vertice e sulle ali, mentre la groppa e la lunga coda cuneiforme presentano riflessi violacei: alla base del becco sono presenti delle caruncole lobose che raggiungono quasi gli occhi, di colore giallo chiaro superiormente, rosso scuro inferiormente e bluastro alla base del becco, che invece è di colore nero, così come nere sono le zampe, mentre gli occhi sono bruno-rossicci. A differenza della maggior parte delle altre specie di uccelli del paradiso, il dicromatismo sessuale è assente.
Si tratta di uccelli molto schivi, che vivono da soli o in piccoli gruppi nella media volta arborea, pronti a rifugiarsi nel folto della vegetazione al minimo segnale di pericolo.
Come gli altri uccelli del paradiso, la paradigalla maggiore è sicuramente un uccello che si nutre sia di frutta che di piccoli invertebrati: tuttavia, si conosce ancora poco riguardo alle abitudini alimentari di questi animali, sicché è ancora ignoto in quale misura questa specie sia frugivora e in quale insettivora.
A lungo ritenute monogame come osservabile in altri uccelli del paradiso più basali (come le manucodie e il corvo del paradiso), in realtà ultimamente ha preso piede l'idea che le paradigalle maggiori mostrino poliginia[4].
Sono stati osservati nidi dalla forma a coppa con presenza all'interno di una o due uova e di femmine covanti. Tuttavia non è ancora stata osservata la riproduzione per questa specie: si ritiene tuttavia che essa non differisca significativamente, per modalità e tempistiche, da quella delle altre specie della stessa famiglia.
Il fatto che si conoscano ibridi di paradigalla maggiore con almeno altre tre specie di uccello del paradiso (Lophorina superba, Epimachus fastuosus e Parotia sefilata)[5][6][7] lascia supporre che anche in questi uccelli sia presente un rituale di corteggiamento elaborato, che tuttavia rimane ignoto.
La paradigalla maggiore è endemica dell'Irian Jaya, dove abita i monti Arfak, nella porzione costiera orientale della penisola di Doberai: pare che la specie sia stata osservata anche nell'entroterra di Fakfak, sulla penisola di Bomberai[3].
L'habitat di questi uccelli è rappresentato dalla foresta pluviale montana e dalla foresta nebulosa.
Assieme alla congenere e affine paradigalla minore (a lungo classificata come sottospecie di paradigalla maggiore col nome di Paradigalla carunculata brevicauda) la paradigalla maggiore è stata a lungo ascritta al genere Astrapia, col nome di A. carunculata. Attualmente, si ritiene più corretto ascrivere le due paradigalle a un proprio genere, Paradigalla per l'appunto, vicino ad Astrapia ma anche alle paradisee dal becco a falce del genere Epimachus[8].
La specie è generalmente considerata monotipica[2]: tuttavia, alcuni autori riconoscerebbero una sottospecie intermedia a partire da una popolazione di paradigalla minore diffusa nei monti Sudirman[9].
La paradigalla maggiore o paradigalla codalunga (Paradigalla carunculata Lesson, 1835) è un uccello passeriforme della famiglia Paradisaeidae.
De langstaartparadigalla (Paradigalla carunculata) is een vrij grote paradijsvogel (Paradisaeidae) uit de orde zangvogels en de superfamilie Corvoidea.
De langstaartparadigalla kan ongeveer 37 cm lang kan worden inclusief de lange puntige staart. Het is een van de meest eenvoudig uitziende paradijsvogels. Zijn enige versiering wordt gevormd door helgele lellen en verder wat rood en hemelsblauw op de kop. Het mannetje en het vrouwtje lijken op elkaar, alleen is het vrouwtje iets doffer en van een kleiner postuur.
De langstaartparadigalla is een endemische vogelsoort uit West-Papoea (Vogelkop) die voorkomt in de hooglanden van het Arfakgebergte en leeft in de bergwouden op een hoogte tussen de 1400 en 2200 m boven de zeespiegel.[2]
De soort telt 2 ondersoorten:
De habitat van de vogel wordt daar waarschijnlijk bedreigd door ontbossing. Er zijn ook voorstellen voor de vorming van een beschermd gebied. Verder zijn er betrekkelijk weinig waarnemingen, maar men vermoedt dat in slecht toegankelijke stukken van zijn verspreidingsgebied de langstaartparadigalla niet zeldzaam is.[1] Handel (levend, dood of in onderdelen) in deze vogelsoort (en alle andere paradijsvogels) is volgens de overeenkomst inzake de internationale handel in bedreigde soorten wilde dieren en planten (het CITES-verdrag) verboden.
Bronnen, noten en/of referentiesDe langstaartparadigalla (Paradigalla carunculata) is een vrij grote paradijsvogel (Paradisaeidae) uit de orde zangvogels en de superfamilie Corvoidea.
Kilehalsparadisfugl (Paradigalla carunculata) er en paradisfugl som er utbredt i Arfakfjellene på Fuglehodehalvøya i den indonesiske provinsen Papua Barat, lengst vest på Ny-Guinea. Den trives i montan regnskog i høyder omkring 1 400–2 100 moh. Arten er monotypisk og endemisk for Ny-Guinea.
Inndelingen følger HBW Alive og er i henhold til Frith et al. (2017).[1] Alle norske navn følger Norsk navnekomité for fugl (NNKF) og er i henhold til Syvertsen et al. (2008),[2] med unntak for navn gitt i parentes. Disse har fortsatt ikke fått avklart sitt norske navn og må derfor kun betraktes som beskrivende uttrykk.
Kilehalsparadisfugl (Paradigalla carunculata) er en paradisfugl som er utbredt i Arfakfjellene på Fuglehodehalvøya i den indonesiske provinsen Papua Barat, lengst vest på Ny-Guinea. Den trives i montan regnskog i høyder omkring 1 400–2 100 moh. Arten er monotypisk og endemisk for Ny-Guinea.
Långstjärtad vårtparadisfågel[2] (Paradigalla carunculata) är en fågel i familjen paradisfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i Västpapua (Arfak- och Farfakbergen).[3] IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Långstjärtad vårtparadisfågel (Paradigalla carunculata) är en fågel i familjen paradisfåglar inom ordningen tättingar. Den förekommer i Västpapua (Arfak- och Farfakbergen). IUCN kategoriserar arten som nära hotad.
Paradigalla carunculata là một loài chim trong họ Paradisaeidae.[1]
Paradigalla carunculata là một loài chim trong họ Paradisaeidae.