Mindre svartpitta[2] (Melampitta lugubris) är en av två fågelarter i familjen svartpittor inom ordningen tättingar, båda enbart förekommande på Nya Guinea.[3]
Mindre svartpitta är en 18 centimeter lång helsvart fågel med långa ben och kort stjärt. Könen är nästan lika, men skiljer sig på irisens färg, där hanens är karmosinröd och honans mörkbrun.
Mindre svartpitta förekommer på Nya Guinea. Den behandlas antingen som monotypisk[3] eller delas in i tre underarter med följande utbredning:[4]
Svartpittornas familjetillhörighet har historiskt varit omtvistad, där olika auktoriteter placerat dem bland familjer som marksmygar, monarker, paradisfåglar, murarkråkor och satängfåglar. DNA-studier visar dock att de utgör en egen utvecklingslinje, nära släkt med både paradisfåglar och murarkråkor.[5][6]
Fågeln förekommer i bergsskogar, där den bygger kupolformade bon. Födan består huvudsakligen av insekter.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt ganska vanlig till vanlig.[7]
Namnet svartpitta är en direktöversättning av det vetenskapliga namnet Melampitta, så kallad för svartpittorna ursprungligen placerades i familjen Pittidae, tidigare kallade pittor, numera juveltrastar. Pitta kommer från det dravidiska språket Telugu där det betyder liten fågel.[8]
Mindre svartpitta (Melampitta lugubris) är en av två fågelarter i familjen svartpittor inom ordningen tättingar, båda enbart förekommande på Nya Guinea.