La perdiu boscana de collar (Arborophila torqueola) és un ocell de la família dels fasiànids (Phasianidae) que habita zones boscoses de l'Himàlaia, al nord de l'Índia, sud del Tibet, sud-oest de la Xina, oest i nord de Birmània i nord de Vietnam.
La perdiu boscana de collar (Arborophila torqueola) és un ocell de la família dels fasiànids (Phasianidae) que habita zones boscoses de l'Himàlaia, al nord de l'Índia, sud del Tibet, sud-oest de la Xina, oest i nord de Birmània i nord de Vietnam.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Petrisen fynydd (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: petris mynydd) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Arborophila torqueola; yr enw Saesneg arno yw Common hill partridge. Mae'n perthyn i deulu'r Ffesantod (Lladin: Phasianidae) sydd yn urdd y Galliformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. torqueola, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r petrisen fynydd yn perthyn i deulu'r Ffesantod (Lladin: Phasianidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Grugiar Lagopus lagopus Grugiar bigddu Tetrao parvirostris Grugiar Cawcasia Lyrurus mlokosiewiczi Grugiar coed Tetrao urogallus Grugiar Ddu Lyrurus tetrix Grugiar gynffonwen Lagopus leucura Grugiar wen Lagopus muta Twrci llygedynnog Meleagris ocellataAderyn a rhywogaeth o adar yw Petrisen fynydd (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: petris mynydd) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Arborophila torqueola; yr enw Saesneg arno yw Common hill partridge. Mae'n perthyn i deulu'r Ffesantod (Lladin: Phasianidae) sydd yn urdd y Galliformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn A. torqueola, sef enw'r rhywogaeth.
पियोरा[2][3] (Hill Partridge) (Arborophila torqueola) तीतर कुल का एक पक्षी है जो पूर्वोत्तर भारत से लेकर लगभग समूचे दक्षिण पूर्व एशिया में काफ़ी संख्या में पाया जाता है।[1]
नर के शरीर में कई रंग होते हैं और खूबसूरत डिज़ाइन होते हैं और इसका माथा और सिर नारंगी रंग का होता है और आँखों के पास काली रेखाएँ होती हैं। गले पर सफ़ेद काली धारियाँ होती हैं जो चोंच के निचले हिस्से से शुरु होती हैं। मादाओं के चेहरे थोड़ा फीके होते हैं लेकिन इनके डैने नर की ही तरह काफ़ी रंग-बिरंगी होते हैं। इसकी लंबाई लगभग २७ से ३० से.मी. होती है और वज़न एक छोटी मादा के २३० ग्राम से लेकर एक मोटे तगड़े नर के ३९० ग्राम तक हो सकता है।[4]
यह नमी वाले उपोष्णकटिबंधीय और उष्णकटिबंधीय वर्षावनों में या नमी वाले उपोष्णकटिबंधीय और उष्णकटिबंधीय पर्वतीय वनों में रहना पसन्द करता है। इनका आवास भूटान, चीन, भारत, लाओस, म्यानमार, नेपाल और वियतनाम में मुख्य रूप से है।[1]
यह पक्षी अमूमन जोड़ों में या १० पक्षियों तक के छोटे परिवार समूहों में रहता है। इसकी सम्पर्क आवाज़ घरेलू मुर्गी की तरह लगातार चलती रहती है। भारतीय आबादी अप्रैल से जून तक प्रजनन करती है हालांकि निचले इलाकों में इनको पहले भी प्रजनन करते हुए देखा गया है। औसतन एक घोंसले में ३-५ अण्डे होते हैं लेकिन कभी-कभी ९ तक अण्डे भी देखे गये हैं। बन्दी अवस्था में अण्डे सेने की अवधि २४ दिन की होती है लेकिन इस अवधि को अभी तक जंगली अवस्था में दर्ज नहीं किया जा सका है।
|archived by=
की उपेक्षा की गयी (मदद) पियोरा (Hill Partridge) (Arborophila torqueola) तीतर कुल का एक पक्षी है जो पूर्वोत्तर भारत से लेकर लगभग समूचे दक्षिण पूर्व एशिया में काफ़ी संख्या में पाया जाता है।
पियोरी (अंगरेजी: Hill partridge, बै॰:Arborophila torqueola) चिरइन के तीतरबंस के एगो प्रजाति बाटे।
The common hill partridge, necklaced hill partridge, or simply hill partridge (Arborophila torqueola) is a species of bird in the pheasant family found in Asia.
Males of the species have ornate patterns and markings, a combination of an orange crown and face set against a black head and streaked throat. Females lack the distinctive head markings and the grey chest and upper belly of the male, with the flank colouration of white streaked ginger-brown feathers extending further up and across the belly of the hen. Four subspecies have been identified on the basis of differences on the head markings on the male. The length of this species is roughly 27–30 cm (11–12 in) and weight can vary between 230 g (8 oz) for a small female to 390 g (14 oz) for a large fat male.[2]
Common hill-partridges are mostly seen in pairs or small coveys of up to 10 individuals that may be made up of family groups.
Indian populations of common hill-partridges breed between April and June, although earlier breeding has been recorded at lower altitudes. The average clutch size is 3-5 eggs but up to nine eggs have also been observed (in captivity, clutches of greater than 3 eggs are essentially unknown). Eggs are white, incubation times are unrecorded in wild birds but are reported to be 24 days for captive birds. The nest is a ball of whatever manageable materials are within a few feet of the nest site with a lined shallow scrape at the centre to form the cup of the nest. In captivity the structure is generally unstable unless supported, typically within low-growing vegetation or roots.
The food of the common hill-partridge comprises seeds and various invertebrates, which it collects by scratching in leaf litter. It has a hen-like contact call that is constantly uttered when it is feeding.
The common hill-partridge range spans over a narrow band from the western Himalayas to north Vietnam. It is found in India, Nepal, Bhutan, Tibet, Myanmar, Thailand and Vietnam. Its natural habitats are subtropical or tropical moist lowland forest and subtropical or tropical moist montane forest. The species is not globally threatened and is common in most parts of its range.
The hill partridge has five recognized subspecies:
The common hill partridge, necklaced hill partridge, or simply hill partridge (Arborophila torqueola) is a species of bird in the pheasant family found in Asia.
La Ringoperdriko (Arborophila torqueola) estas mezgranda birdo de la familio de Fazanedoj de la ordo de Kokoformaj kaj subfamilio de Perdrikenoj. Ĝi troviĝas en Butano, Ĉinio, Barato, Birmo, Nepalo kaj Vjetnamo. Ties natura habitato estas subtropikaj aŭ tropikaj humidaj arbaroj de malaltaj teroj kaj montararbaroj.
Maskloj de tiu specio havas ornamajn bildojn kaj markojn, kombino de oranĝecaj krono kaj orelmakulo je nigra kapo kaj strieca gorĝo; krome estas super la plumbogriza brusto tre rimarkinda blanka antaŭkolumo, kio nomigas la specion kaj en la komuna nomo kaj en la latina scienca nomo. Estas ankaŭ blankaj strioj ne tiom rimarkindaj kaj mustaĉa kaj superokula. Inoj ne havas la kapobildon, sed kunhavas la ruĝecan okulringon, la markatajn flugilojn kaj grizecstriecajn subajn partojn de la masklo kun tre rimarkinda blanka punkteco en flankoj. La flugilbildo estas pli markata ĉe masklo, kiu montras trioble striojn de plumoj kun bruna bazo, helsablokolora al blankeca centra parto kaj nigreca pinto; ĉe la ino videblas la nigreca pinto super la helbruna baze, sed ne la hela centro. Ŝi havas ankaŭ ruĝecan antaŭkolumon anstataŭ blankan. Temas pri klara kazo de seksa duformismo.
Oni identigis kvar subspeciojn sur la bazo de diferencoj en la kapomarkoj de la masklo. Ili estas la jenaj:
La manĝo de tiu specio enhavas semojn kaj diversajn senvertebrulojn, kiujn ĝi kolektas per skrapado inter folirubaĵoj. La birdoj vidatas en paroj aŭ malgrandaj aroj de ĝis 10 individuoj kiuj povas esti formataj de familiaj grupoj.
La Ringoperdriko havas kokinecan kontaktalvokon kiu estas konstante elsendata dummanĝado. Hindiaj populacioj reproduktiĝas inter aprilo kaj junio, kvankam pli fruaj reproduktuloj estis konstatitaj je pli malaltaj altitudoj. La averaĝa ovokvanto estas de 3-5 ovoj, sed oni observis ankaŭ ĝi 9 ovojn. Kovado estas de nekonata daŭro en naturo, sed je kaptiveco estis konstatitaj 24 tagoj. La nesto estas bulforma, kun kupolo. La teritorio etendas laŭ mallarĝa zono el okcidenta Himalajo al norda Vjetnamo. La specio ne estas tutmonde minacata kaj estas komuna en plej parto de sia teritorio.
La Ringoperdriko (Arborophila torqueola) estas mezgranda birdo de la familio de Fazanedoj de la ordo de Kokoformaj kaj subfamilio de Perdrikenoj. Ĝi troviĝas en Butano, Ĉinio, Barato, Birmo, Nepalo kaj Vjetnamo. Ties natura habitato estas subtropikaj aŭ tropikaj humidaj arbaroj de malaltaj teroj kaj montararbaroj.
Maskloj de tiu specio havas ornamajn bildojn kaj markojn, kombino de oranĝecaj krono kaj orelmakulo je nigra kapo kaj strieca gorĝo; krome estas super la plumbogriza brusto tre rimarkinda blanka antaŭkolumo, kio nomigas la specion kaj en la komuna nomo kaj en la latina scienca nomo. Estas ankaŭ blankaj strioj ne tiom rimarkindaj kaj mustaĉa kaj superokula. Inoj ne havas la kapobildon, sed kunhavas la ruĝecan okulringon, la markatajn flugilojn kaj grizecstriecajn subajn partojn de la masklo kun tre rimarkinda blanka punkteco en flankoj. La flugilbildo estas pli markata ĉe masklo, kiu montras trioble striojn de plumoj kun bruna bazo, helsablokolora al blankeca centra parto kaj nigreca pinto; ĉe la ino videblas la nigreca pinto super la helbruna baze, sed ne la hela centro. Ŝi havas ankaŭ ruĝecan antaŭkolumon anstataŭ blankan. Temas pri klara kazo de seksa duformismo.
Oni identigis kvar subspeciojn sur la bazo de diferencoj en la kapomarkoj de la masklo. Ili estas la jenaj:
millardi (Stuart Baker, 1921) - okcidenta Himalajo. torqueola (Valenciennes, 1826) – Nepalo orienten al Tibeto kaj norda Birmo. batemani (Ogilvie Grant, 1906) - norda Birmo kaj sudcentra Ĉinio (okcidenta Junano, SOk Siĉuano). griseata Delacour & Jabouille, 1930 - nordokcidenta Vjetnamio.La manĝo de tiu specio enhavas semojn kaj diversajn senvertebrulojn, kiujn ĝi kolektas per skrapado inter folirubaĵoj. La birdoj vidatas en paroj aŭ malgrandaj aroj de ĝis 10 individuoj kiuj povas esti formataj de familiaj grupoj.
La Ringoperdriko havas kokinecan kontaktalvokon kiu estas konstante elsendata dummanĝado. Hindiaj populacioj reproduktiĝas inter aprilo kaj junio, kvankam pli fruaj reproduktuloj estis konstatitaj je pli malaltaj altitudoj. La averaĝa ovokvanto estas de 3-5 ovoj, sed oni observis ankaŭ ĝi 9 ovojn. Kovado estas de nekonata daŭro en naturo, sed je kaptiveco estis konstatitaj 24 tagoj. La nesto estas bulforma, kun kupolo. La teritorio etendas laŭ mallarĝa zono el okcidenta Himalajo al norda Vjetnamo. La specio ne estas tutmonde minacata kaj estas komuna en plej parto de sia teritorio.
La arborófila común[2] (Arborophila torqueola) es una especie de ave en la familia Phasianidae, que vive en zonas de Asia.
Los machos de la especie poseen un patrón de plumas y marcas muy vistoso, una combinación de una corona y cara naranja en una cabeza negra y garganta a rajas. Las hembras no poseen las marcas en la cabeza ni el pecho y zona superior de vientre gris como los machos, los flancos de las hembras son blancos con rayitas marrón claro desde el vientre hasta las partes dorsales de las hembras. Se han identificado cuatro subespecies sobre la base de las diferencias en las marcas en la cabeza del macho. Los adultos miden de 27 a 30 cm de largo, su peso varia entre 230 g para las hembras pequeñas a 390 gr para un macho grande.[3]
Las arborófilas comunes suelen vivir en parejas o pequeños grupos de hasta 10 individuos que pueden estar formados por unidades familiares.
Las arborófilas comunes viven en una franja estrecha que va desde los Himalayas occidentales hasta el norte de Vietnam. Se la encuentra en India, Nepal, Bután, Tíbet, Myanmar, Tailandia y Vietnam. Sus hábitats naturales son los bosques bajos húmedos subtropicales o tropicales y los bosques montanos húmedos subtropicales o tropicales.
La arborófila común (Arborophila torqueola) es una especie de ave en la familia Phasianidae, que vive en zonas de Asia.
Arborophila torqueola Arborophila generoko animalia da. Hegaztien barruko Phasianidae familian sailkatua dago.
Arborophila torqueola Arborophila generoko animalia da. Hegaztien barruko Phasianidae familian sailkatua dago.
Arborophila torqueola
La Torquéole à collier (Arborophila torqueola) est une espèce d'oiseaux de la famille des Phasianidae.
Sud de la chaîne himalayenne, du nord-ouest de l’Inde au Népal. Sikkim, Bhoutan, Arunachal Pradesh, nord du Myanmar. Chine, dans le sud-ouest du Seutchouan et le nord-ouest du Yunnan. Extrême nord-ouest du Viêt Nam.
Cette espèce fréquente les forêts d’altitude, de 1800 à 3000m mais elle a été observée jusqu’à 4000m (Madge & McGowan 2002).
La torquéole à collier est monogame. On l’observe le plus souvent en bande de cinq ou six oiseaux, le couple avec sa dernière nichée. Elle fouille les litières végétales des sols forestiers à la recherche de graines, de baies, d’invertébrés et même de petits reptiles. Effrayée, elle court puis s’envole rapidement dans un vol ascensionnel, tout en manœuvrant très habilement entre les arbres, pour se percher sur une branche bien feuillue, ou pour se reposer au sol dans un couvert dense (Hennache & Ottaviani 2011).
Le chant, poussé de préférence tôt le matin ou le soir, est audible à plus d’un kilomètre. Une femelle commence par pousser un sifflet strident continu puis le mâle lui répond par un cri aigu bisyllabique d’une durée de une à deux secondes répété trois ou quatre fois à environ trois secondes d’écart. En général le chant d’un couple est repris par un autre couple sur un territoire adjacent (Hennache & Ottaviani 2011).
La torquéole à collier niche d’avril à juin, parfois plus tard en altitude. Le nid est construit par le mâle. Il s’agit d’une simple cuvette délimitée par des végétaux et placée dans une touffe de bambou ou sous des buissons. Des nids ont aussi été trouvés dans des trous de berges. Ils sont parfois couverts d’un léger dôme construit avec des herbes (Hennache & Ottaviani 2011).
Cette espèce est assez commune en Inde et au Népal bien que la déforestation ait affecté des populations localement. Elle est aisément repérable grâce à son cri, ce qui en fait un oiseau facile à capturer. De plus la collecte de ses œufs pourrait poser un problème à long terme (Hennache & Ottaviani 2011).
Arborophila torqueola
La Torquéole à collier (Arborophila torqueola) est une espèce d'oiseaux de la famille des Phasianidae.
Mâle
Femelle
De gewone bospatrijs (Arborophila torqueola) is een vogel uit de familie fazantachtigen (Phasianidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1826 door Valenciennes.
De soort komt voor van het westen van de Himalaya tot het noordwesten van Vietnam en telt 5 ondersoorten:[2]
Op de Rode Lijst van de IUCN heeft de soort de status veilig.
Bronnen, noten en/of referentiesDe gewone bospatrijs (Arborophila torqueola) is een vogel uit de familie fazantachtigen (Phasianidae). De wetenschappelijke naam van de soort is voor het eerst geldig gepubliceerd in 1826 door Valenciennes.
Brunkronad sånghöna[2] (Arborophila torqueola) är en asiatisk fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]
Brunkronad sånghöna är en 28 cm lång, vaktelliknande fasanfågel, liksom flera andra sånghöns svartbandat bruna ovan och grå under med vitstrimmiga eller vitfläckiga flanker. Hanen är rostfärgad på hjässa och örontäckare, har svart ögonfläck och ögonstreck, vita svartstreckade halssidor och ett vitt halsband. Honan har rostorange strupe, men saknar till skilland från liknande roststrupig sånghöna ett svart band som skiljer strupen från det grå bröstet. Ett särskiljande tecken är och att även manteln är svartbandad.[4]
Lätet som oftast hörs tidigare morgnar och sena kvällar är en vittljudande (hörs över 1 km) serie visslingar, först två eller tre utdragna följda av tre till sex dubbla visslingar.[4][5]
Brunkronad sånghöna delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]
Ofta urskiljs även underarten interstincta med utbredning i södra och sydöstra Assam.[6]
Brunkronad sånghöna återfinns i bergsbelägen städsegrön skog, vanligen mellan 1500 och 3000 meters höjd, men högre eller lägre i vissa områden. Födan består av frön, skott, bär, insekter och små mollusker som den födosöker bland löv på marken, ofta i grupper om fem till tio individer. Fågeln häckar april-juli i Indien och lägger tre till nio glansigt vita ägg i en fodrad fördjupning i marken.[5][7]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.
Brunkronad sånghöna (Arborophila torqueola) är en asiatisk fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.
Gà so họng đen hay gà so đồi (Arborophila torqueola) là loài chim thuộc họ Trĩ. Loài này phân bố ở Bhutan, Trung Quốc, Ấn Độ, Myanma, Nepal và Việt Nam. Môi trường sống tự nhiên của loài này là các khu rừng ẩm thấp cận nhiệt đới hoặc nhiệt đới và rừng nhiệt đới ẩm.
Con trống có đỉnh đầu và phần mặt màu cam với đầu và họng có sọc màu đen. Con mái không có đỉnh đầu giống con trống nhưng cánh có nhiều đốm và phần dưới có nhiều sọc xám giống con trống.
Loài gà so này có bốn phân loài được phân biệt dựa trên sự khác biệt về đặc điểm của đầu con trống. Thức ăn của loài gà này là các loại hạt và các động vật không xương sống mà chúng bới được trong đống lá vụn. Loài gà này thường đi từng cặp hoặc từng bầy nhỏ dưới 10 cá thể gồm một nhóm gia đình gà.
Gà so đồi liên lạc với nhau thông qua tiếng kêu của con mái khi kiếm ăn. Các quần thể ở Ấn Độ sinh sản chủ yếu từ tháng tư đến tháng sáu. Mỗi lứa gà đẻ 3 đến 5 quả trứng nhưng cũng có thể tới 9 quả. Đối với gà được nuôi giữ, thời gian ấp trứng là 24 ngày còn gà hoang thì chưa ghi nhận được. Tổ của loài gà so đồi có hình bát. Dải cư trú của loài gà này từ phía tây Himalaya đến bắc Việt Nam. Đây là loài chưa bị đe dọa toàn cầu và phổ biến trong hầu hết dải cư trú.
Gà so họng đen hay gà so đồi (Arborophila torqueola) là loài chim thuộc họ Trĩ. Loài này phân bố ở Bhutan, Trung Quốc, Ấn Độ, Myanma, Nepal và Việt Nam. Môi trường sống tự nhiên của loài này là các khu rừng ẩm thấp cận nhiệt đới hoặc nhiệt đới và rừng nhiệt đới ẩm.
Con trống có đỉnh đầu và phần mặt màu cam với đầu và họng có sọc màu đen. Con mái không có đỉnh đầu giống con trống nhưng cánh có nhiều đốm và phần dưới có nhiều sọc xám giống con trống.
Loài gà so này có bốn phân loài được phân biệt dựa trên sự khác biệt về đặc điểm của đầu con trống. Thức ăn của loài gà này là các loại hạt và các động vật không xương sống mà chúng bới được trong đống lá vụn. Loài gà này thường đi từng cặp hoặc từng bầy nhỏ dưới 10 cá thể gồm một nhóm gia đình gà.
Gà so đồi liên lạc với nhau thông qua tiếng kêu của con mái khi kiếm ăn. Các quần thể ở Ấn Độ sinh sản chủ yếu từ tháng tư đến tháng sáu. Mỗi lứa gà đẻ 3 đến 5 quả trứng nhưng cũng có thể tới 9 quả. Đối với gà được nuôi giữ, thời gian ấp trứng là 24 ngày còn gà hoang thì chưa ghi nhận được. Tổ của loài gà so đồi có hình bát. Dải cư trú của loài gà này từ phía tây Himalaya đến bắc Việt Nam. Đây là loài chưa bị đe dọa toàn cầu và phổ biến trong hầu hết dải cư trú.
环颈山鹧鸪(学名:Arborophila torqueola)为雉科山鹧鸪属的鸟类。分布于印度尼泊尔、缅甸、越南以及中国大陆的西藏、云南等地,主要生活于常绿森林、灌丛、竹丛以及山溪和山谷的稠密常绿林。该物种的模式产地在孟加拉。[1]
环颈山鹧鸪(学名:Arborophila torqueola)为雉科山鹧鸪属的鸟类。分布于印度尼泊尔、缅甸、越南以及中国大陆的西藏、云南等地,主要生活于常绿森林、灌丛、竹丛以及山溪和山谷的稠密常绿林。该物种的模式产地在孟加拉。