Resident breeder.
Onychognathus tristramii ye una especie d'ave paseriforme de la familia Sturnidae que puebla les paraxes predreses d'Israel, Xordania y parte d'Arabia Saudita. La especie recibe'l so nome pol Reverendu Henry Baker Tristram.[2]
Onychognathus tristramii ye una especie d'ave paseriforme de la familia Sturnidae que puebla les paraxes predreses d'Israel, Xordania y parte d'Arabia Saudita. La especie recibe'l so nome pol Reverendu Henry Baker Tristram.
L'estornell de Tristram[1] (Onychognathus tristramii) és un ocell de la família dels estúrnids (Sturnidae) que habita zones àrides rocoses des de la Península del Sinaí cap a l'est, a Israel, Jordània i est d'Aràbia Saudí, cap al sud fins a Iemen i cap a l'est fins a Oman.
L'estornell de Tristram (Onychognathus tristramii) és un ocell de la família dels estúrnids (Sturnidae) que habita zones àrides rocoses des de la Península del Sinaí cap a l'est, a Israel, Jordània i est d'Aràbia Saudí, cap al sud fins a Iemen i cap a l'est fins a Oman.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Drudwen Tristram (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: drudwy Tristram) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Onychognathus tristramii; yr enw Saesneg arno yw Tristram’s starling. Mae'n perthyn i deulu'r Adar Drudwy (Lladin: Sturnidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn O. tristramii, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r drudwen Tristram yn perthyn i deulu'r Adar Drudwy (Lladin: Sturnidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Drudwen benllwyd Sturnia malabarica Drudwen benwen Sturnia erythropygia Drudwen dagellog Creatophora cinerea Drudwen Dawria Agropsar sturninus Drudwen fronwen Grafisia torquata Drudwen gefnbiws Agropsar philippensis Drudwen Sri Lanka Sturnornis albofrontatus Maina Bali Leucopsar rothschildi Maina eurben Ampeliceps coronatus Sturnia pagodarum Sturnia pagodarum Sturnia sinensis Sturnia sinensisAderyn a rhywogaeth o adar yw Drudwen Tristram (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: drudwy Tristram) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Onychognathus tristramii; yr enw Saesneg arno yw Tristram’s starling. Mae'n perthyn i deulu'r Adar Drudwy (Lladin: Sturnidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn O. tristramii, sef enw'r rhywogaeth.
Špaček Tristramův (Onychognathus tristramii) je pěvec z čeledi špačkovitých, vyskytující se v Izraeli, Jordánsku, severovýchodní egyptské Sinaji, západní Saúdské Arábii a v Jemenu.
Dorůstá asi 25 cm, v rozpětí křídel měří 44 – 45 cm a váží 100 - 140 g. Samci mají leskle černé peří s oranžovými skvrnami na vnějšku křídel, které jsou částečně viditelné za letu. Zobák a nohy jsou černé. Samice a mladí ptáci jsou podobní, jen temnější s šedší hlavou, bez lesklého peří.[2][3]
Žije v koloniích, až třistačlenných. Hnízdící pár je spolu celý rok. Hnízdí většinou na skalách.[2] Samice klade většinou tři vejce, na kterých sedí 16 dní. O mláďata se pár stará do jejich opuštění hnízda po třiceti dnech, ale i potom se drží mláďata rodičů.
Pojmenován byl po reverendu H. B. Tristramovi.
V tomto článku byl použit překlad textu z článku Tristram's Starling na anglické Wikipedii.
Špaček Tristramův (Onychognathus tristramii) je pěvec z čeledi špačkovitých, vyskytující se v Izraeli, Jordánsku, severovýchodní egyptské Sinaji, západní Saúdské Arábii a v Jemenu.
Der Tristramstar (Onychognathus tristramii) ist eine an Wüstenhabitate angepasste Art der Stare. Sein Verbreitungsgebiet reicht von Ägypten über Israel und Jordanien auf die Arabische Halbinsel. In diesen Ländern ist er ein recht häufiger Vogel, der durch sein schwarzes Gefieder und die orangefarbenen Handschwingen gekennzeichnet ist.
Der Tristramstar erreicht eine Körperlänge von 25 Zentimetern und wiegt durchschnittlich 125 Gramm.[1] Das Gefieder ist glänzend schwarz. Auffallend sind die kastanienfarbenen Flügelflecken. Letztere sind vor allem im Fluge sehr auffällig. Er ist die einzige rotflügelige Starart in seinem Verbreitungsgebiet und daher unverwechselbar.
Die Art lebt gesellig und versammelt sich in Herbst und Winter zu großen Schwärmen. Der Gesang sind laute, melodische Pfeiftöne ("wii-oouu-iii"). Der Bestand dieser Art nimmt vor allem in Israel zu, wo er die Regionen besiedelt, wo Wüste durch Bewässerung in Agrarflächen verwandelt wurde. Er ist ein verhältnismäßig zahmer Vogel, der Annäherungen von Menschen bis in große Nähe zulässt. Sein Nahrungsspektrum ist breit und umfasst Früchte und Wirbellose.
Der Tristramstar (Onychognathus tristramii) ist eine an Wüstenhabitate angepasste Art der Stare. Sein Verbreitungsgebiet reicht von Ägypten über Israel und Jordanien auf die Arabische Halbinsel. In diesen Ländern ist er ein recht häufiger Vogel, der durch sein schwarzes Gefieder und die orangefarbenen Handschwingen gekennzeichnet ist.
Tristram's starling (Onychognathus tristramii), also known as Dead Sea starling or Tristram's grackle, is a species of starling native to the Middle East. It is the only member of the genus Onychognathus found mainly outside of Africa.[2] The species is named after Reverend Henry Baker Tristram, who collected natural history specimens.[3]
This bird is found in deserts in Israel, Jordan, northeastern Egypt (Sinai Peninsula), western Saudi Arabia, Yemen, and Oman, nesting mainly on rocky cliff faces. The species is becoming increasingly commensal with humans, feeding in towns and villages; this has enabled a recent northward spread in its distribution.[4]
Tristram's starling is 25 cm long (including a 9 cm tail), with a wingspan of 44–45 cm, and a weight of 100–140 g. The males have glossy iridescent black plumage with orange patches on the outer wing, which are particularly noticeable in flight. The bill and legs are black. Females and young birds are similar but duller and with a greyish head, lacking the plumage gloss.[4][5]
Although starlings are a tropical family by origin, Tristram's starling is well adapted to living in a desert environment: it loses relatively little water to evaporation and produces less heat than expected for its base metabolic rate. Its dark plumage may help it survive in the desert winter, when temperatures are low but the sun's radiation is strong.[6]
Tristram's starlings are omnivorous, feeding on fruit and invertebrates (mainly insects such as beetles, flies, butterflies, and bees; but also small snails[7]). They have also been observed grooming Nubian ibex and domestic livestock for parasites.[2] Although they do not migrate for the most part,[8] they fly relatively long distances compared to other resident birds, which likely makes them important seed dispersers for fleshy-fruited desert plants.[9] In addition, they often forage for scraps in human settlements.[7]
Tristram's starlings breed during the spring and early summer. They nest in existing cavities in rocky cliffs and also in urban buildings.[8] Pairs are monogamous. The male courts the female by bringing her insects and twigs. They lay 2-4 eggs, which are blue with brown spots.[7] Females incubate alone,[10] but both parents feed the chicks. The young leave the nest about a month after hatching.[7] Some pairs raise a second brood in later in the season, using the same nest.[2]
Tristram's starling is a gregarious and noisy bird, with a call that resembles a wolf whistle. Outside the breeding season the starlings live in groups of between ten and a few hundred individuals.[8] However, pairs remain together throughout the year, even when they join a larger group.[2]
Tristram's starling on a Nubian ibex in Sde Boker, Israel
Tristram's starling (Onychognathus tristramii), also known as Dead Sea starling or Tristram's grackle, is a species of starling native to the Middle East. It is the only member of the genus Onychognathus found mainly outside of Africa. The species is named after Reverend Henry Baker Tristram, who collected natural history specimens.
Tristrama sturno (Onychognathus tristramii) estas birdo de la familio de Sturnedoj kaj genro Onychognathus de afrikaj sturnoj karakterizitaj pro ruĝecaj (al brunecaj) unuarangaj flugilplumoj, tre rimarkindaj dumfluge. Maskloj estas tipe ĉefe brilnigraj, dum inoj estas malhelgrizaj, kio estas kazoj de seksa duformismo.
Tiu ĉi estas birdo indiĝena de Israelo, Palestino, Jordanio, nordorienta Egiptio (Sinaja Duoninsulo), okcidenta Saŭdarabio kaj Jemeno, kaj nestumas ĉefe sur rokaj klifoj.[1]
Tiu membro de la sturnoj estas 25 cm longa (inklude 9 cm de vosto), kun enverguro de 44–45 cm, kaj pezo de 100-140 g. Masklo havas brilan irizecan nigran plumaron kun oranĝecaj aŭ brunoranĝecaj makuloj en la eksteraj flugilplumoj, kiuj estas rimarkindaj ĉefe dumfluge kaj ne tiom ruĝecaj kiom ĉe aliaj membroj de la genro (pli sudaj kaj afrikaj specioj el la Ruĝecflugila sturno al la Sokotra sturno). Ankaŭ la proksima (sed malproksima geografie) parenco nome la Palflugila sturno havas brunecajn flugilplumojn anstataŭ ruĝecajn: distingilo estas ke la Tristrama sturno okupas la plej nordan pinton de la teritorio de la genro (en Mezoriento) dum la Palflugila sturno okupas la plej sudan pinton en pleja Suda Afriko; krome la Palflugila sturno havas helajn oranĝecajn irisojn dum la Tristrama sturno havas malhelajn irisojn. La beko kaj kruroj estas nigraj. Inoj kaj junuloj estas similaj sed pli senkoloraj, kun grizeca kapo kaj sen brila plumaro.[1][2]
Ĝi estas gregema kaj bruema specio, kun alvoko kiu similas al lupofajfo. Ili estas ĉiomanĝantaj, kiuj manĝas fruktojn kaj senvertebrulojn, kaj povas esti vidataj dum rajdado de Siria ibekso kaj enhejma gregaro por serĉado de parazitoj. Ili iĝas pli kaj pli kunmanĝantaj ĉe homo, kaj tiele ili manĝas en urboj kaj vilaĝoj; to permesis ĵusan nordenan disvastigon en ties distribuo.[1]
Tiu specio ricevas sian nomon laŭ la pastro Henry Baker Tristram.
Tristrama sturno (Onychognathus tristramii) estas birdo de la familio de Sturnedoj kaj genro Onychognathus de afrikaj sturnoj karakterizitaj pro ruĝecaj (al brunecaj) unuarangaj flugilplumoj, tre rimarkindaj dumfluge. Maskloj estas tipe ĉefe brilnigraj, dum inoj estas malhelgrizaj, kio estas kazoj de seksa duformismo.
Tiu ĉi estas birdo indiĝena de Israelo, Palestino, Jordanio, nordorienta Egiptio (Sinaja Duoninsulo), okcidenta Saŭdarabio kaj Jemeno, kaj nestumas ĉefe sur rokaj klifoj.
Tiu membro de la sturnoj estas 25 cm longa (inklude 9 cm de vosto), kun enverguro de 44–45 cm, kaj pezo de 100-140 g. Masklo havas brilan irizecan nigran plumaron kun oranĝecaj aŭ brunoranĝecaj makuloj en la eksteraj flugilplumoj, kiuj estas rimarkindaj ĉefe dumfluge kaj ne tiom ruĝecaj kiom ĉe aliaj membroj de la genro (pli sudaj kaj afrikaj specioj el la Ruĝecflugila sturno al la Sokotra sturno). Ankaŭ la proksima (sed malproksima geografie) parenco nome la Palflugila sturno havas brunecajn flugilplumojn anstataŭ ruĝecajn: distingilo estas ke la Tristrama sturno okupas la plej nordan pinton de la teritorio de la genro (en Mezoriento) dum la Palflugila sturno okupas la plej sudan pinton en pleja Suda Afriko; krome la Palflugila sturno havas helajn oranĝecajn irisojn dum la Tristrama sturno havas malhelajn irisojn. La beko kaj kruroj estas nigraj. Inoj kaj junuloj estas similaj sed pli senkoloraj, kun grizeca kapo kaj sen brila plumaro.
Ĝi estas gregema kaj bruema specio, kun alvoko kiu similas al lupofajfo. Ili estas ĉiomanĝantaj, kiuj manĝas fruktojn kaj senvertebrulojn, kaj povas esti vidataj dum rajdado de Siria ibekso kaj enhejma gregaro por serĉado de parazitoj. Ili iĝas pli kaj pli kunmanĝantaj ĉe homo, kaj tiele ili manĝas en urboj kaj vilaĝoj; to permesis ĵusan nordenan disvastigon en ties distribuo.
Tiu specio ricevas sian nomon laŭ la pastro Henry Baker Tristram.
El estornino de Tristram[2] (Onychognathus tristramii) es una especie de ave paseriforme de la familia Sturnidae que puebla los parajes rocosos de Israel, Jordania y parte de Arabia Saudita. La especie recibe su nombre por el Reverendo Henry Baker Tristram.[3]
El estornino de Tristram (Onychognathus tristramii) es una especie de ave paseriforme de la familia Sturnidae que puebla los parajes rocosos de Israel, Jordania y parte de Arabia Saudita. La especie recibe su nombre por el Reverendo Henry Baker Tristram.
Onychognathus tristramii Onychognathus generoko animalia da. Hegaztien barruko Sturnidae familian sailkatua dago.
Onychognathus tristramii Onychognathus generoko animalia da. Hegaztien barruko Sturnidae familian sailkatua dago.
Rotkorakkeli (Onychognathus tristramii) on kottaraisten heimoon kuuluva varpuslintu. Laji on saanut tieteellisen nimensä englantilaisen Henry Baker Tristramin mukaan.
Linnun pituus on 24–27 cm, siipien kärkiväli 44–45 cm ja paino 100–140 g. Kottaraista hivenen pitempi ja hoikempi lintu. Koiraan puku on kokomusta lukuun ottamatta oranssin väristä käsisiipeä, joka näkyy vasta linnun lentäessä. Naaras on harmaampi. Silmä on punertava. Seurallinen laji, joka elää pienissä parvissa paitsi pesimäaikaa, jolloin parit pesivät yksittäin. Äänekäs, kuten useimmat kottaraiset, mutta laulu on melko hiljainen ja vaatimaton.
Esiintyy sangen pienellä alueella Lähi-idässä, Israelista Arabian niemimaan länsiosiin. Runsastunut ainakin Israelissa. Paikkalintu, mutta pesimäajan ulkopuolella parvet liikkuvat laajalti. Lajin elinalueen koko on 100 000–1 000 000 neliökilometriä ja sen kanta on elinvoimainen.[1] Lajia ei ole tavattu Suomessa.
Vuoristojen rotkot ja laaksot, nykyään yhä enenevässä määrin kaupungeissa ja teollisuusalueilla. Vierailee myös kaatopaikoilla.
Pesä sijaitsee rotkon tai kalliojyrkänteen hyllyllä tai kolossa, tai korkean betonirakennuksen kolossa tai ulkonemassa. Se on rakennettu oksista ja risuista, joskus myös tuoreista akaasian oksista, sekä vuorattu karvoilla, höyhenillä ja paperinpaloilla. Turkoosin värisiä munia on 3–5 ja naaras hautoo niitä noin 16 päivää. Molemmat emot huolehtivat poikasista, jotka ovat lentokykyisiä 28-31 päivän ikäisinä. Noin 2 viikkoa tästä ne itsenäistyvät ja muodostavat nuorten lintujen parvia.[2]
Ruokailee tavallisesti parvissa. Syö hedelmiä ja selkärangattomia. Laitumilla kuljeskelevista eläimistä, kuten naudoista, aaseista ja kameleista, se käy poimimassa loisia ja muita ötököitä. Kauriista se tutkii etenkin pään ja peräaukon tienoon.[2]
Rotkorakkeli (Onychognathus tristramii) on kottaraisten heimoon kuuluva varpuslintu. Laji on saanut tieteellisen nimensä englantilaisen Henry Baker Tristramin mukaan.
Onychognathus tristramii
Le Rufipenne de Tristram (Onychognathus tristramii) est une espèce d'oiseaux de la famille des Sturnidae.
Le nom de l'espèce commémore le révérend Henry Baker Tristram (1822-1906).
Onychognathus tristramii
Le Rufipenne de Tristram (Onychognathus tristramii) est une espèce d'oiseaux de la famille des Sturnidae.
Lo storno di Tristram (Onychognathus tristramii (Sclater, P. L., 1858)) è un uccello passeriforme appartenente alla famiglia Sturnidae, diffuso in Medio Oriente.[2]
La specie è presente in Palestina, Israele, Egitto, Giordania, Arabia Saudita, Yemen e Oman.[1]
Lo storno di Tristram (Onychognathus tristramii (Sclater, P. L., 1858)) è un uccello passeriforme appartenente alla famiglia Sturnidae, diffuso in Medio Oriente.
Tristrams spreeuw (Onychognathus tristramii) is een vogelsoort uit de familie Sturnidae die voorkomt in het Midden-Oosten. Het was oorspronkelijk een vogel van droge, verlaten, bergachtige gebieden, die zich sinds de jaren 1980 heeft ontwikkeld tot vogel van stedelijk gebied. De spreeuw is genoemd naar Henry Baker Tristram die deze vogel op zijn reizen verzamelde.
De vogel is 24 tot 27 cm lang, zo groot als een gewone spreeuw, maar slanker en met een langere staart. De vogel is overwegend glanzend zwart. Het vrouwtje is op de kop en bovenborst donkergrijs. Opvallend zijn de koperkleurige handvleugelpennen die vooral tijdens de vlucht opvallen.[2]
De vogel heeft zich aangepast aan stedelijk gebied en foerageert daar op voedselresten zoals brood en voer voor huisdieren. Verder is bekend dat de vogel teken oppikt van steenbokken en dromedarissen.[3]
De vogel komt voor in Israël, Jordanië, Sinaï, het westen van Saoedi Arabië, Jemen en Oman. Het leefgebied bestaat uit kale berggebieden nabij ravijnen, maar ook in valleien en wadi's met wat vegetatie waar hij nestelt in rotsspleten. Sinds de jaren 1980 heeft de vogel zich uitgebreid naar stedelijke gebieden.[2][4]
De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd. Het is een algemene en soms talrijke vogel. Men veronderstelt dat de soort in aantal stabiel is. Om deze redenen staat Tristrams spreeuw als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesTristrams spreeuw (Onychognathus tristramii) is een vogelsoort uit de familie Sturnidae die voorkomt in het Midden-Oosten. Het was oorspronkelijk een vogel van droge, verlaten, bergachtige gebieden, die zich sinds de jaren 1980 heeft ontwikkeld tot vogel van stedelijk gebied. De spreeuw is genoemd naar Henry Baker Tristram die deze vogel op zijn reizen verzamelde.
Czarnotek arabski[3] (Onychognathus tristramii) – gatunek średniej wielkości ptaka z rodziny szpakowatych (Sturnidae). Występuje od Egiptu po zachodni Półwysep Arabski. Niezagrożony wyginięciem.
Gatunek po raz pierwszy opisał Philip Lutley Sclater w roku 1858. Holotyp pochodził z okolic Mar Saba w Izraelu. Nadał mu nazwę Amydrus tristramii[4][5]. Obecnie przez IOC czarnotek arabski umieszczany jest w rodzaju Onychognathus. Gatunek klasyfikowany jako monotypowy[6]. Dawniej uznawano, że tworzy nadgatunek z czarnotkiem rudoskrzydłym (O. morio)[4]. Nazwa rodzajowa Onychognathus pochodzi od dwóch greckich słów - onux, onukhos (pazur) i gnathos (szczęka), zaś nazwa gatunkowa tristramii upamiętnia ornitologa i podróżnika Henry’ego Bakera Tristrama[7].
Pierwszy pozyskany okaz został zestrzelony 30 marca przez H.B. Tristrama w okolicy miasta Hebron. W okolicy na skałach mieściły się gniazda, jednak nie udało się do nich dostać[5].
Zasięg obejmuje 543 km²[8]. Występuje od wschodniego i południowego Izraela przez zachodnią i południową Jordanię po północno-wschodni Egipt (Półwysep Synaj) i zachodni Półwysep Arabski, na południe aż do Jemenu[4]. Pierwotnie czarnotek arabski zasiedlał jedynie skaliste obszary do 3200 m n.p.m., w tym wąwozy i suche góry w okolicach wadi. Obecnie zasiedla również obszary miejskie, adaptując się do życia na budynkach, przypominających skały[9].
Długość ciała wynosi 25-27[5] cm, rozpiętość skrzydeł 44-45 cm, masa ciała 100-140 g[9]. Skrzydła mierzą około 14,9 cm, sterówki 11,4 cm, dziób 3,5 cm zaś skok 3,1 cm[5]. Upierzenie niemal całkowicie czarne, opalizujące; na lotkach I rzędu występuje rdzawa plama. Sterówki tej samej długości, o zaokrąglonych brzegach. U samicy wierzch i boki głowy oraz szyi, broda i gardło szarawe. Tęczówka brązowa, dziób ciemnobrązowy, nogi czarne[9].
Około 2 tygodni po opuszczeniu gniazda młode osobniki tworzą małe stada i mogą być karmione do 40 po opuszczeniu gniazda. Pożywienie stanowią owoce, owady oraz nasiona roślin typowych dla obszarów pustynnych, jak akacje, solirody czy daktylowce. Podobnie jak bąkojady zbiera owady z grzbietu osłów, wielbłądów i kóz. W zimie tworzy stada do 300 osobników[9].
W Izraelu okres lęgowy trwa od marca do czerwca, wyprowadza dwa lęgi. Gniazdo umieszczone jest 6-21 m nad ziemią w szczelinie skalnej lub starego budynku. Gniazdo w kształcie kubeczka budowane jest przez oba ptaki z pary z włókien roślinnych. Zniesienie liczy 2-4 jaja. Mają barwę niebieskawą, posiadają brązowe plamki przy szerszym końcu; ich wymiary to około 27x20,5 mm, masa ok. 5,5 g. Inkubacja trwa około 16 dni, wysiaduje jedynie samica, samiec jednak broni okolic gniazda. Pisklęta przebywają w gnieździe przez 28-31 dni, opiekują się nimi oba ptaki z pary. Kolejne 10 dni młode są nadal pod opieką rodziców[9].
Przez IUCN czarnotek arabski klasyfikowany jest jako gatunek najmniejszej troski (LC, Least Concern). Występuje na 20 obszarach uznanych za ostoje ptaków IBA, jak Ha-Arawa i góry Haraz. Nie jest spotykany w żadnym parku narodowym[8].
Czarnotek arabski (Onychognathus tristramii) – gatunek średniej wielkości ptaka z rodziny szpakowatych (Sturnidae). Występuje od Egiptu po zachodni Półwysep Arabski. Niezagrożony wyginięciem.
Sinaiglansstare[2] (Onychognathus tristramii) är en fågel i familjen starar inom ordningen tättingar som förekommer i delar av Mellanöstern.[3]
Sinaiglansstaren är en slank och långstjärtad stare med en kroppslängd på 24-27 centimeter. Den är i stort sett helsvart, skimrande blålila i vissa vinklar. I flykten syns iögonfallande lysande kopparfärgande vingfält, på sittande fågel endast synliga som smala band på vingkanten. Könen liknar varandra, men honan har gråtonat huvud och hals med vissa streck eller fläckar.[4]
Arten är mycket högljudd och talför med karakteristiska glissando liknande vid busvisslingar eller sinusvågor i en gammal radio.Den varnar med ett skrän likt sommargylling, medan sången är lågmäld, gnisslig och skrapig.[4]
Sinaiglansstaren förekommer från sänkan runt Döda havet och västra Arabiska halvön till Jemen och södra Oman.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Sinaiglansstaren trivs kring raviner i karga bergstrakter, där den ses i små sällskap utom under häckningen.[4] Den besöker dock ibland odlingar på lägre nivåer, på jakt efter insekter, bär och frukt.[4] Boet placeras i ett hål i en bergvägg.[4] Den häckar monogamt från mars till juni i Israel, ibland i kolonier, och lägger ofta en andra kull.[5]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig.[1]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den brittiske ornitologen och prästen Henry Baker Tristram (1822-1906).[6]
Sinaiglansstare (Onychognathus tristramii) är en fågel i familjen starar inom ordningen tättingar som förekommer i delar av Mellanöstern.
Моріо аравійський — представник роду Моріо (Onychognathus), має 25 см у довжину (включно з 9 см хвоста), розмах крил 44-45 см і вагу 100—140 г. Самці мають блискуче чорне пір'я з помаранчевими плямами на зовнішній стороні крила, які особливо добре видно під час польоту. Дзьоб і ноги — чорні. Самиці й молоді птахи схожі, але тонші й мають сірувату голову, в них менш яскраве пір'я.[3][5]
Цей птах доволі шумний і літає в зграях, його спів нагадує вовчий свист. Вони всеїдні, можуть їсти садовину і безхребетних. Моріо аравійських можна часто побачити на нубійських козлах та інших місцевих тваринах, на яких вони шукають паразитів. Вони все більше звикають до уснування поруч з людиною, хдобуаючи їжу в містах і селах; така тенденція уможливила розшириення ареалу на північ.[3]
Моріо на нубійському козлі у Сде-Бокер, в Ізраїлі
Onychognathus tristramii là một loài chim trong họ Sturnidae.[1]
Onychognathus tristramii (Sclater, 1858)
Охранный статусТристрамов длиннохво́стый скворе́ц[1] (лат. Onychognathus tristramii) — певчая птица семейства скворцовых. Вид получил название в честь английского священника и путешественника Генри Бейкера Тристрама (1822—1906).
Тристрамов длиннохвостый скворец достигает длины 25 см, размах крыльев составляет 44—45 см, вес в среднем 125 г[2]. Оперение блестяще чёрное. Характерным признаком являются оранжевые пятна на крыльях, заметные, прежде всего, в полёте. Клюв и ноги чёрные. Оперение самок и молодых птиц более тусклое, голова серого цвета.
Область распространения простирается от Египта через Израиль и Иорданию до Аравийского полуострова.
Это стайная птица. Осенью и зимой птицы объединяются в огромные стаи. Пение громкое, птица издаёт мелодичные свистящие звуки «вии-ооуу-иии». Численность популяции этого вида растёт, прежде всего, в Израиле, где он населяет регионы, превращённые благодаря орошению из пустыни в аграрные земли. Это относительно доверчивая птица, подпускающая людей на довольно близкое расстояние к себе. Спектр питания широк и охватывает плоды и беспозвоночных.
Тристрамов длиннохво́стый скворе́ц (лат. Onychognathus tristramii) — певчая птица семейства скворцовых. Вид получил название в честь английского священника и путешественника Генри Бейкера Тристрама (1822—1906).