Aderyn a rhywogaeth o adar yw Aderyn hirewin Abysinia (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: adar hirewin Abysinia) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Macronyx flavicollis; yr enw Saesneg arno yw Abyssinian longclaw. Mae'n perthyn i deulu'r Siglennod (Lladin: Motacillidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn M. flavicollis, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Affrica.
Mae'r aderyn hirewin Abysinia yn perthyn i deulu'r Siglennod (Lladin: Motacillidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Aderyn hirewin Abysinia Macronyx flavicollis Aderyn hirewin Fülleborn Macronyx fuelleborni Aderyn hirewin Grimwood Macronyx grimwoodi Aderyn hirewin gwridog Macronyx ameliae Aderyn hirewin gyddf-felyn Macronyx croceus Aderyn hirewin Pangani Macronyx aurantiigula Aderyn hirewin Sharpe Hemimacronyx sharpei Aderyn hirewin y Penrhyn Macronyx capensis Corhedydd euraid Tmetothylacus tenellus Siglen fraith India Motacilla maderaspatensis Siglen goedwig Dendronanthus indicus Telor hirbig Bocage Amaurocichla bocagiiAderyn a rhywogaeth o adar yw Aderyn hirewin Abysinia (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: adar hirewin Abysinia) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Macronyx flavicollis; yr enw Saesneg arno yw Abyssinian longclaw. Mae'n perthyn i deulu'r Siglennod (Lladin: Motacillidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn M. flavicollis, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Affrica.
Der Goldhalspieper (Macronyx flavicollis) ist eine Singvogelart aus der Familie der Stelzen und Pieper, die in den bergigen Hochebenen des nördlichen, mittleren und südwestlichen Äthiopiens beheimatet ist.
Die Art wird von der IUCN auf der Vorwarnliste (near threatened) geführt. Während die in Äthiopien endemische Art früher noch als häufig beschrieben wurde, ergaben Untersuchungen Mitte der 1990er Jahre ein anderes Bild. Höchstwahrscheinlich hat die mit dem Bevölkerungswachstum einhergehende Ausweitung der Landwirtschaft zu lokalen Abnahmen geführt.
Der Goldhalspieper ist mit 20 cm Körperlänge etwa singdrosselgroß. Wie alle Arten der Gattung zeichnet er sich durch eine sehr lange und gebogene Hinterzehe aus. Der Oberschnabel ist schwärzlich grau, der Unterschnabel eher grau. Die Iris ist braun. Beine und Füße sind bräunlich fleischfarben oder gelblich getönt.
Adulte Männchen sind oberseits bräunlich schwarz, zum Rücken hin heller gefärbt. Durch zimtfarbene Federsäume wirken Rücken und Bürzel streifig. Der auffällige Überaugenstreif ist vor dem Auge safrangelb, hinter dem Auge heller gelblich beige. Der breite Augenstreif ist olivbraun. Kinn und Kehle sind kräftig safrangelb gefärbt und von einem dunkel olivbraunen Bartstreif eingefasst, der auf den Halsseiten breiter wird und mit einem Brustband sehr variabler Breite verschmilzt. Ohrdecken und Halsseiten sind wie die vordere Brust gelblich beige bis weißlich aufgehellt. Die Unterseite ist gelbbeige bis zimtfarben, an Flanken und Schenkeln etwas aufgehellt und an den Brustseiten grob schwarzbraun gestrichelt. Die Bauchmitte weist eine gelbliche Tönung auf. Hand- und Armschwingen sind olivbraun mit hellen Säumen, die Oberflügeldecken schwarzbraun mit weißlichen, gelben, gebbeigen und zimtfarbenen Säumen. Die Achselfedern sind weiß, die Unterflügeldecken weiß mit dunkleren Zentren. Die Steuerfedern sind dunkel olivbraun und gelblich beige gesäumt. Die Schwanzaußenseiten sind weiß, wobei das Weiß auf den äußersten Steuerfedern nahezu die gesamte Außenfahne und einen Teil der Innenfahne umfasst und der Weißanteil sich auf den drei weiter innenliegenden immer weiter reduziert. Unterseits sind die Steuerfedern hell olivbraun mit zimtfarbener Tönung.
Das Weibchen ist unterseits heller und matter gefärbt als das Männchen. Immature Vögel sind an Kinn und Kehle gelblich beige bis zimtfarben, das umfassende Band ist brauner und das Brustband fleckig.
Der Gesang ist ein klares Trillern. Er wird von einer Warte aus oder im Singflug vorgebracht. Der Ruf ist weich pfeifend (Hörbeispiel).[1]
Der Goldhalspieper besiedelt offene, grasbestandene Hochebenen zwischen 1200 und über 3000 m. Meist ist er jedoch in Höhen zwischen 1800 und 2750 m zu finden. Er ernährt sich von Insekten und anderen Wirbellosen, die er meist am Boden aufsammelt. Bruten wurden im Juni und August, beisweilen auch im Februar festgestellt. Das napfförmige Nest besteht aus Gras und wird mit Fasern oder Tierhaaren ausgekleidet. Es steht am Boden zwischen Gräsern oder jungen Getreidepflanzen. Das Gelege besteht aus zwei bis drei Eiern.
Der Goldhalspieper (Macronyx flavicollis) ist eine Singvogelart aus der Familie der Stelzen und Pieper, die in den bergigen Hochebenen des nördlichen, mittleren und südwestlichen Äthiopiens beheimatet ist.
Die Art wird von der IUCN auf der Vorwarnliste (near threatened) geführt. Während die in Äthiopien endemische Art früher noch als häufig beschrieben wurde, ergaben Untersuchungen Mitte der 1990er Jahre ein anderes Bild. Höchstwahrscheinlich hat die mit dem Bevölkerungswachstum einhergehende Ausweitung der Landwirtschaft zu lokalen Abnahmen geführt.
The Abyssinian longclaw (Macronyx flavicollis) is a species of bird in the family Motacillidae.
The bird's natural habitats are subtropical or tropical high-altitude grassland of the Ethiopian Highlands, and arable land.
The Abyssinian longclaw is very similar in both appearance and behavior to the yellow-throated longclaw (Macronyx croceus) of other parts of Africa. It is a common grassland bird of the western and south eastern Ethiopian Highlands, except in the extreme north where it does not occur.
It is threatened by habitat loss.
The Abyssinian longclaw (Macronyx flavicollis) is a species of bird in the family Motacillidae.
La Flavkola makronikso aŭ Etiopia makronikso, Macronyx flavicollis, estas specio de birdo de la familio de Motaciledoj, kiu enhavas ankaŭ la motacilojn kaj la pipiojn, kaj en ties genro de Makroniksoj aŭ Longunguloj, kiuj estas afrikaj birdoj de brunecaj supraj partoj kaj tre brilkoloraj gorĝoj (el flava tra oranĝa al rozkolora). Ĝi estas endemia de Etiopio.
La Flavkola makronikso estas tre simila kaj laŭ aspekto kaj laŭ kutimaro al la Flavgorĝa makronikso (Macronyx croceus) de aliaj partoj de Afriko. Fakte ĝi estas bruneca supre kun flava gorĝo ĉirkaŭata de tre nigra bordo kiu fariĝas brustozono kaj horizontala kaj iom vertikala centre, kiel plej parto de samgenranoj (5 specioj), escepte tiuj kiuj havas anstataue ruĝecan gorĝon (nome la Ruĝgorĝa makronikso kaj la Grimvuda makronikso).
Tamen kiel distingilo tiu ne havas plian flavan koloron en subaj partoj. Krome la Flavkola makronikso estas tre rimarkinda birdo kun flava gorĝo kaj sablokolora sube kaj bruneca supre. Fakte la kapo montras brunan kronon kaj flavan superokulan strizonon el la beko; el la okulo al la nuko estas bruna. Ankaŭ la beko estas bruna, fortika kaj larĝa ĉebaze. La gorĝo estas tre flava kaj ĉirkaŭata de nigra strio kiu ekas mallarĝe el la bekobazo, plilarĝiĝas ĉekolflanke kaj fariĝas tre nigra brustozono kun pura supra bordo kaj strieca ĉe suba bordo al la sablokoraj subaj partoj; tiu nigra bordo siavice estas bordata de blankecaj areoj en vizaĝo, kolo kaj brusto. La kruroj estas rozkolorecaj. La dorso estas tre markata de sablokoloro kaj nigrecaj plumoj kun helruĝecaj bordoj.
Fakte, kiel klarigo de la nomo de la specio, oni povus diri ke tiu ne havas pli da flava gorĝareo ol la aliaj 5 samgenranoj kun sama ero, sed ja tiu estas la ununura kiu havas nur tiun suban flavan areon, dum la aliaj havas pli da flavo. La latina scienca nomo flavicollis signifas same “kun flava kolo”, kio fakte ne tute pravas, ĉar temas nur pri la gorĝareo.
Ties natura biotopo estas subtropika aŭ tropika altaltituda herbejo kaj plugebla tero. Ĝi estas komuna herbeja birdo de okcidentaj kaj sudorientaj altaj teroj de Etiopio escepte en malproksima norde kie ili forestas. Ĝi estas birdo de malferma herbejo, kun herbotufoj por nestumado kaj arbustaro kaj almenaŭ unufoje nestumis en kultivejo. Ili loĝas el 1 200 al 4 100 m kaj ĝi estas pli komuna inter 1 800 kaj 2 750 m.
Tiu afrotropisa specio manĝas ĉefe surgrunde kaj ties dieto enhavas insektojn kaj aliajn senvertebrulojn. La reprodukta sezono okazas ĉefe el junio al aŭgusto, eventuale en februaro. La nesto, kie la ino demetas 2-3 ovojn, estas tasforma kaj konstruita el herbo kovrita el fibro aŭ ĉevalharo, situa surgrunde inter herbo.
Ĝi estas minacata pro habitatoperdo.
La Flavkola makronikso aŭ Etiopia makronikso, Macronyx flavicollis, estas specio de birdo de la familio de Motaciledoj, kiu enhavas ankaŭ la motacilojn kaj la pipiojn, kaj en ties genro de Makroniksoj aŭ Longunguloj, kiuj estas afrikaj birdoj de brunecaj supraj partoj kaj tre brilkoloraj gorĝoj (el flava tra oranĝa al rozkolora). Ĝi estas endemia de Etiopio.
El bisbita abisinio[2] (Macronyx flavicollis) es una especie de ave paseriforme de la familia Motacillidae endémica de Etiopía.[1] No se reconocen subespecies.[3]
El bisbita abisinio (Macronyx flavicollis) es una especie de ave paseriforme de la familia Motacillidae endémica de Etiopía. No se reconocen subespecies.
Macronyx flavicollis Macronyx generoko animalia da. Hegaztien barruko Motacillidae familian sailkatua dago.
Macronyx flavicollis Macronyx generoko animalia da. Hegaztien barruko Motacillidae familian sailkatua dago.
Etiopianvästäräkki (Macronyx flavicollis) on Etiopian kotoperäinen varpuslintulaji. Sen esiintymisalue käsittää maan pohjois-, keski- ja lounaisosan vuoristoseudut. Eduard Rüppell kuvaili lajin holotyypin Simienvuorilta vuonna 1840.[2]
Etiopianvästäräkki (Macronyx flavicollis) on Etiopian kotoperäinen varpuslintulaji. Sen esiintymisalue käsittää maan pohjois-, keski- ja lounaisosan vuoristoseudut. Eduard Rüppell kuvaili lajin holotyypin Simienvuorilta vuonna 1840.
De geelhalslangklauw (Macronyx flavicollis) is een zangvogel uit de familie Motacillidae (piepers en kwikstaarten).
Deze soort is endemisch in Ethiopië.
De geelhalslangklauw (Macronyx flavicollis) is een zangvogel uit de familie Motacillidae (piepers en kwikstaarten).
Etiopisk sporrpiplärka[2] (Macronyx flavicollis) är en fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer enbart i höglänta gräsmarker i Etiopien.[3] IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]
Etiopisk sporrpiplärka (Macronyx flavicollis) är en fågel i familjen ärlor inom ordningen tättingar. Den förekommer enbart i höglänta gräsmarker i Etiopien. IUCN kategoriserar arten som nära hotad.
Vuốt dài Abyssinia, tên khoa học Macronyx flavicollis, là một loài chim trong họ Motacillidae.[2] Đây là loài đặc hữu của Ethiopia. Môi trường sống tự nhiên của chim này là đồng cỏ ở độ cao lớn và đất canh tác nhiệt đới hoặc cận nhiệt đới. Vuốt dài Abyssinia rất giống với bề ngoài và hành vi với vuốt dài họng vàng (Macronyx croceus) ở khu vực khác của châu Phi.
Vuốt dài Abyssinia, tên khoa học Macronyx flavicollis, là một loài chim trong họ Motacillidae. Đây là loài đặc hữu của Ethiopia. Môi trường sống tự nhiên của chim này là đồng cỏ ở độ cao lớn và đất canh tác nhiệt đới hoặc cận nhiệt đới. Vuốt dài Abyssinia rất giống với bề ngoài và hành vi với vuốt dài họng vàng (Macronyx croceus) ở khu vực khác của châu Phi.