dcsimg

Status in Egypt ( англиски )

добавил Bibliotheca Alexandrina LifeDesk

Resident breeder.

лиценца
cc-by-nc-sa-3.0
авторски права
Bibliotheca Alexandrina
автор
BA Cultnat
добавувач
Bibliotheca Alexandrina
соработничко мреж. место
Bibliotheca Alexandrina LifeDesk

Trist del desert ( каталонски; валенсиски )

добавил wikipedia CA
 src=
Scotocerca inquieta saharae

El trist del desert[1] (Scotocerca inquieta) és l'única espècie d'ocell del gènere Scotocerca, inclosa fins fa poc a la família dels cètids (Cettidae) i que arran els treballs de Silke Fregin et al. (2012)[2] s'ha ubicat a la seva pròpia família Scotocercidae. Habita matolls àrids i semi-deserts des de Mauritània, Sàhara Occidental i Marroc, cap a l'est, a través del nord d'Àfrica, Pròxim Orient i Península Aràbiga, fins a Iraq, Iran, Uzbekistan, Turkmenistan,Kazakhstan, Afganistan i l'oest de Pakistan.

Referències

 src= A Wikimedia Commons hi ha contingut multimèdia relatiu a: Trist del desert Modifica l'enllaç a Wikidata


лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autors i editors de Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia CA

Trist del desert: Brief Summary ( каталонски; валенсиски )

добавил wikipedia CA
 src= Scotocerca inquieta saharae

El trist del desert (Scotocerca inquieta) és l'única espècie d'ocell del gènere Scotocerca, inclosa fins fa poc a la família dels cètids (Cettidae) i que arran els treballs de Silke Fregin et al. (2012) s'ha ubicat a la seva pròpia família Scotocercidae. Habita matolls àrids i semi-deserts des de Mauritània, Sàhara Occidental i Marroc, cap a l'est, a través del nord d'Àfrica, Pròxim Orient i Península Aràbiga, fins a Iraq, Iran, Uzbekistan, Turkmenistan,Kazakhstan, Afganistan i l'oest de Pakistan.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autors i editors de Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia CA

Telor prysgwydd rhesog ( велшки )

добавил wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Telor prysgwydd rhesog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: telorion prysgwydd rhesog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Scotocerca inquieta; yr enw Saesneg arno yw Streaked scrub warbler. Mae'n perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. inquieta, sef enw'r rhywogaeth.[2] Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia ac Affrica.

Teulu

Mae'r telor prysgwydd rhesog yn perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:

Rhestr Wicidata:

rhywogaeth enw tacson delwedd Crombec aelwyn Sylvietta leucophrys Crombec pigfyr Somalia Sylvietta philippae Crombec torfelyn Sylvietta denti Crombec y gogledd Sylvietta brachyura Preblyn coed adeinwinau Stachyris erythroptera
Chestnut-winged Babbler, Danum Valley, Borneo (5836179271).jpg
Preblyn coed Austen Stachyris oglei Preblyn coed bronwyn Stachyris grammiceps
Stachyris grammiceps 1838.jpg
Preblyn coed gyddfddu Stachyris nigricollis
Stachyris nigricollis 1838.jpg
Preblyn coed gyddflwyd Stachyris nigriceps
Grey-throated babbler Zuluk East Sikkim Sikkim India 24.05.2015.jpg
Preblyn coed torchddu Stachyris melanothorax
Crescent-chested Babbler (Stachyris melanothorax).jpg
Preblyn corun cennog Malacopteron cinereum
Scaly-crowned Babbler - Krung Ching - Thailand S4E3640 (14258803935) (2).jpg
Stachyris strialata Stachyris strialata
Stachyris strialata.jpg
Diwedd y rhestr a gynhyrchwyd yn otomatig o Wicidata.

Gweler hefyd

Cyfeiriadau

  1. Gwefan Cymdeithas Edward Llwyd; adalwyd 30 Medi 2016.
  2. Gwefan Avibase; adalwyd 3 Hydref 2016.
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Awduron a golygyddion Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia CY

Telor prysgwydd rhesog: Brief Summary ( велшки )

добавил wikipedia CY

Aderyn a rhywogaeth o adar yw Telor prysgwydd rhesog (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: telorion prysgwydd rhesog) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Scotocerca inquieta; yr enw Saesneg arno yw Streaked scrub warbler. Mae'n perthyn i deulu'r Teloriaid (yr Hen Fyd) (Lladin: Sylviidae) sydd yn urdd y Passeriformes.

Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. inquieta, sef enw'r rhywogaeth. Mae'r rhywogaeth hon i'w chanfod yn Asia ac Affrica.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Awduron a golygyddion Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia CY

Wüstenprinie ( германски )

добавил wikipedia DE
 src=
Gelege der Wüstenprinie (Scotocerca inquieta saharae) in der Sammlung des MHNT

Die Wüstenprinie (Scotocerca inquieta) ist eine Singvogelart aus der Überfamilie Sylvioidea der Grasmückenverwandten. Nach neuerer Systematik ist diese Art der einzige Vertreter der Familie Scotocercidae.[1] Das Verbreitungsgebiet erstreckt sich über Afrika und Südwest-Asien. Der recht kleine Vogel bewohnt Halbwüsten und Wüstenränder, wo er buschreiche Gebiete und felsiges, zerklüftetes Gelände bevorzugt. Die Wüstenprinie ist normalerweise ein Standvogel, doch lokale Zugbewegungen außerhalb der Brutzeit sind möglich.[2]

Beschreibung

Die Wüstenprinie ist ein kleiner, untersetzt wirkender Vogel, von 10–11,5 cm Länge mit verhältnismäßig großem Kopf, der oft im Gebüsch herum huschend angetroffen wird, wobei er oft nach Zaunkönigmanier den Schwanz aufstellt, schwenkt und oft auch auffächert. Das Gewicht des ausgewachsenen Vogels beträgt 6–10 g.

Auffällig am Kopfgefieder sind ein breiter blasser Überaugenstreif und ein dünner schwarzer Augenstreif. Der Scheitel weist eine feine aber deutliche dunkle Längsstreifung auf. Das Gefieder der Oberseite ist allgemein grau-braun und etwas dunkler. Die Unterseite des Körpers ist weißlich mit rötlichen Flanken, die Brust ist fein grau gestrichelt. Der Schwanz ist abgestuft und von dunkelgrauer Farbe. Die Jungvögel sind allgemein weniger kontrastreich. Die Beine sind verhältnismäßig lang, wobei der fleischfarbene Tarsus eine Länge von knapp 20 mm aufweist.

Geschlechts- und altersspezifische Unterschiede sind schwach ausgeprägt. Die westafrikanischen Unterarten unterscheiden sich allerdings durch eine deutlich hellere Iris, noch etwas längere Beine und einen nicht ganz so weit reichenden hellen Überaugenstreif.[3][4]

Stimme

Der Gesang der Wüstenprinie ist recht auffällig und kann im Fall der Nominatform etwa als „sit-sit-diedel-duut-duut“ dargestellt werden.[4] Der Gesang der westafrikanischen Unterarten ist deutlich unterschiedlich und wirkt im Vergleich abgekürzt.[3]

Verhalten

Die Hauptnahrungsquelle der Wüstenprinie besteht aus Insekten, allerdings werden vor allem im Winter auch zusätzlich Sämereien gefressen. Die Nahrung wird auf dem Boden huschend gesucht, wobei gezielt Blätterhaufen, Schotter und Höhlen durchsucht werden.

Die Wüstenprinie baut ihr Nest in niedrigem Gebüsch in einer Höhe bis zu 1,5 m. Das Nest hat Kugelstruktur und wird aus Gras und kleinen Zweigen gebaut. Im Inneren ist das Nest mit Federn, Fell und Pflanzenmaterial ausgepolstert. Das Nest hat einen oder auch zwei Öffnungen. Im Fall, dass es zwei Öffnungen gibt, wird eine der beiden ausschließlich als Ausgang genutzt.

Das Gelege umfasst im Mittel drei bis fünf, in Ausnahmen auch nur zwei Eier. Die Brutzeit beträgt etwa zwei Wochen, die Jungvögel bleiben als Nesthocker weitere zwei Wochen im Nest, bevor sie flügge werden.[5]

Habitat

 src=
Wüstenprinie in typischem Habitat

Die Wüstenprinie bewohnt vornehmlich offene Landschaften mit (Halb–)Wüstencharakter, die eine lockere Trockenvegetation mit Buschwerk besitzen, besonders gern Wadis, die dichter bewachsen sind als die umgebende Wüste. Auch Geröllfelder an Hängen und Schluchten, die Gebüsche enthalten, kommen als Lebensraum in Betracht.[6]

Verbreitung und innere Systematik

Die Wüstenprinie hat ein großes Verbreitungsgebiet, wobei sie in einigen Bereich recht selten, in anderen dagegen häufig vorkommt. Da keine bestimmten Gefährdungspotentiale bekannt sind, wird die Art trotz der offenbar leicht fallenden Gesamtpopulation von der IUCN als global ungefährdet (Least Concern) eingestuft.[7]

Zurzeit werden acht Unterarten angegeben, die sich auf zwei klar voneinander getrennte Teile des Verbreitungsgebiets der Art aufteilen. Die einzelnen Verbreitungen der Unterarten werden im Folgenden aufgelistet.[1][2][8]

Die folgenden sechs Unterarten, unter diesen die Nominatform, sind alle östlich des Nils zu finden:

  • Scotocerca inquieta inquieta, (Cretzschmar, 1830) – Ägypten, Israel und die nördliche arabische Halbinsel bis zum Persischen Golf.
  • Scotocerca inquieta grisea, Bates, 1936 – Westliches Saudi-Arabien, östlicher Jemen und Oman.
  • Scotocerca inquieta buryi, Ogilvie-Grant, 1902 – Südliches Saudi-Arabien und westlicher Jemen.
  • Scotocerca inquieta striata, (W. E. Brooks, 1872) – Süd-zentral Irak, südlicher Iran, Pakistan und südliches Afghanistan.
  • Scotocerca inquieta montana, Stepanyan, 1970 – Gebirge im nord-östlichen Iran, südlichen Turkmenistan, westlichen Tadschikistan und Nord-Afghanistan.
  • Scotocerca inquieta platyura, (Severtsov, 1873) – Die Ebenen des nördlichen Turkmenistan, südlichen Usbekistan und süd-westlichen Tadschikistan.

Die folgenden zwei Unterarten sind östlich der Libyschen Wüste zu finden. Sie sind auch morphologisch und vom Gesang am deutlichsten von den anderen Unterarten zu unterscheiden und werden von einigen Autoren neuerdings auch als eigene Art mit dem Namen Saharaprinie (Scotocerca saharae, Loche, 1858) geführt.[3]

Äußerer Systematik

Die Art wurde traditionell in die Familie der Halmsängerartigen (Cisticolidae) gestellt. Eine Reihe molekulargenetischer Untersuchungen, die seit dem Jahr 2006 innerhalb der Unterfamilie Sylvioidea durchgeführt wurde und die Verwandtschaftsverhältnisse in dieser Gruppe in großem Umfang neu darstellte, zeigte, dass es sich hierbei nur um eine oberflächlich morphologische Ähnlichkeit handelte.[9][10] Die Untersuchungen ergeben stattdessen eine wahrscheinliche Verwandtschaftsbeziehung, wie sie im folgenden Kladogramm angegeben ist. Die Wüstenprinie ist demnach das Schwestertaxon der Seidensängerverwandten (Cettiidae). Beide Gruppen gemeinsam sind nach heutigem Kenntnisstand die nächsten Verwandten der Schwanzmeisen.[11]



Schwanzmeisen (Aegithalidae)



Seidensängerverwandte(Cettiidae)


Wüstenprinie (Scotocercidae)




Vorlage:Klade/Wartung/Style

Einzelnachweise

  1. a b https://www.worldbirdnames.org/bow/crombecs/ IOC World Bird List:Wren-babblers, crombecs, bush warblers, Streaked Scrub Warbler, yellow flycatchers, hylias
  2. a b P. Ryan: Streaked Scrub-warbler (Scotocerca inquieta). In: J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D.A. Christie & E. de Juana (Hrsg.): Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona (birdsoftheworld.org [abgerufen am 27. November 2016]).
  3. a b c H. Shirihai und L. Svensson: Handbook of Western Palearctic Birds Volume I Passerines: Larks to Warblers. Helm, London 2018, ISBN 978-1-4729-3757-5, S. 418–422.
  4. a b Nik Borrow und Ron Demey: Birds of Western Africa. A & C Black, 2001, ISBN 0-7136-3959-8, S. 635.
  5. D.W. Snow, C.M. Perrins: The Birds of the Western Palearctic Concise Edition Volume 2 Passerines. Oxford University Press, 1998, ISBN 0-19-854099-X, S. 1241–1242.
  6. Mark Beaman und Steve Madge: The Handbook of Bird Identification for Europe and the Western Palearctic. Christopher Helm, 1998, ISBN 0-7136-3960-1, S. 648–649.
  7. IUCN Red List of Threatened Species
  8. Scotocerca inquieta (Cretzschmar, 1830). Integrated Taxonomic Information System (ITIS) (https://www.itis.gov) – (itis.gov [abgerufen am 27. November 2016]).
  9. Per Alström, Urban Olsson und Fumi Lei: A review of the recent advances in the systematics of the avian superfamily Sylvioidea. In: Chinese Birds. Band 4, Nr. 2, 2013, S. 99–131, doi:10.5122/cbirds.2013.0016 (researchgate.net [PDF]).
  10. P. Alstrom, J. Fjeldsa, S. Fregin, U. Olsson: Gross morphology betrays phylogeny: the Scrub Warbler Scotocerca inquieta is not a cisticolid. In: Ibis. Band 153, 2011, S. 87–97, doi:10.1111/j.1474-919x.2010.01093.x.
  11. Silke Fregin, Martin Haase, Urban Olsson, Per Alström: New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers. In: BMC Evolutionary Biology. 12(1), 157, 2012, S. 1–12.
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia DE

Wüstenprinie: Brief Summary ( германски )

добавил wikipedia DE
 src= Gelege der Wüstenprinie (Scotocerca inquieta saharae) in der Sammlung des MHNT

Die Wüstenprinie (Scotocerca inquieta) ist eine Singvogelart aus der Überfamilie Sylvioidea der Grasmückenverwandten. Nach neuerer Systematik ist diese Art der einzige Vertreter der Familie Scotocercidae. Das Verbreitungsgebiet erstreckt sich über Afrika und Südwest-Asien. Der recht kleine Vogel bewohnt Halbwüsten und Wüstenränder, wo er buschreiche Gebiete und felsiges, zerklüftetes Gelände bevorzugt. Die Wüstenprinie ist normalerweise ein Standvogel, doch lokale Zugbewegungen außerhalb der Brutzeit sind möglich.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia DE

Jiq-jiq ( узбечки )

добавил wikipedia emerging languages

Jiq-jiq (Scotocerca inquieta) — chumchuqsimonlar turkumining moyqutlar oilasiga mansub kichkina qush, vazni 8—9 g . Choʻl va dashtlardagi past boʻyli butalar orasida yashaydi. Yulgʻun, baʼzan shuvoqlar orasiga in quradi. Oʻzbekistonda Qizilqumda uchraydi. Mart—iyunda 5—8 tadan tuxum qoʻyadi. Yozda hasharotlar, qishda oʻsimlik urugʻi bilan oziqlanadi.[1]

Manbalar

  1. OʻzME. Birinchi jild. Toshkent, 2000-yil
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Vikipediya mualliflari va muharrirlari
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia emerging languages

Jiq-jiq: Brief Summary ( узбечки )

добавил wikipedia emerging languages

Jiq-jiq (Scotocerca inquieta) — chumchuqsimonlar turkumining moyqutlar oilasiga mansub kichkina qush, vazni 8—9 g . Choʻl va dashtlardagi past boʻyli butalar orasida yashaydi. Yulgʻun, baʼzan shuvoqlar orasiga in quradi. Oʻzbekistonda Qizilqumda uchraydi. Mart—iyunda 5—8 tadan tuxum qoʻyadi. Yozda hasharotlar, qishda oʻsimlik urugʻi bilan oziqlanadi.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Vikipediya mualliflari va muharrirlari
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia emerging languages

Kuchanyika Michirizi ( свахили )

добавил wikipedia emerging languages
 src=
Mayai ya kuchanyika michirizi.

Kuchanyika michirizi (Scotocerca inquieta; kwa Kiing. Streaked Scrub Warbler) ni ndege mdogo na spishi pekee ya familia Scotocercidae. Hupatikana Afrika na kusini-magharibi mwa Asia. Ni ndege wa pindo za majangwa, ambapo hutembelea maeneo ya vichaka, mabonde na makorongo, na anakaa mahali pamoja kwa kawaida, ijapokuwa mahamiaji ndani ya eneo lao yanaweza kutokea nje ya msimu wa kuzaliana.

Maelezo

Kuchanyika michirizi ni kucha mdogo wa jangwani anayejificha na kupinda mkia wake juu ya mgongo wake. Wapevu ni kijivu juu na wana michirizi ya rangi ya kahawa. Wana nyusi nyeupe pana na mstari mweusi mwembamba kupitia macho. Sehemu za chini ni nyeupe na mbavu na tako ni nyekundu. Kidari kina michirizi myembamba. Manyoya ya mkia yanakuwa marefu zaidi kutoka kingo mpaka kati na yana rangi ya kahawa na ncha nyeupe. Wachanga wana rangi zisizoiva.

Makazi

Huyu ni ndege wa jangwa wazi lenye tandiko la vichaka vichache, haswa sakafu za makorongo zenye tandiko zito kuliko jangwa la karibu, na pia maeneo ya mawe yenye vichaka katika mabonde na makorongo.

Tabia

Kuchanyika michirizi huunda tago lake kwenye vichaka vya chini hadi m 1.5 juu ya ardhi. Kiota ni muundo wenye kuba uliojengwa kwa nyasi na vijiti na kutandikwa ndani yake kwa manyoya ya ndege na wanyama na nyuzi za mimea. Kina miingilio 1-2 kwa upande, lakini ikiwa kuna wa pili hutumiwa tu ili kuondoka. Ukubwa wa wastani wa klachi ni 3-4 lakini inaenda kutoka 2 hadi 5. Uatamia ni takriban wiki mbili na wiki mbili tena kabla ya kupata manyoya ya tama.

Chakula chake kikuu ni wadudu lakini atakula mbegu pia ambayo inaweza kuwa muhimu sana wakati wa baridi. Hutafuta chakula ardhini, ikipitia takataka za majani na uchafu mwingine chini ya vichaka. Huingia vishimo pia lakini anajilisha pia juu kwenye mimea wakati mwingine.

Picha

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Waandishi wa Wikipedia na wahariri
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia emerging languages

Kuchanyika Michirizi: Brief Summary ( свахили )

добавил wikipedia emerging languages
 src= Mayai ya kuchanyika michirizi.

Kuchanyika michirizi (Scotocerca inquieta; kwa Kiing. Streaked Scrub Warbler) ni ndege mdogo na spishi pekee ya familia Scotocercidae. Hupatikana Afrika na kusini-magharibi mwa Asia. Ni ndege wa pindo za majangwa, ambapo hutembelea maeneo ya vichaka, mabonde na makorongo, na anakaa mahali pamoja kwa kawaida, ijapokuwa mahamiaji ndani ya eneo lao yanaweza kutokea nje ya msimu wa kuzaliana.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Waandishi wa Wikipedia na wahariri
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia emerging languages

Streaked scrub warbler ( англиски )

добавил wikipedia EN

Eggs of Scotocerca inquieta saharae MHNT

The streaked scrub warbler (Scotocerca inquieta), also known simply as the scrub warbler, is a small passerine bird. It is the only species placed in the genus Scotocerca. It is found in northern Africa and south-western Asia. It is a bird of desert fringes, frequenting scrubby areas, ravines and gorges, and is mainly resident, although local movements can occur outside the breeding season.[2]

The genus is placed in its own family Scotocercidae. Some taxonomic authorities expand the family to include the closely-related Cettiidae and Erythrocercidae.

Taxonomy

The streaked scrub warbler was formally described and illustrated in 1830 by the German physician Philipp Jakob Cretzschmar under the binomial name Malurus inquietus.[3][4] This species is now the only bird placed in the genus Scotocerca that was introduced in 1872 by the Swedish zoologist Carl Jakob Sundevall with the streaked scrub warbler as the type species.[5][6] The genus name Scotocerca combines the Ancient Greek skotos meaning "dark" or "darkness" (from skotoō "to darken") with kerkos meaning "tail". The specific inquieta is from Latin inquietus meaning "restless".[7] The genus is placed in its own family Scotocercidae that was introduced in 2012 by Silke Fregin and collaborators.[8][6]

The streaked scrub warbler was formerly sometimes placed in the family Cisticolidae.[9] David Winkler and colleagues include this species in an enlarged family Scotocercidae that includes the families Cettiidae and Erythrocercidae.[10]

Eight subspecies are recognised:[6]

  • S. i. theresae Meinertzhagen R, 1939 – Mauritania, southwest and central Morocco
  • S. i. saharae (Loche, 1858) – east Morocco to Libya
  • S. i. inquieta (Cretzschmar, 1830) – northeast Egypt to northwest Arabia
  • S. i. grisea Bates, 1936 – west Saudi Arabia, east Yemen and Oman
  • S. i. buryi Ogilvie-Grant, 1902 – south Saudi Arabia and west Yemen
  • S. i. montana Stepanyan, 1970 – Iran, south Turkmenistan, south Tajikistan and Afghanistan
  • S. i. platyura (Severtsov, 1873) – Kazakhstan, Uzbekistan, north Turkmenistan and southwest Tajikistan
  • S. i. striata (Brooks W.E., 1872) – south-central Iraq, south Iran and Pakistan

Some authorities split the streaked scrub warbler into two species, the Saharan scrub warbler (Scotocerca saharae, including subspecies theresae) and the Levant scrub warbler (Scotocerca inquieta, including all other subspecies), an approach which has been followed in the most recent version of the Collins Bird Guide.[11]

Aegithaloidea

Phylloscopidae – leaf warblers (81 species)

Hyliidae – hylias (2 species)

Aegithalidae – bushtits (13 species)

Erythrocercidae – flycatchers (3 species)

Scotocercidae – streaked scrub warbler

Cettiidae – bush warblers and allies (32 species)

Cladogram showing the family relationships based on a study by Carl Oliveros and colleagues published in 2019.[12] The number of species is taken from the bird list maintained by Frank Gill, Pamela Rasmussen and David Donsker on behalf of the International Ornithological Committee (IOC).[6]

Description

The streaked scrub warbler is a small, skulking desert warbler which cocks its tail over its back. The adults are grey brown above, finely streaked with dark brown. They have a broad pale supercilium and a thin black eyestripe. The underparts are whitish with reddish flanks and vent, the breast is finely streaked. The tail is graduated and dark brown with a white tip. Juveniles are duller.[13]

The song of the streaked scrub warbler is distinctive and is rendered as "zit-zit dweedle-doolredle-doleed"[13]

Distribution and habitat

The streaked scrub warbler is a bird of open desert with a sparse cover of scrub, especially wadi beds with a denser cover than the surrounding desert, as well as scree areas with bushes in ravines and gorges.[14]

Behaviour

Breeding

The streaked scrub warbler nests in low scrub up to 1.5m above the ground, the nest is a domed structure made of grass and twigs and lined with feathers, fur and plant down. It has 1-2 side entrances, and if there is a second it is used only as an exit. The clutch size averages 3–5 but varies from 2–5, incubation is roughly two weeks with another two weeks before the young fledge.

Food and feeding

Its main food is insects but it will also eat seeds which may be very important in winter. It forages on the ground, fossicking through leaf litter and other debris under bushes, and into cavities but will also feed up in the vegetation at times.[15]

Status

The streaked scrub warbler has a very wide range and is scarce in some places and common in others. No particular threats have been identified and the population is believed to be steady or declining slightly. The International Union for Conservation of Nature has rated its conservation status as being of "least concern".[1]

Gallery

References

  1. ^ a b BirdLife International (2018). "Scotocerca inquieta". IUCN Red List of Threatened Species. 2018: e.T22713547A132103832. doi:10.2305/IUCN.UK.2018-2.RLTS.T22713547A132103832.en. Retrieved 12 November 2021.
  2. ^ "Streaked Scrub-warbler (Scotocerca inquieta)". HBW Alive. Lynx Edicions. Retrieved 27 November 2016.
  3. ^ Cretzschmar, Philipp Jakob (1826). "Vögel". In Rüppell, Eduard (ed.). Atlas zu der Reise im nördlichen Afrika (in German). Frankfurt am Main: Heinr. Ludw. Brönner. p. 55, Plate 36 Fig. b. Although 1826 is printed on the title page, the descriptions was not published until 1830.
  4. ^ Mayr, Ernst; Cottrell, G. William, eds. (1986). Check-List of Birds of the World. Vol. 11. Cambridge, Massachusetts: Museum of Comparative Zoology. p. 126.
  5. ^ Sundevall, Carl Jakob (1872). Methodi naturalis avium disponendarum tentamen. Försök till fogelklassens naturenliga uppställnung (in Latin, Swedish, and French). Stockholm: Samson & Wallin. p. 7.
  6. ^ a b c d Gill, Frank; Donsker, David; Rasmussen, Pamela, eds. (July 2021). "IOC World Bird List Version 11.2". International Ornithologists' Union. Retrieved 9 December 2021.
  7. ^ Jobling, James A. (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. pp. 205, 351. ISBN 978-1-4081-2501-4.
  8. ^ Fregin, Silke; Haase, Martin; Olsson, Urban; Alström, Per (2012). "New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers". BMC Evolutionary Biology. 12 (Article 157): 1–12. doi:10.1186/1471-2148-12-157.
  9. ^ Alström, P.; Fjeldså, J.; Fregin, S.; Olsson, U. (2011). "Gross morphology betrays phylogeny: the Scrub Warbler Scotocerca inquieta is not a cisticolid". Ibis. 153 (1): 87–97. doi:10.1111/j.1474-919X.2010.01093.x.
  10. ^ Winkler D.; Billerman, S.; Lovette I. (2015). Bird Families of the World. Lynx Editions. pp. 442–444. ISBN 978-84-941892-0-3.
  11. ^ "Collins Bird Guide - special offer on revised hardback edition". Rare Bird Alert. 28 May 2015. Retrieved 9 April 2019.
  12. ^ Oliveros, C.H.; et al. (2019). "Earth history and the passerine superradiation". Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America. 116 (16): 7916–7925. doi:10.1073/pnas.1813206116. PMC 6475423. PMID 30936315.
  13. ^ a b Borrow, Nik; Demey, Ron (2001). Birds of Western Africa. A & C Black. p. 635. ISBN 0-7136-3959-8.
  14. ^ Mark Beaman; Steve Madge (1998). The Handbook of Bird Identification for Europe and the Western Palearctic. Christopher Helm. pp. 648–649. ISBN 0-7136-3960-1.
  15. ^ Snow, D.W.; Perrins, C.M. (1998). The Birds of the Western Palearctic Concise Edition Volume 2 Passerines. Oxford University Press. pp. 1241–1242. ISBN 0-19-850188-9.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia authors and editors
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia EN

Streaked scrub warbler: Brief Summary ( англиски )

добавил wikipedia EN
Eggs of Scotocerca inquieta saharae MHNT

The streaked scrub warbler (Scotocerca inquieta), also known simply as the scrub warbler, is a small passerine bird. It is the only species placed in the genus Scotocerca. It is found in northern Africa and south-western Asia. It is a bird of desert fringes, frequenting scrubby areas, ravines and gorges, and is mainly resident, although local movements can occur outside the breeding season.

The genus is placed in its own family Scotocercidae. Some taxonomic authorities expand the family to include the closely-related Cettiidae and Erythrocercidae.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia authors and editors
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia EN

Skotocerko ( есперанто )

добавил wikipedia EO

La Skotocerko (Scotocerca inquieta) estas specio de birdo de la familio de Cistikoledoj. Ĝi estas monotipa ene de la genro Scotocerca, kio nomigas la specion.

Ĝi estas malgranda specibirdo tre facile distingebla pro sia sinteno kutime levanta rekte la longan voston dum mallevas la flugilpintojn. Ĝi estas grizeca supre kaj blankeca sube aŭ sablokolora kun tre klare markataj kaj videblaj ruĝecaj flankoj. Ankaŭ la kapobildo estas distinga, nome tre markata nigreca traokula strio super grizbruneca vango kaj sub tre larĝa hela superokula strio; ankaŭ en krono estas nigreca fajna striado nome en frunto pli kiel punktoj kaj pinte pli kiel vertikalaj strioj. La resto de supraj partoj estas grizecaj, pli malhele en flugiloj kaj vosto, dum la pugo estas ruĝeca kiel la flankoj. Ankaŭ la kruroj estas ruĝecaj. La gorĝo estas blankeca kun sama fajna nigreca vertikala striado.

Ĝi troviĝas en Norda Afriko, Mezoriento al Pakistano kaj Centra Azio, nome en la landoj Afganio, Alĝerio, Egiptio, Barato, Irano, Israelo, Jordanio, Kazaĥio, Libano, Libio, Maŭritanio, Maroko, Omano, Pakistano, Palestino, Rusio, Saŭdarabio, Sirio, Taĝikio, Tunizio, Turkmenio, Unuiĝintaj Arabaj Emirlandoj, Uzbekio, Okcidenta Saharo kaj Jemeno.

Referencoj

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia EO

Skotocerko: Brief Summary ( есперанто )

добавил wikipedia EO

La Skotocerko (Scotocerca inquieta) estas specio de birdo de la familio de Cistikoledoj. Ĝi estas monotipa ene de la genro Scotocerca, kio nomigas la specion.

Ĝi estas malgranda specibirdo tre facile distingebla pro sia sinteno kutime levanta rekte la longan voston dum mallevas la flugilpintojn. Ĝi estas grizeca supre kaj blankeca sube aŭ sablokolora kun tre klare markataj kaj videblaj ruĝecaj flankoj. Ankaŭ la kapobildo estas distinga, nome tre markata nigreca traokula strio super grizbruneca vango kaj sub tre larĝa hela superokula strio; ankaŭ en krono estas nigreca fajna striado nome en frunto pli kiel punktoj kaj pinte pli kiel vertikalaj strioj. La resto de supraj partoj estas grizecaj, pli malhele en flugiloj kaj vosto, dum la pugo estas ruĝeca kiel la flankoj. Ankaŭ la kruroj estas ruĝecaj. La gorĝo estas blankeca kun sama fajna nigreca vertikala striado.

Ĝi troviĝas en Norda Afriko, Mezoriento al Pakistano kaj Centra Azio, nome en la landoj Afganio, Alĝerio, Egiptio, Barato, Irano, Israelo, Jordanio, Kazaĥio, Libano, Libio, Maŭritanio, Maroko, Omano, Pakistano, Palestino, Rusio, Saŭdarabio, Sirio, Taĝikio, Tunizio, Turkmenio, Unuiĝintaj Arabaj Emirlandoj, Uzbekio, Okcidenta Saharo kaj Jemeno.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Vikipedio aŭtoroj kaj redaktantoj
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia EO

Scotocerca inquieta ( шпански; кастиљски )

добавил wikipedia ES
 src=
Huevos de Scotocerca inquieta saharae MHNT

La prinia desértica (Scotocerca inquieta) es una especie de ave paseriforme propia del norte de África y Oriente Medio. Es la única especie de la familia Scotocercidae, y el género Scotocerca. Anteriormente se clasificaba en la familia Cisticolidae.[2]

Distribución

Se encuentra en Afganistán, Argelia, Egipto, Irán, Israel, Jordania, Kazajistán, Líbano, Libia, Mauritania, Marruecos, Omán, Pakistán, Palestina, Rusia, Arabia Saudita, Siria, Tayikistán, Túnez, Turkmenistán, Emiratos Árabes Unidos, Uzbekistán y Yemen.

Referencias

  1. BirdLife International (2012). «Scotocerca inquieta». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN 2018.2 (en inglés). ISSN 2307-8235. Consultado el 26 de noviembre de 2018.
  2. Alstrom, P; J. Fjeldsa; S. Fregin; U Olsson (2011). «Gross morphology betrays phylogeny: the Scrub Warbler Scotocerca inquieta is not a cisticolid». Ibis 153: 87-97. doi:10.1111/j.1474-919x.2010.01093.x.
 title=
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autores y editores de Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia ES

Scotocerca inquieta: Brief Summary ( шпански; кастиљски )

добавил wikipedia ES
 src= Huevos de Scotocerca inquieta saharae MHNT

La prinia desértica (Scotocerca inquieta) es una especie de ave paseriforme propia del norte de África y Oriente Medio. Es la única especie de la familia Scotocercidae, y el género Scotocerca. Anteriormente se clasificaba en la familia Cisticolidae.​

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autores y editores de Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia ES

Scotocerca inquieta ( баскиски )

добавил wikipedia EU
 src=
Scotocerca inquieta saharae

Scotocerca inquieta Scotocerca generoko animalia da. Hegaztien barruko Incertae sedis/Aves familian sailkatua dago.

Erreferentziak

  1. (Ingelesez)BirdLife International (2012) Species factsheet. www.birdlife.org webgunetitik jaitsia 2012/05/07an
  2. (Ingelesez) IOC Master List

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipediako egileak eta editoreak
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia EU

Scotocerca inquieta: Brief Summary ( баскиски )

добавил wikipedia EU
 src= Scotocerca inquieta saharae

Scotocerca inquieta Scotocerca generoko animalia da. Hegaztien barruko Incertae sedis/Aves familian sailkatua dago.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipediako egileak eta editoreak
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia EU

Aavikkokerttu ( фински )

добавил wikipedia FI

Aavikkokerttu (Scotocerca inquieta) on silkkikerttusten heimoon kuuluva varpuslintu ja sukunsa ainoa laji.

Koko ja ulkonäkö

Linnun pituus on noin 10 cm, josta pyrstöä 3,5 cm. Se painaa 6–10 g. Väritykseltään ja olemukseltaan se muistuttaa priiniaa, mutta aavikkokertun höyhenpuku on yleensä kauttaaltaan vaaleamman hiekanruskea eikä sen pyrstö ole niin pitkä. Olemus on myös peukaloismainen. Sukupuolet ovat samanvärisiä.[2]

Esiintyminen

Aavikkokerttu esiintyy laajalla alueella Pohjois-Afrikassa, Lähi-idässä ja Arabian niemimaalla sekä Keski-Aasiassa Intian rajoille saakka. Laji on paikkalintu.[2] Sen elinalueen koko on 1–10 miljoonaa neliökilometriä ja kanta on elinvoimainen.[1]

Elinympäristö

Elää sekä alavilla mailla että vuoristossa. Laji viihtyy pensaikkoa tai ruohomättäitä kasvavilla autiomailla ja aroilla ja esiintyy usein yhdessä pikkupensaskertun (Sylvia conspicillata) kanssa.[2]

Lisääntyminen

 src=
Scotocerca inquieta saharae

Pesä on matalalla pensaassa tai ruohoston varassa. Se on katettu, ruohoista ja risuista rakennettu ja sisältä untuvilla, karvoilla ja kuiduilla vuorattu. Kulkuaukko, joita on joskus 2 toisen ollessa pakotie, sijaitsee pesän sivussa vallitsevan tuulensuunnan mukaan. Naaras munii 3–7 munaa. Muna painaa keskimäärin 0,96 g. Molemmat emot hautovat yhteensä noin 2 viikkoa. Poikaset lähtevät pesästä 2-viikkoisina, häirittyinä jo aikaisemmin.[2]

Ravinto

Syö hyönteisiä ja muita pieniä selkärangattomia sekä talvella siemeniä.[2]

Lähteet

  1. a b BirdLife International: Scotocerca inquieta IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.2. 2012. International Union for Conservation of Nature, IUCN, Iucnredlist.org. Viitattu 4.12.2013. (englanniksi)
  2. a b c d e Cramp, Stanley (toim.) 1992: The Birds of the Western Palearctic. Vol. VI Warblers. - Oxford University Press. Hong Kong.

Aiheesta muualla

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedian tekijät ja toimittajat
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia FI

Aavikkokerttu: Brief Summary ( фински )

добавил wikipedia FI

Aavikkokerttu (Scotocerca inquieta) on silkkikerttusten heimoon kuuluva varpuslintu ja sukunsa ainoa laji.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedian tekijät ja toimittajat
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia FI

Dromoïque vif-argent ( француски )

добавил wikipedia FR

Scotocerca inquieta

La Dromoïque vif-argent ou Dromoïque du désert (Scotocerca inquieta) est une espèce d'oiseaux de l'ordre des Passeriformes, seule représentante de la famille des Scotocercidae et du genre Scotocerca.

Répartition et habitat

Dromoïque du désert.JPG

Habitat

Cet oiseau peuple de manière éparse les régions désertiques, plus fréquemment les oueds (où la verdure est plus abondante) ainsi que les pierriers pourvus de buissons dans les gorges et les ravins[2].

Répartition

Cet oiseau vit en Afrique du Nord (Maroc, Algérie, Tunisie, Mauritanie, nord de la Libye) ; de l'est de l'Égypte au Proche-Orient et à l'Arabie ; de l'Irak à l'Iran et au Kazakhstan, jusqu'en Afghanistan et à l'ouest du Pakistan.

Taxinomie

En 2011, les travaux d'Alström et al. montrent que l'analyse phylogénique de cette espèce contredit son apparente appartenance à la famille des Cisticolidae. Elle est donc déplacée dans la famille des Cettiidae dans la version 2.7 (2010) de la classification de référence du Congrès ornithologique international. À la suite des travaux de Fregin et al., son placement dans cette famille est écarté, et en attendant des travaux supplémentaires, elle est placée en incertae sedis.

En 2012, des études génétiques publiées par Fregin et al. montrent que cette espèce ne peut être incluse dans aucune famille existante, bien qu'assez proche des Cettiidae. Il est donc proposé de la placer dans sa propre famille, les Scotocercidae.

Liste des sous-espèces

 src=
Œufs de Dromoïque vif-argent - Muséum de Toulouse

D'après Alan P. Peterson, cette espèce est constituée des sous-espèces suivantes :

  • Scotocerca inquieta buryi Ogilvie-Grant, 1902
  • Scotocerca inquieta grisea Bates, 1936
  • Scotocerca inquieta inquieta (Cretzschmar, 1830)
  • Scotocerca inquieta montana Stepanyan, 1970
  • Scotocerca inquieta platyura (Severtsov, 1873)
  • Scotocerca inquieta saharae (Loche, 1858)
  • Scotocerca inquieta striata (W.E. Brooks, 1872)
  • Scotocerca inquieta theresae R. Meinertzhagen, 1939

Notes et références

  1. Integrated Taxonomic Information System (ITIS), www.itis.gov, CC0 https://doi.org/10.5066/F7KH0KBK, consulté le 15 juin 2019
  2. (en) Mark Beaman et Steve Madge, The Handbook of Bird Identification for Europe and the Western Palearctic, Christopher Helm, 1998, 648-649 p. (ISBN 0-7136-3960-1).

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia FR

Dromoïque vif-argent: Brief Summary ( француски )

добавил wikipedia FR

Scotocerca inquieta

La Dromoïque vif-argent ou Dromoïque du désert (Scotocerca inquieta) est une espèce d'oiseaux de l'ordre des Passeriformes, seule représentante de la famille des Scotocercidae et du genre Scotocerca.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia FR

Scotocerca inquieta ( италијански )

добавил wikipedia IT

Scotocerca inquieta (Cretzschmar, 1830) è un uccello passeriforme, diffuso in Nord Africa e Medio Oriente. È l'unica specie nota del genere Scotocerca e della famiglia Scotocercidae.[2]

Descrizione

ScotocercaInquietaGronvold.jpg

È un piccolo passeraceo, lungo circa 10 cm, con ali corte ed arrotondate e una lunga coda; il piumaggio delle parti superiori è grigio-brunastro con striature nerastre; quello delle parti inferiori va dal biancastro al giallastro, spesso più scuro sui fianchi, e usualmente con qualche striatura sul torace; il capo presenta una marcata striatura sopraciliare bianca ed una stria oculare nera; alla base del becco sono presenti tre piume setolose prominenti e strie di piume setolose scure sono presenti anche sulla fronte e sul mento.[3]

Distribuzione e habitat

L'areale di Scotocerca inquieta si estende dal Nord Africa (Mauritania, Marocco, Algeria, Tunisia, Libia, Egitto) attraverso la penisola arabica (Arabia saudita, Oman, Yemen, Emirati Arabi Uniti) sino all'Asia occidentale (Palestina, Israele, Libano, Giordania, Siria, Iraq, Iran, Kazakistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Tagikistan, Afghanistan, Pakistan, India).[1]

Popola zone aride, con suolo sabbioso o roccioso, ricoperto da scarsa vegetazione.

Tassonomia

Sulla base di somiglianze morfologiche, questa specie è stata a lungo assegnata alla famiglia Cisticolidae. Recenti studi filogenetici, basati su analisi molecolari del DNA, hanno escluso l'appartenenza ai cisticolidi, evidenziando una parentela con i Cettiidae[4]. Nel 2012 ne è stata proposta la segregazione in una famiglia a sé stante, Scotocercidae[3].

Sono note le seguenti sottospecie:[2]

  • Scotocerca inquieta theresae Meinertzhagen, 1939
  • Scotocerca inquieta saharae (Loche, 1858)
  • Scotocerca inquieta inquieta (Cretzschmar, 1830)
  • Scotocerca inquieta grisea Bates, 1936
  • Scotocerca inquieta buryi Ogilvie-Grant, 1902
  • Scotocerca inquieta montana Stepanyan, 1970
  • Scotocerca inquieta platyura (Severtsov, 1873)
  • Scotocerca inquieta striata (Brooks, 1872)

Note

  1. ^ a b (EN) BirdLife International 2012, Scotocerca inquieta, su IUCN Red List of Threatened Species, Versione 2020.2, IUCN, 2020.
  2. ^ a b (EN) Gill F. and Donsker D. (eds), Family Scotocercidae, in IOC World Bird Names (ver 9.2), International Ornithologists’ Union, 2019. URL consultato l'8 maggio 2014.
  3. ^ a b Fregin S, Haase M, Olsson U & Alström P, New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, in BMC Evolutionary Biology, vol. 12, 2012, p. 157.
  4. ^ Alström P, Fjeldså J, Fregin S, Olsson U, Gross morphology betrays phylogeny: the Scrub Warbler Scotocerca inquieta is not a cisticolid (PDF), in Ibis, vol. 153, n. 1, 2011, pp. 87-97. URL consultato l'8 gennaio 2014 (archiviato dall'url originale l'8 gennaio 2014).

 title=
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autori e redattori di Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia IT

Scotocerca inquieta: Brief Summary ( италијански )

добавил wikipedia IT

Scotocerca inquieta (Cretzschmar, 1830) è un uccello passeriforme, diffuso in Nord Africa e Medio Oriente. È l'unica specie nota del genere Scotocerca e della famiglia Scotocercidae.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autori e redattori di Wikipedia
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia IT

Maquiszanger ( холандски; фламански )

добавил wikipedia NL

Vogels

De maquiszanger (Scotocerca inquieta) is een kleine zangvogel die uiterlijk lijkt op de gestreepte prinia die echter niet behoort tot dezelfde familie, maar de enige soort is van de familie Scotocercidae.[2]

Kenmerken

De maquiszanger is een klein, licht zandkleurig vogeltje met een lange donkere staart. Inclusief staart is de vogel 10 tot 11 cm lang. Het is een rusteloze actieve vogel die vaak zijn staart recht omhoog houdt. Kenmerkend is de zwarte oogstreep en witte wenkbrauwstreep daar direct boven.

Verspreiding en leefgebied

De maquiszanger komt voor in Noord-Afrika en een groot deel van het Midden-Oosten. Het is een vogel van droge, stenige steppen met verspreid struikgewas en pollen gras.

De soort telt 8 ondersoorten:

Status

De maquiszanger heeft een enorm groot verspreidingsgebied en daardoor alleen al is de kans op uitsterven uiterst gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd. Er is aanleiding te veronderstellen dat de soort in aantal achteruit gaat. Echter, het tempo ligt onder de 30% in tien jaar (minder dan 3,5% per jaar). Om deze redenen staat de maquiszanger als niet bedreigd op de Rode Lijst van de IUCN.[1]

Bronnen, noten en/of referenties
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia-auteurs en -editors
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia NL

Maquiszanger: Brief Summary ( холандски; фламански )

добавил wikipedia NL

De maquiszanger (Scotocerca inquieta) is een kleine zangvogel die uiterlijk lijkt op de gestreepte prinia die echter niet behoort tot dezelfde familie, maar de enige soort is van de familie Scotocercidae.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia-auteurs en -editors
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia NL

Skotniczka ( полски )

добавил wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons

Skotniczka[4] (Scotocerca inquieta) – gatunek ptaka z rodziny skotniczkowatych (Scotocercidae). Jedyny przedstawiciel podrodziny skotniczek (Scotocercinae)[4].

Systematyka

Pozycja taksonomiczna S. inquieta jest przedmiotem badań. Jest umieszczana w rodzinie wierzbówek (Cettidae)[5] lub chwastówek (Cisticolidae)[6]. Jednak najnowsze badania w oparciu o markery molekularne zasugerowały umieszczenie S. inquieta w monotypowej podrodzinie Scotocercinae która jest blisko spokrewnionona z wierzbówkami[7]. Wyróżniono kilka podgatunków S. inquieta[8][9]:

  • Scotocerca inquieta theresaeMauretania, południowo-zachodnie i środkowe Maroko.
  • Scotocerca inquieta saharae – wschodnie Maroko do Libii.
  • Scotocerca inquieta inquieta – północno-wschodnia Libia do północno-zachodniej Arabii.
  • Scotocerca inquieta grisea – zachodnia Arabia Saudyjska, wschodni Jemen i Oman.
  • Scotocerca inquieta buryi– południowa Arabia Saudyjska i zachodni Jemen.
  • Scotocerca inquieta montanaIran, południowy Turkmenistan, południowy Tadżykistan i Afganistan.
  • Scotocerca inquieta platyuraKazachstan, Uzbekistan, północny Turkmenistan i południowo-zachodni Tadżykistan.
  • Scotocerca inquieta striata – południowo-śrdokowy Irak, południowy Iran, południowy Afganistan i Pakistan.

Przypisy

  1. Scotocerca inquieta, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.).
  2. Scotocerca, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.) [dostęp 2012-11-04]
  3. BirdLife International 2012, Scotocerca inquieta [w:] The IUCN Red List of Threatened Species 2016 [online], wersja 2015-4 [dostęp 2016-03-15] (ang.).
  4. a b P. Mielczarek, M. Kuziemko: Podrodzina: Scotocercinae Fregin, Haase, Olsson & Alström, 2012 - skotniczki (wersja: 2015-05-27). W: Kompletna lista ptaków świata [on-line]. Instytut Nauk o Środowisku Uniwersytetu Jagiellońskiego. [dostęp 2016-03-15].
  5. J.H. Boyd III: Cettiidae: Cettid Warblers (ang.). W: Aves—A Taxonomy in Flux 2.5 Introduction [on-line]. John Boyd's Home Page. [dostęp 2012-11-04].
  6. P. Ryan, R. Dean, S. Madge, D. Pearson: Family Cisticolidae (Cisticolas & allies). W: J. del Hoyo, A. Elliott, D.A. Christie: Handbook of the Birds of the World. Cz. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Barcelona: Lynx Edicions, 2006, s. 465. ISBN 84-96553-06-X. (ang.)
  7. S. Fregin, M. Haase, U. Olsson, P. Alström. New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers. „BMC Evolutianory Biology”. 12, s. 157, 2012. DOI: 10.1186/1471-2148-12-157 (ang.).
  8. F. Gill, D. Donsker: Wren-babblers, crombecs, bush warblers, Streaked Scrub Warbler, yellow flycatchers & hylias (ang.). IOC World Bird List: Version 6.1. [dostęp 2016-03-15].
  9. Streaked Scrub-warbler (Scotocerca inquieta) (ang.). IBC: The Internet Bird Collection. [dostęp 2012-11-04].
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia POL

Skotniczka: Brief Summary ( полски )

добавил wikipedia POL

Skotniczka (Scotocerca inquieta) – gatunek ptaka z rodziny skotniczkowatych (Scotocercidae). Jedyny przedstawiciel podrodziny skotniczek (Scotocercinae).

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia POL

Snårsångare ( шведски )

добавил wikipedia SV

Snårsångare[2] (Scotocerca inquieta) är en egenartad liten tätting med kontroversiell systematik som förekommer i Nordafrika samt västra och centrala Asien.[3] Sedan 2019 delar BirdLife Sverige upp arten i två, berbersnårsångare (S. saharae) och orientsnårsångare (S. inquieta).

Fältkännetecken

Utseende

Snårsångaren är en väldigt liten fågel med en kroppslängd på endast 10-11 centimeter. Den är ljust sandfärgad med lång och mörk stjärt som den ofta likt gärdsmygen håller upprest. På det relativt stora huvudet syns ett tydligt svart ögonstreck samt ett bredare ljust ögonbryn. Hjässan är fint streckad. Benen är långa och ser ut att sitta långt bak på kroppen.[4]

Olika populationer skiljer sig förhållandevis påtagligt åt i utseende. Västliga fåglar i underarten saharae är ljusa med beige ögonbrynsstreck och ljust öga. Underarten theresae är mörkare, mer streckad på hjässa och nacke samt ögonbrynet mer rostfärgat längst fram. Fåglar i östliga inquieta-gruppen är också mörka men har tydligare vitt ögonbrynsstreck samt mörkt öga.[4]

Läten

Snårsångaren har flera rätt olika läten: en karakteristisk tvåstavig vissling, en fyrstavig fallande visslande drillsnäppeliknande ramsa samt en torr drill fungerar som orosläte. Den egentliga sången påminner om den fyrstaviga strofen men inleds med en avvikande första stavesle: "trisry vi-vy-vu".[4]

Utbredning och systematik

Snårsångare delas in i åtta underarter med följande utbredning:[3]

Artgränser

Snårsångaren placeras traditionellt som ensam art i släktet Scotocerca. Studier visar dock att de båda underartsgrupperna skiljer sig påtagligt åt morfologiskt, genetiskt och lätesmässigt.[5] De skiljs också åt av en påtaglig utbredningslucka mellan Nilen och Cyrenaika. Sedan 2019 delar därför BirdLife Sverige upp arten i två, berbersnårsångare (S. saharae) och orientsnårsångare (S. inquieta).[6] De större internationella taxonomiska auktoritetera behåller den fortfarande som en enda art.[3][7]

Familjetillhörighet

DNA-studier visar att snårsångaren är nära släkt med familjen cettisångare. Dock råder delade meningar om den bör inkluderas i denna familj[3] eller urskiljas i en egen.[7]

Ekologi

Arten påträffas i halvöken, sandig eller stenig stäpp med låga buskar eller i mer bergig stenöken. Den är konstant i rörelse men relativt orädd när den springer runt på marken i jakt på huvudsakligen insekter men också frön. Det kupolformade boet placeras lågt i en buske. Den lägger två till fem ägg som ruvas av båda föräldrarna i 13-15 dagar. Ungarna är flygga efter ytterligare 13-15 dagar.[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, troligen på grund av habitatförlust, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som fåtalig till lokalt vanlig.[1]

Referenser

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Scotocerca inquieta Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-20.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 303. ISBN 978-91-7424-039-9
  5. ^ Shirihai, H. och Svensson, L. 2019. Handbook of Western Palearctic Birds. Volume I. Pas- serines: Larks to Phylloscopus Warblers. Sid. 418–422. Helm, Bloomsbury Publishing Plc, London.
  6. ^ BirdLife Sveriges taxonomikommitté, Rapport nr 10, Vår Fågelvärld, nr.2, 2019
  7. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  8. ^ Ryan, P. (2018). Streaked Scrub-warbler (Scotocerca inquieta). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58652 20 januari 2018).

Externa länkar

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia författare och redaktörer
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia SV

Snårsångare: Brief Summary ( шведски )

добавил wikipedia SV

Snårsångare (Scotocerca inquieta) är en egenartad liten tätting med kontroversiell systematik som förekommer i Nordafrika samt västra och centrala Asien. Sedan 2019 delar BirdLife Sverige upp arten i två, berbersnårsångare (S. saharae) och orientsnårsångare (S. inquieta).

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia författare och redaktörer
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia SV

Вертунка ( украински )

добавил wikipedia UK

Таксономія

Традиційно вертунку відносили до родини кропив'янкових (Sylviidae), потім до тамікових (Cisticolidae). У 2011 році на основі генетичних досліджень вертунку виокремили у власну родину.

Поширення

Вертунка поширена у Північній Африці, Аравійському півострові, у Західній і Середній Азії. Ареал виду протягується від Мавританії до Таджикистану. Трапляється у напівпосушливих районах із заростями чагарників.

Опис

Птах завдовжки 10-11,5 см, вагою 6-10 г. Хвіст тримає вертикально над спиною. Верхня частина тулуба у дорослих особин сіро-бурого кольору, з дрібними темно-коричневими смужками. У них широка світла брова і тонка чорна «вуздечка». Нижня частина тулуба біла з рудими боками і клоакою, а на грудях дрібні смужки. Хвіст темно-коричневий з білим кінчиком. Оперення у молодих особин світліше.

Примітки

  1. BirdLife International (2012). Scotocerca inquieta: інформація на сайті МСОП (версія 2013.2) (англ.) 26 November 2013
  2. Scotocerca inquieta (Cretzschmar, 1830). Integrated Taxonomic Information System (ITIS) (https://www.itis.gov). Процитовано 2016-11-27.
  3. Фесенко Г. В. Вітчизняна номенклатура птахів світу. — Кривий Ріг : ДІОНАТ, 2018. — 580 с. — ISBN 978-617-7553-34-1.

Посилання

Птах Це незавершена стаття з орнітології.
Ви можете допомогти проекту, виправивши або дописавши її.
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Автори та редактори Вікіпедії
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia UK

Scotocerca inquieta ( виетнамски )

добавил wikipedia VI

Scotocerca inquieta là một loài chim trong họ Cettiidae.[2] Chúng có thể tìm thấy ở nhiều quốc gia gồm Afghanistan, Algeri, Ai Cập, Ấn Độ, Iran, Israel, Jordan, Kazakhstan, Liban, Libya, Mauritani, Maroc, Oman, Pakistan, Palestine, Nga, Ả Rập Xê Út, Syria, Tajikistan, Tunisia, Turkmenistan, Các Tiểu vương quốc Ả Rập Thống nhất, Uzbekistan, và Yemen.

Phân loài

  • Scotocerca inquieta buryi Ogilvie-Grant, 1902
  • Scotocerca inquieta grisea Bates, 1936
  • Scotocerca inquieta inquieta (Cretzschmar, 1830)
  • Scotocerca inquieta montana Stepanyan, 1970
  • Scotocerca inquieta platyura (Severtsov, 1873)
  • Scotocerca inquieta saharae (Loche, 1858)
  • Scotocerca inquieta striata (W.E. Brooks, 1872)
  • Scotocerca inquieta theresae R. Meinertzhagen, 1939

Chú thích

  1. ^ BirdLife International (2012). Scotocerca inquieta. Sách Đỏ IUCN các loài bị đe dọa. Phiên bản 2012.1. Liên minh Bảo tồn Thiên nhiên Quốc tế. Truy cập ngày 16 tháng 7 năm 2012.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson (2012). “The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.7.”. Truy cập ngày 19 tháng 12 năm 2012.

Tham khảo

 src= Wikimedia Commons có thêm hình ảnh và phương tiện truyền tải về Scotocerca inquieta  src= Wikispecies có thông tin sinh học về Scotocerca inquieta
 src=
Trứng chim Scotocerca inquieta saharae


Hình tượng sơ khai Bài viết Bộ Sẻ này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia tác giả và biên tập viên
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia VI

Scotocerca inquieta: Brief Summary ( виетнамски )

добавил wikipedia VI

Scotocerca inquieta là một loài chim trong họ Cettiidae. Chúng có thể tìm thấy ở nhiều quốc gia gồm Afghanistan, Algeri, Ai Cập, Ấn Độ, Iran, Israel, Jordan, Kazakhstan, Liban, Libya, Mauritani, Maroc, Oman, Pakistan, Palestine, Nga, Ả Rập Xê Út, Syria, Tajikistan, Tunisia, Turkmenistan, Các Tiểu vương quốc Ả Rập Thống nhất, Uzbekistan, và Yemen.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Wikipedia tác giả và biên tập viên
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia VI

Скотоцерка ( руски )

добавил wikipedia русскую Википедию
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Вторичноротые
Подтип: Позвоночные
Инфратип: Челюстноротые
Надкласс: Четвероногие
Класс: Птицы
Подкласс: Настоящие птицы
Инфракласс: Новонёбные
Инфраотряд: Passerida
Надсемейство: Sylvioidea
Семейство: Скотоцерковые (Scotocercidae Olsson & Alström, 2012)
Род: Скотоцерки (Scotocerca Sundevall, 1872)
Вид: Скотоцерка
Международное научное название

Scotocerca inquieta Cretzschmar, 1827

Охранный статус Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 562870NCBI 117183EOL 916319

Скотоцерка, или вертлявая славка[1] (лат. Scotocerca inquieta), — вид воробьиных птиц, обитающих в Африке и Юго-Западной Азии. Единственный в роде скотоцерок[1], или вертлявых славок[1] (Scotocerca)[2]. С 2011 года по результатам молекулярного исследования ДНК вид выделен в монотипическое семейство скотоцерковых[3] (Scotocercidae)[4]. Скотоцерка обитает на окраинах пустынь, часто встречаясь на территориях с низкорослыми кустарниками, оврагами и ущельями, где является постоянным обитателем, хотя вне сезона размножения может совершать локальные миграции[5].

Описание и среда обитания

Скотоцерка — небольшая, скрытая, пустынная птица, держащая свой хвост над спиной. Верхняя часть туловища у взрослых особей серо-бурого цвета, с мелкими тёмно-коричневыми полосками. У них широкая светлая бровь и тонкая чёрная «уздечка». Нижняя часть туловища белая с рыжеватыми боками и клоакой, а на груди мелкие полоски. Хвост тёмно-коричневый с белым кончиком. Оперение у молодых особей более светлое[6]. Характерная песня скотоцерки представляет собой «цит-цит-двидл-дулредл-дулид»[6].

Скотоцерка — птица открытых пустынь с редким зелёным покровом, особенно зарослей с густым укрытием, а также каменистых территорий с кустарниками в оврагах и ущельях[7].

Подвиды

В настоящее время существует восемь признанных подвидов[8][5]:

Поведение

Птица гнездится в низкорослых кустарниках до 1,5 м в высоту, гнездо представляет собой куполообразное строение из травы и прутьев, выстеленное перьями, шерстью и растительной подкладкой. У гнезда 1-2 боковых входа, второй из которых используется только как выход. Размер кладки составляет в среднем от 3 до 5 яиц, хотя может быть от 2 до 5, инкубация длится примерно две недели и ещё две до оперения молодых особей. Основной добычей являются насекомые, а также семена, имеющие очень важное значение в зимний период. Кормится птица на земле, копаясь в опавшей листве, подстилке в кустах и в канавках, хотя временами также ищет еду в растительности[9].

Статус

У скотоцерки очень широкий ареал: редкая в одних местах и распространённая в других. Каких-либо особых угроз не было выявлено, а популяция считается стабильной или снижается незначительно. МСОП поместил птицу в список видов под наименьшей угрозой[10].

Галерея

  • Dromoïque du désert.JPG
  • Scotocerca inquieta 2.jpg
  • ScotocercaInquietaGronvold.jpg

Примечания

  1. 1 2 3 Бёме Р. Л., Флинт В. Е. Пятиязычный словарь названий животных. Птицы. Латинский, русский, английский, немецкий, французский / Под общ. ред. акад. В. Е. Соколова. — М.: Рус. яз., «РУССО», 1994. — С. 343. — 2030 экз.ISBN 5-200-00643-0.
  2. Wren-babblers, crombecs, bush warblers, Streaked Scrub Warbler, yellow flycatchers, hylias : [англ.] / F. Gill & D. Donsker (Eds). // IOC World Bird List (v 8.1). — 2018. — DOI:10.14344/IOC.ML.8.1. (Проверено 7 марта 2018).
  3. Ильяшенко В. Ю. Птерилография птенцов птиц мира: гоацинообразные, туракообразные, кукушкообразные, стрижеобразные, птицы-мыши, трогонообразные, ракшеобразные, птицы-носороги, дятлообразные, воробьинообразные. — М.: Товарищество научных изданий КМК, 2015. — С. 116. — 292 с. — ISBN 978-5-9906895-6-5.
  4. Alstrom P., Fjeldsa J., Fregin S., Olsson U. (2011). “Gross morphology betrays phylogeny: the Scrub Warbler Scotocerca inquieta is not a cisticolid”. Ibis. 153: 87—97. DOI:10.1111/j.1474-919x.2010.01093.x.
  5. 1 2 Streaked Scrub-warbler (Scotocerca inquieta) (неопр.). HBW Alive. Lynx Edicions. Проверено 27 ноября 2016.
  6. 1 2 Borrow N., Demey R. Birds of Western Africa. — A & C Black, 2001. — P. 635.
  7. Beaman M., Madge S. The Handbook of Bird Identification for Europe and the Western Palearctic. — Christopher Helm, 1998. — P. 648—649.
  8. Scotocerca inquieta (Cretzschmar, 1830) (неопр.). Integrated Taxonomic Information System (ITIS) (http://www.itis.gov).+Проверено 27 ноября 2016.
  9. Snow D. W., Perrins C. M. The Birds of the Western Palearctic Concise Edition Volume 2 Passerines. — Oxford University Press, 1998. — P. 1241—1242.
  10. Scotocerca inquieta (англ.). The IUCN Red List of Threatened Species. Проверено 26 ноября 2013.
 title=
лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Авторы и редакторы Википедии
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia русскую Википедию

Скотоцерка: Brief Summary ( руски )

добавил wikipedia русскую Википедию

Скотоцерка, или вертлявая славка (лат. Scotocerca inquieta), — вид воробьиных птиц, обитающих в Африке и Юго-Западной Азии. Единственный в роде скотоцерок, или вертлявых славок (Scotocerca). С 2011 года по результатам молекулярного исследования ДНК вид выделен в монотипическое семейство скотоцерковых (Scotocercidae). Скотоцерка обитает на окраинах пустынь, часто встречаясь на территориях с низкорослыми кустарниками, оврагами и ущельями, где является постоянным обитателем, хотя вне сезона размножения может совершать локальные миграции.

лиценца
cc-by-sa-3.0
авторски права
Авторы и редакторы Википедии
изворно
посети извор
соработничко мреж. место
wikipedia русскую Википедию