Tringa melanoleuca (Gmelin & JF 1789)

Större gulbena^[2] (Tringa melanoleuca) är en stor amerikansk vadare.^[3]

Utseende

I kroppsformen påminner större gulbena om en framtung gluttsnäppa. Större gulbena har precis som gluttsnäppan ett mörkt, vattrat bröst som är ganska ganska grovt tecknat och som kontrasterar tydligt mot den vita basen. Övergumpen är vit. Den har även mycket svart på skuldror och rygg i häckningsdräkt. Adulta individer har långa gula ben. Dess näbb är lång, något uppåtböjd, tunn och mörk med ljus bas och den är längre än huvudet. Även lätet är gluttsnäppeliknade.

Utbredning och systematik

Större gulbena häckar i taigaområdet i Kanada och Alaska. Den flyttar till kustområden utmed USA:s och Sydamerikas Atlant- och Stilla havskust. De dyker bara mycket sällan upp i Västeuropa.

Släktskap

Länge trodde man att större gulbena och mindre gulbena var varandras närmaste släktingar. DNA-studier visar att detta dock är felaktigt. Istället står större gulbena nära gluttsnäppa, och dessa båda arter bildar tillsammans med svartsnäppa en mycket närbesläktad grupp. Trots detta uppvisar just dessa tre arter alla de karaktäristiska olika benfärger som går att finna inom släktet Tringa, vilket visar att denna karaktär är parafyletisk.^[4] Denna grupp omfattar också de största arterna inom släktet, utöver willet.

Förekomst i Sverige

I Sverige har den påträffats fyra gånger: Kapelludden på Öland i augusti 1976, Helgumsjön i Ångermanland i juni 1995, Skillinge i Skåne i januari 2013^[5] samt en individ på ett antal lokaler på Västkusten i december och januari 2017-2018.

Ekologi

Häckning

Större gulbena häckar på mossar och i myrmark på marken, ofta på väl dolda platser i närheten av vatten. De tre till fyra äggen väger i snitt 28 gram och mäter ungefär 50 mm gånger 33 mm. De ruvar i snitt äggen i 23 dagar. Ungarna lämnar boet inom 24 timmar efter att de kläckts och lämnar därefter området redan efter två dagar.

Föda

Större gulbena födosöker i grunda vatten och ibland rör de upp vattnet med näbben. De äter främst insekter och småfisk men även kräftdjur och havsborstmaskar.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

Artikeln är delvis översatt från engelska wikipedias artikel Greater Yellowlegs, läst 2008-10-30

Noter

1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Tringa melanoleuca Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
4. ^ Pereira, S. L., & Baker, A. J. (2005). Multiple Gene Evidence for Parallel Evolution and Retention of Ancestral Morphological States in the Shanks (Charadriiformes: Scolopacidae). Condor 107 (3): 514–526. DOI: 10.1650/0010-5422(2005)107[0514:MGEFPE]2.0.CO;2 Abstract.
5. ^ Större gulbena, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör större gulbena.
  Bilder & media