Nocturnal bat. Insectivorous, feeding on moths and beetles. Lives in groups of around ten individuals. Flying rapidly at high altitudes. The Egyptian tomb bat uses echolocation (at a quasi-constant-frequency calls with two prominent harmonics, lower harmonic with an end frequency 27 to 29 kHz) to detect prey. Little is known about the breeding biology of this species, except that the breeding season takes place in January and female gives birth to a single young once year in June after a gestation period of nine weeks. Mother carries and suckles young until they begin to forage at seven weeks.
The Egyptian tomb bat is a small bat. Fur fine, silky, with varies color of dark brown and grey on the upperparts, brownish grey on the underparts. Hairs cover both sides of body right to proximal end of tail. Face distinctive with triangular and pointed muzzle. Ears long, narrow, sharply-pointed with club-shaped tragus and some of hairs on the posterior base. Antitragus very small, shorter than lower margin of pinna. Wings long, narrow and dark brown in the centre and creamy color at the tips. Flight membrane brown and smaller than naked-bellied tomb bat.
Narrow (Sinai, Nile Valley and Delta).
The Egyptian tomb bat lives in Egypt or ancient tombs, caves, crevices, abandoned buildings, gardens. It roosts in rock crevices, on walls or near ground where temperature <32°C and relative humidity >35%.
Body length 94–112 mm, forearm 59.2–66.0 mm, weight 19–24 gm.
Native, resident.
By DONALD G. McNEIL Jr.
Published: August 21, 2013
Health officials confirmed Wednesday that bats in Saudi Arabia were the source of the mysterious virus that has sickened 96 people in the Middle East, killing 47 of them. A match to the virus was found in a fecal sample of this type of bat, the Taphozous perforatus.
El ratpenat de cua de beina egipci (Taphozous perforatus) és una espècie de ratpenat de la família dels embal·lonúrids que es troba a Benín, Botswana, Burkina Faso, República Democràtica del Congo, Djibouti, Egipte, Etiòpia, Gàmbia, Ghana, Guinea Bissau, Índia, Iran, Kenya, Mali, Mauritània, el Níger, Nigèria, Pakistan, Aràbia Saudita, Senegal, Somàlia, Sudan, Tanzània, Uganda i Zimbabwe.[1]
El seu hàbitat natural és la sabana.
El ratpenat de cua de beina egipci (Taphozous perforatus) és una espècie de ratpenat de la família dels embal·lonúrids que es troba a Benín, Botswana, Burkina Faso, República Democràtica del Congo, Djibouti, Egipte, Etiòpia, Gàmbia, Ghana, Guinea Bissau, Índia, Iran, Kenya, Mali, Mauritània, el Níger, Nigèria, Pakistan, Aràbia Saudita, Senegal, Somàlia, Sudan, Tanzània, Uganda i Zimbabwe.
Die Ägyptische Grabfledermaus (Taphozous perforatus) ist eine Art in der Gattung der Grabfledermäuse, die in weiten Teilen Afrikas und im Südwesten Asiens vorkommt.[1] Das Art-Epitheton bezieht sich auf den Schwanz, der die Schwanzflughaut durchstößt. Dieses Merkmal kommt jedoch bei allen Vertretern derselben Familie vor.[2] Das Typusexemplar der Art wurde in Ägypten gefunden, was den ersten Teil des deutschen Namens erklärt.[1]
Die Ägyptische Grabfledermaus wird mit Schwanz 95 bis 108 mm lang, die Schwanzlänge beträgt 22 bis 30 mm und das Gewicht liegt bei 23,4 bis 33,2 g. Die Art hat 62 bis 63 mm lange Unterarme, 13 bis 15 mm lange Hinterfüße und 15 bis 20 mm lange Ohren.[2] Während Populationen im Norden Afrikas oberseits ein graubraunes Fell besitzen sind Exemplare im Süden des Kontinents am Rücken dunkelbraun. Die Unterseite ist mit hellerem braunem Fell bedeckt mit stellenweise grauen oder weißen Schattierungen aufgrund heller Haarspitzen. Auf der Unterseite der Flügel kommt in Körpernähe ein Streifen mit Haaren vor. Je nach Population sind die Flughäute schwarz bis dunkelbraun oder in den äußeren Bereichen weiß. Die Art besitzt die familientypischen sackförmigen Drüsen im oberen Bereich der Flügel, doch im Gegensatz zum Mauritius-Grabfledermaus haben Männchen keine Drüsen an der Kehle.[2]
Diese Fledermaus kommt hauptsächlich entlang des Nils und im Osten Afrikas vor. Verstreute Populationen leben im Westen Afrikas südlich der Sahara, auf der Arabischen Halbinsel und ostwärts bis nach Indien. Die Art hält sich im Flachland bis 200 Meter Höhe auf. Sie bewohnt offene Baumbestände und ist in Asien auch in Wäldern mit dornigen Pflanzen zu finden. Allgemein hält sie sich sowohl von dichten Wäldern als auch von Halbwüsten und Wüsten fern.[3]
Die Ägyptische Grabfledermaus ruht am Tage in Höhlen, Felsspalten, Gebäuden und in anderen von Menschen geschaffenen Konstruktionen. Auch in Höhlen hängt die Art nicht frei an der Decke wie der Mauritius-Grabfledermaus, sondern sie sucht dunklere Spalten auf. Die Art bildet Kolonien, die etwa 10 bis mehrere tausend Mitglieder besitzen können. Oft liegt das Nachtquartier im Umfeld von Wasserläufen. Der Ruheplatz wird gelegentlich mit Mausschwanzfledermäusen (Rhinopoma) geteilt. In der Nacht jagt sie meist in der Nähe von Palmengruppen oder Gärten. Laut einer Studie von 1997 stellen Schmetterlinge etwa die Hälfte der Beute dar. Weiterhin werden Käfer, Termiten und andere Insekten gefressen.[2]
Über die Fortpflanzung ist fast nichts bekannt. In Simbabwe wurden im November zwei trächtige Weibchen mit je einem Embryo registriert.[2]
Die Art ist regional durch Waldrodungen im Zusammenhang mit Etablierung neuer Landwirtschaftsflächen oder Bergbau bedroht. Vorkommen in Schutzgebieten sind nur aus Afrika bekannt. Allgemein wird der Bestand der Ägyptischen Grabfledermaus von der IUCN als stabil eingeschätzt und die Art als nicht gefährdet (Least Concern) gelistet.[3]
Die Ägyptische Grabfledermaus (Taphozous perforatus) ist eine Art in der Gattung der Grabfledermäuse, die in weiten Teilen Afrikas und im Südwesten Asiens vorkommt. Das Art-Epitheton bezieht sich auf den Schwanz, der die Schwanzflughaut durchstößt. Dieses Merkmal kommt jedoch bei allen Vertretern derselben Familie vor. Das Typusexemplar der Art wurde in Ägypten gefunden, was den ersten Teil des deutschen Namens erklärt.
The Egyptian tomb bat (Taphozous perforatus) is a species of sac-winged bat in the family Emballonuridae.[1] It is a medium- to large-sized microbat with a mass of approximately 30 g (1.1 oz).[5] It is an aerial insectivore, foraging in open space.[5] Based on individuals captured in Ethiopia, it is thought to feed predominantly on Lepidoptera, but is also known to feed on Isoptera, Coleoptera and Orthoptera.[5]
Its total body length is 64.8–80 mm (2.55–3.15 in), with different subspecies varying in size. Its forearms are 60.2–65.3 mm (2.37–2.57 in) long. Its ears are 15–23 mm (0.59–0.91 in) long.[6]
Mammals of Africa follows Mammal Species of the World in recognizing four subspecies.[3][4]
An analysis of the bat's feces done by J. Rydell and D. W. Yalden in 1997 in Ethiopia deduced its diet is mostly moths (57%). Other prey includes: termites (14%), beetles (10%), katydids and crickets (8%), bugs (3%), lacewings (2%), ants (1%), and flies (1%).[10][4]
Juvenile bats (pups) and lactating females have been encountered in July. Parturition, or giving birth, likely occurs in late May and early June. They are polyestrous, capable of becoming pregnant multiple times a year. Pregnancies can occur in quick succession, with one female identified that was simultaneously lactating and pregnant.[6]
Michel Anciaux de Faveaux reports the following fleas, bat-flies, ticks, and mites have been found as ectoparasites on this species:[4]
Based on a study of Egyptian specimens, A. E. Yaseen and colleagues report its chromosome number is 2n = 42 and its autosomal fundamental number is 64.[11][4]
An isolate of the MERS-CoV from the first patient identified was found in an Egyptian tomb bat near the victim's home in Saudi Arabia. The isolate, found in a fecal pellet from the bat, was found to be a 100% match with the London victim.[12][13]
Its type locality is Kom Ombo, Egypt.[4] Geoffroy's initial description was based on specimens from Kon Ombo and Thebes but he didn't specify which was the type location; D. Kock designated Kom Ombo the type locality in 1969.[14] It is found in Benin, Botswana, Burkina Faso, Democratic Republic of the Congo, Djibouti, Egypt, Ethiopia, Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, India, Iran, Kenya, Mali, Mauritania, Niger, Nigeria, Pakistan, Saudi Arabia, Senegal, Somalia, Sudan, Tanzania, Uganda, and Zimbabwe. Its natural habitat is dry savanna.[15] In South Asia, it prefers tropical thorn forests. It avoids deserts and forests. It is not found at elevations above 200 m (660 ft).[1]
It is currently assessed as least concern by the IUCN. It meets the criteria for this listing because it has a large population, a wide distribution, and its population trend is currently stable. A threat facing the populations in South Asia is destruction of the thorn forests. Thorn forests are currently being destroyed for agriculture, mining, and stone quarries.[1]
{{cite book}}: External link in |postscript=The Egyptian tomb bat (Taphozous perforatus) is a species of sac-winged bat in the family Emballonuridae. It is a medium- to large-sized microbat with a mass of approximately 30 g (1.1 oz). It is an aerial insectivore, foraging in open space. Based on individuals captured in Ethiopia, it is thought to feed predominantly on Lepidoptera, but is also known to feed on Isoptera, Coleoptera and Orthoptera.
Taphozous perforatus es una especie de murciélago microquiróptero de la familia Emballonuridae.
Se encuentra en Benín, Botsuana, Burkina Faso, República Democrática del Congo, Yibuti, Egipto, Etiopía, Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, India, Irán, Kenia, Malí, Mauritania, Níger, Nigeria, Pakistán, Arabia Saudita, Senegal, Somalia, Sudán, Tanzania, Uganda y Zimbabue.
Su hábitat natural son las sabanas áridas.
Taphozous perforatus es una especie de murciélago microquiróptero de la familia Emballonuridae.
Taphozous perforatus on käsitiivaliste seltsi Emballonuridae sugukonda kuuluv imetaja.[2]
Veebipõhises taksonoomilises andmebaasis ITIS liigitatakse Taphozous perforatus 'el järgmised alamliigid[3]:
Neid nahkhiiri võib kohata lendamas Beninis, Botswanas, Burkina Fasos, Kongo Demokraatlikus Vabariigis, Djiboutis, Egiptuses, Etioopias, Gambias, Ghanas, Guinea-Bissaus, Indias, Iraanis, Keenias, Malis, Mauritaanias, Nigeris, Nigeerias, Pakistanis, Saudi Araabias, Senegalis, Somaalias, Sudaanis,Tansaanias, Ugandas ja Zimbabwes.[4]
Pikemalt artiklis Respiratoorse sündroomiga Lähis-Ida koroonaviirus
Osade uurijate arvates võivad osad nendest nahkhiirtest ( MERS-CoV tuvastati ühe uuringu käigus 1-l 29-st [5]) olla respiratoorse sündroomiga Lähis-Ida koroonaviiruse peremehed. [6] [7]
Taphozous perforatus on käsitiivaliste seltsi Emballonuridae sugukonda kuuluv imetaja.
Taphozous perforatus Taphozous generoko animalia da. Chiropteraren barruko Taphozoinae azpifamilia eta Emballonuridae familian sailkatuta dago
Taphozous perforatus Taphozous generoko animalia da. Chiropteraren barruko Taphozoinae azpifamilia eta Emballonuridae familian sailkatuta dago
Taphozous perforatus est une espèce de chauve-souris de la famille des Emballonuridae.
Cette espèce se rencontre en Afrique, au Moyen-Orient et dans l'ouest de l'Asie du Sud.
Selon Mammal Species of the World (version 3, 2005) (17 mars 2011)[1] :
Taphozous perforatus est une espèce de chauve-souris de la famille des Emballonuridae.
Il pipistrello delle tombe egiziano (Taphozous perforatus E.Geoffroy, 1818) è un pipistrello della famiglia degli Emballonuridi diffuso in Africa, Medio oriente e Subcontinente indiano.[1][2]
Pipistrello di medie dimensioni, con la lunghezza totale tra 90 e 112 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 56 e 67 mm, la lunghezza della coda tra 19 e 32 mm, la lunghezza del piede tra 10 e 14 mm, la lunghezza delle orecchie tra 15 e 21 mm e un peso fino a 39 g.[3]
La pelliccia è corta, soffice, fine e setosa. Le parti dorsali sono marroni scure, bruno seppia o bruno-grigiastre, con la base dei peli bianca, mentre le parti ventrali sono grigio chiare, bruno-grigiastre chiare o scure. La testa è relativamente piatta e triangolare, il muso è conico, con una profonda depressione tra gli occhi, privo di peli e con una chiazza di lunghi peli scuri sul mento. È privo di sacca golare. Sul labbro inferiore è presente un solco longitudinale superficiale. Gli occhi sono relativamente grandi. Le orecchie sono triangolari con la punta smussata, rivolte all'indietro, separate tra loro, con diverse pieghe sulla superficie interna del padiglione auricolare. Il trago è corto, largo e con l'estremità leggermente arrotondata, mentre l'antitrago è lungo, semi-circolare e si estende quasi fino all'angolo posteriore della bocca. Le membrane alari sono lunghe, strette e bianche o marroni chiare e sono attaccate posteriormente sulla tibia, sopra le caviglie. Una sacca ghiandolare è presente tra l'avambraccio e il primo metacarpo. La coda è lunga e fuoriesce dall'uropatagio a circa metà della sua lunghezza. Il calcar è lungo.
Emette ultrasuoni a ciclo di lavoro basso sotto forma di impulsi di breve durata a frequenze tra 35,4 e 27,3 kHz, con massima energia a 31 kHz.
Si rifugia in gruppi fino a 200 individui all'interno di grotte, fessure rocciose e crepe di vecchi edifici, incluse le piramidi egizie, tombe ed altri monumenti antichi. Spesso si trova molto vicino al suolo.
Si nutre di falene, termiti, coleotteri e meno frequentemente di grilli, scarabei, formiche e mosche.
Danno alla luce un piccolo alla volta l'anno. Femmine gravide sono state osservate in aprile in Nigeria e a novembre in Zimbabwe, il che fa supporre che ci siano due cicli riproduttivi differenti legati alla latitudine.
Questa specie è diffusa in maniera discontinua in Africa occidentale, nord-orientale ed orientale fino al Botswana, nel vicino oriente, nella Penisola arabica e nel Subcontinente indiano.
Vive nelle savane alberate, boschi di Miombo, foreste paludose e nelle piane alluvionali lungo le sponde del Nilo fino a 200 metri di altitudine.
Sono state riconosciute 4 sottospecie:
La IUCN Red List, considerato il vasto areale e la popolazione presumibilmente numerosa, classifica T.perforatus come specie a rischio minimo (LC).[1]
Il pipistrello delle tombe egiziano (Taphozous perforatus E.Geoffroy, 1818) è un pipistrello della famiglia degli Emballonuridi diffuso in Africa, Medio oriente e Subcontinente indiano.
De Egyptische grafvleermuis (Taphozous perforatus) is een zoogdier uit de familie van de schedestaartvleermuizen (Emballonuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door É. Geoffroy in 1818.
Bronnen, noten en/of referenties
Taphozous perforatus (conhecido em inglês como Egyptian tomb bat, ao pé da letra, Morcego da tumba Egípcio) é uma espécie de morcego da família Emballonuridae. Pode ser encontrada no Benim, Botswana, Burkina Faso, República Democrática do Congo, Djibouti, Egipto, Etiópia, Gâmbia, Gana, Guiné-Bissau, Índia, Irão, Quénia, Mali, Mauritânia, Níger, Nigéria, Paquistão, Arábia Saudita, Senegal, Somália, Sudão, Tanzânia, Uganda e Zimbabwe. Os seus habitats naturais são: savanas áridas.[1]
Taphozous perforatus (conhecido em inglês como Egyptian tomb bat, ao pé da letra, Morcego da tumba Egípcio) é uma espécie de morcego da família Emballonuridae. Pode ser encontrada no Benim, Botswana, Burkina Faso, República Democrática do Congo, Djibouti, Egipto, Etiópia, Gâmbia, Gana, Guiné-Bissau, Índia, Irão, Quénia, Mali, Mauritânia, Níger, Nigéria, Paquistão, Arábia Saudita, Senegal, Somália, Sudão, Tanzânia, Uganda e Zimbabwe. Os seus habitats naturais são: savanas áridas.
Taphozous perforatus[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av E. Geoffroy 1818. Taphozous perforatus ingår i släktet Taphozous och familjen frisvansade fladdermöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter.[2]
Denna fladdermus blir med svans cirka 10 cm lång, har 6,2 till 6,7 cm långa underarmar och en vingspann av cirka 34 cm. Den väger ungefär 30 g. Pälsens grundfärg är mörkbrun på ovansidan och ljusbrun på undersidan med gråaktig skugga. Strupen är mera brun utan skugga och buken mera vitaktig. Artens öron är spetsigare än hos andra släktmedlemmar.[6] Dessutom förekommer små utskott på öronens insida. Ett band av sotfärgad hår sträcker sig över vingarnas undersida.[7]
Arten förekommer med flera från varandra skilda populationer i Afrika och i Asien fram till Indien. Den vistas i lågalandet och i kulliga områden upp till 200 meter över havet. Habitatet utgörs av öppna trädansamlingar, av savanner och av halvöknar. Taphozous perforatus lever där vanligen nära vattendrag.[1]
Individerna vilar i byggnader, i grottor och i liknande gömställen. Där bildas kolonier som kan ha några tiotal eller flera tusen medlemmar. Ofta förekommer arter av släktet Rhinopoma vid samma sovplats. Födan utgörs av insekter som skalbaggar och nattfjärilar.[1] Honor föder vanligen en unge under sommaren.[6] I motsats till Taphozous mauritianus hänger arten inte vid grottans tak. Den uppsöker istället sprickor i grottan där den är mera gömd.[7]
Wikimedia Commons har media som rör Taphozous perforatus.
Wikispecies har information om Taphozous perforatus.
Taphozous perforatus är en fladdermusart som beskrevs av E. Geoffroy 1818. Taphozous perforatus ingår i släktet Taphozous och familjen frisvansade fladdermöss. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter.
Denna fladdermus blir med svans cirka 10 cm lång, har 6,2 till 6,7 cm långa underarmar och en vingspann av cirka 34 cm. Den väger ungefär 30 g. Pälsens grundfärg är mörkbrun på ovansidan och ljusbrun på undersidan med gråaktig skugga. Strupen är mera brun utan skugga och buken mera vitaktig. Artens öron är spetsigare än hos andra släktmedlemmar. Dessutom förekommer små utskott på öronens insida. Ett band av sotfärgad hår sträcker sig över vingarnas undersida.
Arten förekommer med flera från varandra skilda populationer i Afrika och i Asien fram till Indien. Den vistas i lågalandet och i kulliga områden upp till 200 meter över havet. Habitatet utgörs av öppna trädansamlingar, av savanner och av halvöknar. Taphozous perforatus lever där vanligen nära vattendrag.
Individerna vilar i byggnader, i grottor och i liknande gömställen. Där bildas kolonier som kan ha några tiotal eller flera tusen medlemmar. Ofta förekommer arter av släktet Rhinopoma vid samma sovplats. Födan utgörs av insekter som skalbaggar och nattfjärilar. Honor föder vanligen en unge under sommaren. I motsats till Taphozous mauritianus hänger arten inte vid grottans tak. Den uppsöker istället sprickor i grottan där den är mera gömd.
Taphozous perforatus — є одним з видів мішкокрилих кажанів родини Emballonuridae.
Країни поширення: Бенін, Ботсвана, Буркіна-Фасо, Демократична Республіка Конго, Джибуті, Єгипет, Ефіопія, Гамбія, Гана, Гвінея-Бісау, Індія, Іран, Ізраїль, Кенія, Малі, Мавританія, Нігер, Нігерія, Оман, Пакистан, Саудівська Аравія, Сенегал, Сомалі, Судан, Танзанія, Того, Уганда, Зімбабве, Ємен. Був записаний до 200 м. Пов'язаний в усьому діапазоні з відкритим рідколіссям. Знаходиться як правило, уздовж річок в лісистій савані. Вимагає укриття скель або кам'яних будівель протягом дня. Лаштує сідала малими і великими колоніями від кількох до тисяч особин. Живиться молями і жуками.
Порушення місць спочинку є загрозою для виду. Зустрічається в багатьох охоронних територіях.
Taphozous perforatus — є одним з видів мішкокрилих кажанів родини Emballonuridae.
Taphozous perforatus là một loài động vật có vú trong họ Dơi bao, bộ Dơi. Loài này được E. Geoffroy mô tả năm 1818.[1]
Loài dơi này được tìm thấy ở Bénin, Botswana, Burkina Faso, Cộng hòa dân chủ Congo, Djibouti, Ai Cập, Ethiopia, Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, Ấn Độ, Iran, Kenya, Mali, Mauritanie, Niger, Nigeria, Pakistan, Ả Rập Xê Út, Sénégal, Somalia, Sudan, Tanzania, Uganda, và Zimbabwe. Môi trường sinh sống tự nhiên của chúng là xa vẳn khô.[2]
Thể phân lập MERS-CoV từ bệnh nhân được xác định đầu tiên đã được tìm thấy trong một cá thể dơi loài này gần nhà của nạn nhân ở Ả Rập Xê Út. Người ta nhận thấy thể phân lập trong một viên phân loài dơi này phù hợp 100% với nạn nhân dịch MERS-CoV ở Luân Đôn.
Phương tiện liên quan tới Taphozous perforatus tại Wikimedia Commons
Taphozous perforatus là một loài động vật có vú trong họ Dơi bao, bộ Dơi. Loài này được E. Geoffroy mô tả năm 1818.
Loài dơi này được tìm thấy ở Bénin, Botswana, Burkina Faso, Cộng hòa dân chủ Congo, Djibouti, Ai Cập, Ethiopia, Gambia, Ghana, Guinea-Bissau, Ấn Độ, Iran, Kenya, Mali, Mauritanie, Niger, Nigeria, Pakistan, Ả Rập Xê Út, Sénégal, Somalia, Sudan, Tanzania, Uganda, và Zimbabwe. Môi trường sinh sống tự nhiên của chúng là xa vẳn khô.
Thể phân lập MERS-CoV từ bệnh nhân được xác định đầu tiên đã được tìm thấy trong một cá thể dơi loài này gần nhà của nạn nhân ở Ả Rập Xê Út. Người ta nhận thấy thể phân lập trong một viên phân loài dơi này phù hợp 100% với nạn nhân dịch MERS-CoV ở Luân Đôn.
Могильный мешкокрыл[1] (лат. Taphozous perforatus) — небольшая летучая мышь семейства футлярохвостых.
Страны распространения: Бенин, Ботсвана, Буркина Фасо, Демократическая Республика Конго, Джибути , Египет, Эфиопия, Гамбия, Гана, Гвинея-Бисау, Индия, Иран, Израиль, Кения, Мали, Мавритания, Нигер, Нигерия, Оман, Пакистан, Саудовская Аравия, Сенегал, Сомали, Судан, Танзания, Того, Уганда, Зимбабве, Йемен. Был записан в 200 м. Связан во всем диапазоне с открытым редколесьем. Находится, как правило, вдоль рек в лесистой саванне. Требует укрытия в скалах или каменных зданиях в течение дня. Создаёт поселения малыми и большими колониями от нескольких до тысячи особей. Питается молями и жуками.
Нарушение мест отдыха является угрозой для вида. Встречается на многих охраняемых территориях.
Могильный мешкокрыл (лат. Taphozous perforatus) — небольшая летучая мышь семейства футлярохвостых.
이집트무덤박쥐(Taphozous perforatus)는 대꼬리박쥐과에 속하는 박쥐의 일종이다. 중형 또는 대형 박쥐로 몸무게는 약 30g 정도이다.[2] 식충성 동물이며, 앞이 트인 공간에서 날아 다니는 곤충을 먹이로 잡는다.[2] 에티오피아에서 포획한 표본에 의하면, 주로 나비목에 속하는 곤충을 먹지만 흰개미목과 딱정벌레목 그리고 메뚜기목 곤충도 먹는다.[2]
베넹과 보츠와나, 부르키나 파소, 콩고민주공화국, 지부티, 이집트, 에티오피아, 감비아, 가나, 기니비사우, 인도, 이란, 케냐, 말리, 모리타니, 니제르, 나이지리아, 파키스탄, 사우디아라비아, 세네갈, 소말리아, 수단, 탄자니아, 우간다 그리고 짐바브웨에서 발견된다. 자연 서식지는 건조 사바나 지역이다.[3]
.jpg){kind=small}
