Nyctyornis amictus[2] ye una especie d'ave coraciforme de la familia Meropidae que vive nel sudeste asiáticu.
Ye una ave de plumaxe predominantemente verde, cola parte frontera de la cara y una franxa nel gargüelu y parte cimeru del pechu, a manera de barba, de color coloráu intensu. Tien el picu llargu y curvado escontra baxo, de color negru menos la so base que ye gris. La so cola ye llarga y con terminación cuadrada, y les sos nales son apuntaes.
Alcuéntrase na península malaya, Sumatra, Borneo y les pequeñes islles axacentes.[1]
Como los demás abeyerucos aliméntase principalmente d'inseutos, especialmente abeyes, aviespes y avispones, que prinda al vuelu llanzándose dende un posaderu o atrapándolos ente la xamasca. Suelen cazar solos o en pareyes, y suelen caltenese quietos llargu ratu na so talaya a la espera que pasen les sos preses.
Al igual que tolos abeyerucos añera en túneles escavaos nes turries fluviales arenosos ensin formar colonies.
Nyctyornis amictus ye una especie d'ave coraciforme de la familia Meropidae que vive nel sudeste asiáticu.
Ar gwespetaer barv ruz(Daveoù a vank) a zo ur spesad evned, Nyctyornis amictus an anv skiantel anezhañ.
Anvet e voe Merops amictus (kentanv) da gentañ-penn (e 1824) gant an evnoniour izelvroat Coenraad Jacob Temminck (1778-1858).
Bevañ a ra diwar amprevaned-nij dreist-holl, c'hwiliorezed, gwenan ha gwesped peurgetket[1].
Kavout a reer ar spesad en Azia ar Gevred : Malezia, Sumatera ha Borneo[2].
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Ar gwespetaer barv ruz(Daveoù a vank) a zo ur spesad evned, Nyctyornis amictus an anv skiantel anezhañ.
Anvet e voe Merops amictus (kentanv) da gentañ-penn (e 1824) gant an evnoniour izelvroat Coenraad Jacob Temminck (1778-1858).
L'abellerol cara-roig [1] (Nyctyornis amictus) és una espècie d'ocell de la família dels meròpids (Meropidae), que habita al sud-est asiàtic.
És un abellerol gros, de colors generals verdosos, amb llarga cua i ales agudes. Coloració vermella a la cara i gola. Magenta al front. Bec llarg i corbat.
Habita la selva, a les terres baixes de la península Malaia, Sumatra i Borneo.
Com altres abellerols, s'alimenta d'insectes, especialment abelles i vespes que capturen al vol, des de talaies ocultes entre el fullatge. Almenys ocasionalment també mengen petits llangardaixos.[2] Caça sols o en parelles.
Com altres abellerols, nien en túnels fets en talussos de sorra, però no formen colònies. Les dades conegudes sobre la cria d'aquesta espècie són limitades.[3]
L'abellerol cara-roig (Nyctyornis amictus) és una espècie d'ocell de la família dels meròpids (Meropidae), que habita al sud-est asiàtic.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Gwenynysor barfgoch (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gwenynysorion barfgoch) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Nyctyornis amicta; yr enw Saesneg arno yw Red-bearded bee eater. Mae'n perthyn i deulu'r Gwenynysorion (Lladin: Meropidae) sydd yn urdd y Coraciiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn N. amicta, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r gwenynysor barfgoch yn perthyn i deulu'r Gwenynysorion (Lladin: Meropidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Gwenynysor aeliog Merops superciliosus Gwenynysor amryliw Merops ornatus Gwenynysor bach Merops pusillus Gwenynysor Boehm Merops boehmi Gwenynysor bronwinau'r De Merops oreobates Gwenynysor cynffonlas Merops philippinus Gwenynysor du Merops gularis Gwenynysor fforchog Merops hirundineus Gwenynysor gwyrdd Merops orientalis Gwenynysor gyddfgoch Merops bullocki Gwenynysor gyddflas Merops viridis Gwenynysor gyddfwyn Merops albicollis Gwenynysor mygydog Merops bullockoides Gwenynysor penwinau Merops leschenaulti Gwybedog gwenyn Merops apiasterAderyn a rhywogaeth o adar yw Gwenynysor barfgoch (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: gwenynysorion barfgoch) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Nyctyornis amicta; yr enw Saesneg arno yw Red-bearded bee eater. Mae'n perthyn i deulu'r Gwenynysorion (Lladin: Meropidae) sydd yn urdd y Coraciiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn N. amicta, sef enw'r rhywogaeth.
சிவப்புத்தாடி தேனீ-உண்ணும் பறவை (Red-bearded bee-eater) அல்லது நைட்ரியார்னஸ் அமிக்டஸ் (Nyctyornis amictus) என்பது தென் கிழக்கு ஆசியாவின் இந்தோ-மலாயன் பிராந்தியத்தில் காணப்படும் ஒரு பெரிய வகை தேனீ-உண்ணும் பறவை. அடர்ந்த காடுகளின் இணைப்புகளில் இந்த இனங்கள் காணப்படுகின்றன.
மற்ற தேனீ-உண்பவைகளைப் போலவே, இவை நீண்ட வால்கள், நீளமான துளையிடப்பட்ட கூடுகள் மற்றும் கூர்மையான இறக்கைகள் கொண்ட வண்ணமயமான பறவைகள். இவைகள் பெரிய தேனீ தின்னும் பறவைகள், பெரும்பாலும் பச்சை நிறத்தில் உள்ளன, முகம் சிவப்பு நிறத்தில் இருப்பதால், "தாடியை" உருவாக்குவதற்காக சற்று தொங்கும் தொண்டை இறகுகள் வரை பரவுகின்றன.
மற்ற தேனீ தின்னும் பறவைகளைப் போலவே, பூச்சிகள், குறிப்பாக தேனீக்கள், குளவிகள் மற்றும் கொம்புகள் ஆகியவற்றை சாப்பிடுகின்றன. அவைகளை தனியாகவோ அல்லது சோடியாகவோ வேட்டையாடப்படுகிறார்கள், ஆடுகளை விடவும், தங்கள் இரையைப் பின்தொடர்வதற்கு முன்னர் நீண்ட காலமாக இயங்குவதில்லை.
மற்ற தேனீ தின்னும் பறவைகளைப் போலவே, புழுக்களில் உள்ள கூண்டுகளில் மணல் வங்கிகளின் பக்கமாகக் குவிந்தாலும், குடியேற்றங்களை உருவாக்கவில்லை.
சிவப்புத்தாடி தேனீ-உண்ணும் பறவை (Red-bearded bee-eater) அல்லது நைட்ரியார்னஸ் அமிக்டஸ் (Nyctyornis amictus) என்பது தென் கிழக்கு ஆசியாவின் இந்தோ-மலாயன் பிராந்தியத்தில் காணப்படும் ஒரு பெரிய வகை தேனீ-உண்ணும் பறவை. அடர்ந்த காடுகளின் இணைப்புகளில் இந்த இனங்கள் காணப்படுகின்றன.
The red-bearded bee-eater (Nyctyornis amictus) is a large species of bee-eater found in southern Myanmar, the Thai-Malay Peninsula, Borneo, Sumatra and nearby smaller islands. This species is found in openings in patches of dense forest.
Like other bee-eaters, they are colourful birds with long tails, long decurved beaks and pointed wings. They are large bee-eaters, predominantly green, with a red colouration to face that extends on to the slightly hanging throat feathers to form the “beard”. Their eyes are orange.
Like other bee-eaters, they predominantly eat insects, especially bees, wasps and hornets, which are caught in flight from perches concealed in foliage. They hunt alone or in pairs, rather than in flocks, and sit motionless for long periods before pursuing their prey.
Like other bee-eaters, they nest in burrows tunnelled into the side of sandy banks, but do not form colonies.
The red-bearded bee-eater (Nyctyornis amictus) is a large species of bee-eater found in southern Myanmar, the Thai-Malay Peninsula, Borneo, Sumatra and nearby smaller islands. This species is found in openings in patches of dense forest.
La Ruĝbarba abelmanĝulo Nyctyornis amictus estas granda specio de abelmanĝulo, tio estas birdo de la familio de Meropedoj, kiu troviĝas en la Hindomalaja subregiono de Sudorienta Azio kaj pli precize en Birmo, Tajlando kaj Indonezio. Tiu specio troviĝas en malferma kamparo en makuloj de densa arbaro.
Kiel aliaj abelmanĝuloj, ili estas kolorplenaj birdoj kun longaj vostoj, longaj subenkurbitaj kaj akrapintaj bekoj kaj pintaj flugiloj. Ili estas grandaj abelmanĝuloj, ĝenerale verdaj, kun ruĝa makulo (pli purpura en frunto) el la vizaĝo kiu etendiĝas al suba gorĝo kvazaŭ formante la “barbon”, kiu nomigas la specion. Estas iome da blueca brido ĉirkaŭ la bekobazo kaj la okulirizo estas flaveca.
Kiel aliaj abelmanĝuloj, ili manĝas ĉefe insektojn, nome abeloj, vespoj kaj krabroj, kiuj estas kaptataj dumfluge el gvatejoj kaŝutaj inter foliaro. Ili ĉasas solaj aŭ en paroj, plie ol en aroj, kaj sidas senmove dumlonge antaŭ persekuti sian predon.
Kiel aliaj abelmanĝuloj, ili nestumas en tuneloj ene de sablaj riverbordoj, sed ne formas koloniojn.
La Ruĝbarba abelmanĝulo Nyctyornis amictus estas granda specio de abelmanĝulo, tio estas birdo de la familio de Meropedoj, kiu troviĝas en la Hindomalaja subregiono de Sudorienta Azio kaj pli precize en Birmo, Tajlando kaj Indonezio. Tiu specio troviĝas en malferma kamparo en makuloj de densa arbaro.
Kiel aliaj abelmanĝuloj, ili estas kolorplenaj birdoj kun longaj vostoj, longaj subenkurbitaj kaj akrapintaj bekoj kaj pintaj flugiloj. Ili estas grandaj abelmanĝuloj, ĝenerale verdaj, kun ruĝa makulo (pli purpura en frunto) el la vizaĝo kiu etendiĝas al suba gorĝo kvazaŭ formante la “barbon”, kiu nomigas la specion. Estas iome da blueca brido ĉirkaŭ la bekobazo kaj la okulirizo estas flaveca.
Kiel aliaj abelmanĝuloj, ili manĝas ĉefe insektojn, nome abeloj, vespoj kaj krabroj, kiuj estas kaptataj dumfluge el gvatejoj kaŝutaj inter foliaro. Ili ĉasas solaj aŭ en paroj, plie ol en aroj, kaj sidas senmove dumlonge antaŭ persekuti sian predon.
Kiel aliaj abelmanĝuloj, ili nestumas en tuneloj ene de sablaj riverbordoj, sed ne formas koloniojn.
El abejaruco barbirrojo (Nyctyornis amictus)[2] es una especie de ave coraciforme de la familia Meropidae que vive en el sudeste asiático.
Es un ave de plumaje predominantemente verde, con la parte frontal del rostro y una franja en la garganta y parte superior del pecho, a modo de barba, de color rojo intenso. Tiene el pico largo y curvado hacia abajo, de color negro menos su base que es gris. Su cola es larga y con terminación cuadrada, y sus alas son apuntadas.
Se encuentra en la península malaya, Sumatra, Borneo y las pequeñas islas adyacentes.[1]
Como los demás abejarucos se alimenta principalmente de insectos, especialmente abejas, avispas y avispones, que captura al vuelo lanzándose desde un posadero o atrapándolos entre el follaje. Suelen cazar solos o en parejas, y suelen mantenerse quietos largo rato en su atalaya a la espera que pasen sus presas.
Al igual que todos los abejarucos anida en túneles excavados en los taludes fluviales arenosos sin formar colonias.
El abejaruco barbirrojo (Nyctyornis amictus) es una especie de ave coraciforme de la familia Meropidae que vive en el sudeste asiático.
Nyctyornis amictus Nyctyornis generoko animalia da. Hegaztien barruko Meropidae familian sailkatua dago.
Nyctyornis amictus Nyctyornis generoko animalia da. Hegaztien barruko Meropidae familian sailkatua dago.
Nyctyornis amictus
Le Guêpier à fraise (Nyctyornis amictus) est une espèce d'oiseaux de la famille des Meropidae.
Cet oiseau vit seul ou en couple dans les strates moyennes et hautes des forêts tropicales.
On le trouve en Asie du Sud-Est : Thaïlande, péninsule Malaise, Sumatra et Bornéo.
Le guêpier à fraise mesure jusqu'à 32 cm de longueur.
Son plumage est vert, rouge sur la gorge et sur le front.
Il chasse et mange des insectes.
Son nid est un terrier creusé dans la berge d'un ruisseau[1].
Nyctyornis amictus
Le Guêpier à fraise (Nyctyornis amictus) est une espèce d'oiseaux de la famille des Meropidae.
Burung Berek-berek Jangut Merah ialah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama sainsnya ialah Nyctyornis amictus.
Burung Berek-berek Jangut Merah ialah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam : haiwan, filum : kordata, sub-filum : bertulang belakang (vertebrata), kelas : burung. Burung Berek-berek Jangut Merah ialah haiwan berdarah panas, mempunyai sayap dan badan yang dilitupi bulu pelepah. Paruh Burung Berek-berek Jangut Merah tidak
bergigi.
Burung Berek-berek Jangut Merah membiak dengan bertelur. Telur Burung Berek-berek Jangut Merah bercangkerang keras.
Burung Berek-berek Jangut Merah ialah salah satu daripada haiwan yang boleh didapati di Malaysia. Nama sainsnya ialah Nyctyornis amictus.
De roodbaardbijeneter (Nyctyornis amictus) is een bijeneter die voorkomt in Zuidoost-Azië.
De roodbaardbijeneter is gemiddeld 30 cm lang. De bovenzijde is groen, de staart is van boven ook groen en van onder geel met een zwarte eindband. Opvallend is de rode keel en bovenste stuk van de borst, waarvan de veren als een lange rode baard een beetje afhangen. Het vrouwtje is ook rood op het voorhoofd, het mannetje is daar lila gekleurd.[2]
De roodbaardbijeneter komt voor op het schiereiland Malakka (vanaf Myanmar), Sumatra en Borneo. Het is een vogel van ongerept laagland regenwoud, maar ook wel in ouder secondair bos. De vogel kiest zijn zitplaats in het verborgene van het bos om vandaar uit tevoorschijn te komen bij zijn jacht op grote insecten.[2]
De roodbaardbijeneter heeft een enorm groot verspreidingsgebied en daardoor alleen al is de kans op de status kwetsbaar (voor uitsterven) gering. De grootte van de populatie is niet gekwantificeerd maar wordt geschat op 20 individuen per vierkante kilometer in geschikt habitat. Door ontbossingen gaat leefgebied verloren en daarom gaat de vogel in aantal achteruit. Echter, het tempo van achteruitgang ligt onder de 30% in tien jaar (minder dan 3,5% per jaar). Om deze redenen staat deze bijeneter als niet bedreigd de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe roodbaardbijeneter (Nyctyornis amictus) is een bijeneter die voorkomt in Zuidoost-Azië.
Nyctyornis amictus ou abelharuco-ruivo é uma espécie de ave da ordem Coraciiformes, família Meropidae e do gênero Nyctyornis, que pode ser encontrada no Sudeste Asiático .[1]
Nyctyornis amictus ou abelharuco-ruivo é uma espécie de ave da ordem Coraciiformes, família Meropidae e do gênero Nyctyornis, que pode ser encontrada no Sudeste Asiático .
Rödskäggig biätare[2] (Nyctyornis amictus) är en fågel i familjen biätare inom ordningen praktfåglar.[3] Den förekommer på Malackahalvön, Sumatra och Borneo.[3] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Rödskäggig biätare (Nyctyornis amictus) är en fågel i familjen biätare inom ordningen praktfåglar. Den förekommer på Malackahalvön, Sumatra och Borneo. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.
Nyctyornis amictus là một loài chim lớn trong họ Meropidae.[2] Có thể tìm thấy loài này tại khu vực Indo-Malay thuộc vùng Đông Nam Á. Chúng thường sống tại cửa tại các khoảng đất trống trong những khu rừng dày đặc.
Nyctyornis amictus là một loài chim lớn trong họ Meropidae. Có thể tìm thấy loài này tại khu vực Indo-Malay thuộc vùng Đông Nam Á. Chúng thường sống tại cửa tại các khoảng đất trống trong những khu rừng dày đặc.
Nyctyornis amictus
Темминк, 1824
Красноборо́дая ночна́я щу́рка[1] (лат. Nyctyornis amictus) — вид птиц из семейства щурковые.
Длина тела птицы 27—31 см. Масса тела составляет 68—92 грамма у самцов и 61—70 грамм у самок. В окраске преобладает зелёный цвет — более тёмный на спине и крыльях и светлый на брюшке. У взрослых птиц горло окрашено в ярко-красный цвет, а лобная часть головы — в лиловый[2]. Именно за такую окраску птица и получила своё название. Половой диморфизм отсутствует.
Птица издаёт быстрые ниспадающие звуки похожие на смех[2][3].
Птица обитает на территории Мьянмы, Таиланда, острова Суматры и острова Борнео[2].
Краснобородые ночные щурки являются насекомоядными птицами. В их рацион входят медоносные и других видов пчёлы, а также различные другие насекомые. Птицы ловят их на лету или же высматривают их сидя на ветках деревьев[2].