Stensångare[2] (Phylloscopus griseolus) är en asiatisk tätting i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]
Stensångaren är en mörk Phylloscopus-sångare, med mörkt grå ovansida, starkt gult ögonbrynsstreck och brungul undersida. Lätet är ett mjukt kwip.[4]
Stensångaren häckar i bergstrakter i södra Asien och övervintrar i Indien.[3] En individ höll sig sensationellt på Christiansø utanför Bornholm 30 maj till 4 juni 2016.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Stensångaren gör skäl för sitt namn genom att häcka på torra, steniga bergssluttningar, med låg vegetation, spridda enar och himalajatall, huvudsakligen vid eller över trädgränsen. Vintertid ses den på lägre nivåer (nedanför 1.500 meter) i tät undervegetation i lövskog, men också steniga områden, branta raviner och kring gamla murar eller byggnader.[6]
Fågeln äter huvudsakligen små insekter, framför allt små skalbaggar som vivlar och larver. Den födosöker ensam eller i par, mestadels på marken där den rör sig som en järnsparv. Den kan också ses krypa sidledes på trädstammar likt en trädkrypare och utmed större grenar som en nötväcka.[6]
Stensångaren häckar från slutet av april till början av augusti. Boet som byggs av honan är en boll av gräs, växtfibrer och fjädrar som placeras upp till 1,5 meter ovanför marken i en tät buske. Honan lägger fyra till fem ägg som ruvas i 14-17 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna.[6]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den rapporteras vara relativt ovanlig.[1]
Stensångare (Phylloscopus griseolus) är en asiatisk tätting i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.