Lasiurus (grec: «cua peluda») és un gènere de ratpenats de la família dels vespertiliònids, que conté algunes de les espècies de ratpenats més destacables de Nord-amèrica, incloent-hi L. borealis i L. cinereus.[1] És l'únic gènere de la tribu Lasiurini, inclosa dins la subfamilia dels vespertilionins.
Són animals robustos i d'ales llargues, capaços de volar ràpidament. Algunes espècies volen de dia, especialment quan migren cap al sud a la tardor. L. borealis i L. cinereus sovint volen de dia durant l'hivern.
Les espècies d'aquest grup nien penjant-se de branquillons, sovint amagades entre les fulles dels arbres, en lloc de refugiar-se a coves. Les espècies septentrionals tenen un pelatge especialment espès que les aïlla del fred. Algunes fins i tot migren cap al sud a l'hivern, tot i que nien a llocs bastant frescos.
Lasiurus (grec: «cua peluda») és un gènere de ratpenats de la família dels vespertiliònids, que conté algunes de les espècies de ratpenats més destacables de Nord-amèrica, incloent-hi L. borealis i L. cinereus. És l'únic gènere de la tribu Lasiurini, inclosa dins la subfamilia dels vespertilionins.
Dasypterus és un subgènere de ratpenats que viuen a les Amèriques. El zoòleg britànic John Edward Gray descrigué aquest grup a mitjans del segle XIX, juntament amb el gènere homònim. Les espècies d'aquest tàxon són insectívores. Tenen un parell de mugrons més que la majoria de ratpenats.[1]
Dasypterus és un subgènere de ratpenats que viuen a les Amèriques. El zoòleg britànic John Edward Gray descrigué aquest grup a mitjans del segle XIX, juntament amb el gènere homònim. Les espècies d'aquest tàxon són insectívores. Tenen un parell de mugrons més que la majoria de ratpenats.
Die Haarschwanzfledermäuse oder Roten Fledermäuse (Lasiurus) sind eine Gattung aus der Familie der Glattnasen (Vespertilionidae), deren Vertreter in Nord- und Südamerika beheimatet sind.
Der Gattungsname Lasiurus ist griechisch und bedeutet „behaarter Schwanz“.
Die Haarschwanzfledermäuse haben eine Kopf-Schwanz-Länge von 50–90 mm und einer Unterarmlänge von 37–58 mm. Ausgewachsene Tiere wiegen 6–30 g, wobei die Weibchen jeweils etwas größer sind als die Männchen. Das Fell von Roten Fledermäusen ist meist rötlich in der Grundfärbung. Die Spitzen der Haare sind dabei überwiegend weiß und das Fell auffallend lang und dicht.
Die Haarschwanzfledermäuse sind wie die meisten Fledermäuse nachtaktiv und ernähren sich von Insekten. Von einigen Arten ist bekannt, dass sie im Herbst und Frühling migrieren. Dabei ziehen die Populationen von Kanada und dem Norden der Vereinigten Staaten in südlichere Regionen Nordamerikas. Je nach Region halten die Tiere Winterschlaf. Während der Migration bilden die sonst einzelgängerischen Roten Fledermäuse oft große Gruppen, wobei sich die Weibchen auch im Sommer in sogenannten Kinderstuben in kleinen Gruppen von bis zu 50 Tieren versammeln können. In gemäßigten Regionen paaren sich die Tiere im Herbst. Die Weibchen lagern die Spermien durch den Winter hindurch in ihren Geschlechtsorganen. Der Eisprung findet im April und Mai statt, wonach die Eizelle mit den gelagerten Spermien befruchtet wird. Im Mai bis Juli bringen die Weibchen jeweils 1–5 blinde, nackte Jungtiere zur Welt. Die Vertreter der Gattung der Roten Fledermäuse gehören zu den einzigen Fledermäusen, die in der Regel mehr als 2 Jungtiere pro Wurf gebären.
Von der IUCN sowie in Mammal Species of the World werden zurzeit 16 Arten anerkannt:[1][2] Im März 2020 kam eine weitere Art dazu.[3]
Die Haarschwanzfledermäuse oder Roten Fledermäuse (Lasiurus) sind eine Gattung aus der Familie der Glattnasen (Vespertilionidae), deren Vertreter in Nord- und Südamerika beheimatet sind.
Der Gattungsname Lasiurus ist griechisch und bedeutet „behaarter Schwanz“.
Lasiurus is a genus of bats in the family Vespertilionidae. Its members are known as hairy-tailed bats or red bats.[1]
The following is the relationship of the three genera formerly included within Lasiurus, based on an analysis of nuclear and mitochondrial DNA.[2]
M. lucifugus (outgroup)
Lasiurini Dasypterus Aeorestes LasiurusThere are currently 13 described species in Lasiurus:
Lasiurus is a genus of bats in the family Vespertilionidae. Its members are known as hairy-tailed bats or red bats.
Lasiurus es un género de murciélagos que pertenecen a la familia Vespertilionidae.[1]
Dentro de Lasiurus sensu stricto (subgénero Lasiurus del género homónimo) se reconocen las siguientes especies y subespecies:[1][2]
Algunos autores[3][4] incluyen en el género Lasiurus (como subgéneros) a las especies de otros dos clados, conjuntos que poseen un nivel genérico según otros autores.[2][5]
Lasiurus es un género de murciélagos que pertenecen a la familia Vespertilionidae.
Lasiurus on siippoihin kuuluva lepakkosuku. Siihen kuuluu Mammal Species of the Worldin mukaan 17 lajia.[1] Nisäkäsnimistötoimikunnan ehdotus suvun suomenkieliseksi nimeksi on punalepakot.[2]
Punalepakot ovat keskikokoisia tai jopa isoja siippoja. Niitä tavataan Kanadassa, Yhdysvalloissa, Meksikossa, Väli-Amerikassa, Länsi-Intiassa ja Etelä-Amerikassa aina Chileen ja Argentiinan eteläosiin saakka.[3]
Lasiurus on siippoihin kuuluva lepakkosuku. Siihen kuuluu Mammal Species of the Worldin mukaan 17 lajia. Nisäkäsnimistötoimikunnan ehdotus suvun suomenkieliseksi nimeksi on punalepakot.
Punalepakot ovat keskikokoisia tai jopa isoja siippoja. Niitä tavataan Kanadassa, Yhdysvalloissa, Meksikossa, Väli-Amerikassa, Länsi-Intiassa ja Etelä-Amerikassa aina Chileen ja Argentiinan eteläosiin saakka.
Lasiurus est un genre de chauves-souris.
Lasiurus (Gray, 1831) è un genere di pipistrelli della famiglia dei Vespertilionidi.
Al genere Lasiurus appartengono pipistrelli di piccole dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 50 e 90 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 37 e 58 mm, la lunghezza della coda tra 40 e 75 mm e un peso fino a 30 g.[1]
Il cranio è corto e largo, con la scatola cranica alta e rotonda, mentre il rostro sale gradualmente. Gli incisivi superiori sono corti, robusti e in contatto con i canini, mentre quelli inferiori sono tricuspidati.
Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:
3 1-2 1 1 1 1 1-2 3 3 2 1 3 3 1 2 3 Totale: 30-32 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;La pelliccia è lunga e densa. Il colore del corpo è vistoso e può variare dal rosso mattone o ruggine al giallo-brunastro brizzolato. In alcune forme sono presenti delle vistose macchie bianche sulle spalle, all'altezza dell'attaccatura delle ali. Il muso è appuntito e largo, con due masse ghiandolari sui lati. Gli occhi sono piccoli. Le orecchie sono corte, ben separate tra loro e con l'estremità arrotondata, il trago è generalmente corto, stretto ed arrotondato. La coda è lunga e si estende leggermente oltre l'ampio uropatagio, il quale è densamente ricoperto di peli. Le femmine hanno due paia di mammelle. I metacarpi del terzo, quarto e quinto dito sono molto accorciati.
Il genere è diffuso nel continente americano, dal Canada all'Argentina meridionale.
Il genere comprende 18 specie.[2]
Lasiurus (Gray, 1831) è un genere di pipistrelli della famiglia dei Vespertilionidi.
Lasiurus is een geslacht van vleermuizen uit de familie der gladneuzen (Vespertilionidae).
Deze lijst van 16 stuks is mogelijk niet compleet.
Lasiurus is een geslacht van vleermuizen uit de familie der gladneuzen (Vespertilionidae).
Lasiurus é um gênero de morcegos da família Vespertilionidae.
Lasiurus é um gênero de morcegos da família Vespertilionidae.
Lasiurus[1] är ett släkte av fladdermöss som ingår i familjen läderlappar (Vespertilionidae).[1]
Arterna blir 50 till 90 mm långa (huvud och bål) och har en 40 till 75 mm lång svans. De väger 6 till 30 g och har 37 till 58 mm långa underarmar. Den tjocka och täta pälsen har en rödaktig grundfärg och hårens spetsar är vit-, gul- eller svartaktiga vad som resulterar i en silver eller mörk skugga på pälsen. Flygmembranen vid svansen är täckt av tjock päls.[2]
Tandformeln är I 1/3 C 1/1 P 1/2 M 3/3. Arterna har korta avrundade öron med en ganska kort tragus som är avrundad på toppen.[3]
Dessa fladdermöss förekommer i hela Amerika inklusive västindiska öar och en art finns även på Hawaii. De vistas i olika regioner med träd.[2]
Individerna vilar vanligen ensam. Honor bildar ibland mindre flockar under fortplantningstiden. Viloplatsen utgörs av ett gömställe i den täta växtligheten, av trädens håligheter och av byggnader. Populationer som lever i kalla regioner flyger ibland till varmare trakter före vintern. Ofta bildas för vandringen större flockar med flera hundra medlemmar. Dessutom observerades individer som höll vinterdvala.[2]
Dessa fladdermöss lämnar viloplatsen tidigt under skymningen och jagar flygande insekter. De fångar sina byten vanligen 6 till 15 meter över marken. Lasiurus borealis plockar dessutom insekter från växtligheten på marken. Hos denna art varar dräktigheten 80 till 90 dagar. Allmänt föds två eller tre ungar och sällan en enda unge eller upp till fem ungar.[2]
Arter enligt Catalogue of Life[1], Wilson & Reeder (2005)[4] samt IUCN[5]:
Lasiurus är ett släkte av fladdermöss som ingår i familjen läderlappar (Vespertilionidae).
Lasiurus — рід рукокрилих, родини Лиликові. Назва Lasiurus походить від грец. λάσιος — «волохатий» і грец. ουρά — «хвіст». Ці кажани Нового Світу мають поширення від Канади до Аргентини, маючи колонія також на Галапагоських та Гавайських островах. Вони є досить добре вивчені в Північній Америці й недостатньо вивчені в Південній.
Види цього роду мають помітні відмінності в розмірах. Довжина голови й тіла: від 50 до 90 мм, хвіст довжиною від 40 до 75 мм, передпліччя довжиною від 37 до 57 мм, вага від 3 до 6 гр. Це кремезні, довгокрилі кажани з швидким і сильним польотом, кілька видів літають протягом частини дня, особливо коли мігрують восени на південь. під час спочинку вони звисають з гілок, зазвичай приховані листям дерев і не використовують печери. Особливістю цього роду є те, що зовнішня поверхня міжстегнової мембрани добре вкрита волоссям щонайменше на половині довжини, а частіше по всій довжині.
Lasiurus — рід рукокрилих, родини Лиликові. Назва Lasiurus походить від грец. λάσιος — «волохатий» і грец. ουρά — «хвіст». Ці кажани Нового Світу мають поширення від Канади до Аргентини, маючи колонія також на Галапагоських та Гавайських островах. Вони є досить добре вивчені в Північній Америці й недостатньо вивчені в Південній.
Lasiurus là một chi động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Chi này được Gray miêu tả năm 1831.[1] Loài điển hình của chi này là Vespertilio borealis Müller, 1776.
Chi này gồm các loài:
Phương tiện liên quan tới Lasiurus tại Wikimedia Commons
Lasiurus là một chi động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Chi này được Gray miêu tả năm 1831. Loài điển hình của chi này là Vespertilio borealis Müller, 1776.
Lasiurus Gray, 1831
СинонимыВолосатохвосты (лат. Lasiurus) — род рукокрылых семейства гладконосые летучие мыши (Vespertilionidae). Насчитывает 16 видов.
Эти летучие мыши распространены в Северной и Южной Америке от Канады до Аргентины, имея колонии также на Галапагосских и Гавайских островах. Они достаточно хорошо изучены в Северной Америке и недостаточно изучены в Южной.
Виды этого рода имеют заметные отличия в размерах. Длина тела от 50 до 90 мм, хвост длиной от 40 до 75 мм, предплечья длиной от 37 до 57 мм, масса от 6 до 30 г, при этом самки немного крупнее самцов. Это крепкие, длиннокрылые летучие мыши с быстрым и сильным полётом. Особенностью этого рода является то, что внешняя поверхность мембраны, расположенной между бёдрами, хорошо покрыта волосами минимум на половину длины, а чаще по всей длине.
Ведут одиночный образ жизни. Осенью и весной совершают миграции, объединяясь в большие группы. Активны преимущественно ночью. Питаются насекомыми. Для отдыха используют ветви деревьев, скрываясь обычно за листьями.
Размножение происходит осенью. Самки сохраняют сперматозоиды в своих половых органах на протяжении всей зимы. Овуляция, во время которой яйцеклетка оплодотворяется сохранёнными сперматозоидами, происходит в апреле и мае. В период с мая по июль самка рождает 1—5 слепых, голых детёнышей. Представители рода волосатохвостов — единственные летучие мыши, у которых в помёте, как правило, бывает 2 и более детёныша.
Волосатохвосты (лат. Lasiurus) — род рукокрылых семейства гладконосые летучие мыши (Vespertilionidae). Насчитывает 16 видов.
Эти летучие мыши распространены в Северной и Южной Америке от Канады до Аргентины, имея колонии также на Галапагосских и Гавайских островах. Они достаточно хорошо изучены в Северной Америке и недостаточно изучены в Южной.
Виды этого рода имеют заметные отличия в размерах. Длина тела от 50 до 90 мм, хвост длиной от 40 до 75 мм, предплечья длиной от 37 до 57 мм, масса от 6 до 30 г, при этом самки немного крупнее самцов. Это крепкие, длиннокрылые летучие мыши с быстрым и сильным полётом. Особенностью этого рода является то, что внешняя поверхность мембраны, расположенной между бёдрами, хорошо покрыта волосами минимум на половину длины, а чаще по всей длине.
Ведут одиночный образ жизни. Осенью и весной совершают миграции, объединяясь в большие группы. Активны преимущественно ночью. Питаются насекомыми. Для отдыха используют ветви деревьев, скрываясь обычно за листьями.
Размножение происходит осенью. Самки сохраняют сперматозоиды в своих половых органах на протяжении всей зимы. Овуляция, во время которой яйцеклетка оплодотворяется сохранёнными сперматозоидами, происходит в апреле и мае. В период с мая по июль самка рождает 1—5 слепых, голых детёнышей. Представители рода волосатохвостов — единственные летучие мыши, у которых в помёте, как правило, бывает 2 и более детёныша.
털꼬리박쥐속(Lasiurus)은 애기박쥐과에 속하는 박쥐 속의 하나이다.[1]
다음은 애기박쥐아과의 계통 분류이다.[2]
애기박쥐아과 흰배박쥐족 문둥이박쥐족 저녁박쥐족 애기박쥐족