Sicista caucasica és una espècie de rosegador miomorf de la família Dipodidae.[1] És endèmic de Rússia, tot i que s'han trobat alguns exemplars a Geòrgia.
L'espècie es troba en prats subalpins d'herba alta en unes alçades d'entre 1.400 i 2.000 metres, amb un hàbit òptim a 1.500 m; poques vegades es troben en boscos.[1]
Sicista caucasica és una espècie de rosegador miomorf de la família Dipodidae. És endèmic de Rússia, tot i que s'han trobat alguns exemplars a Geòrgia.
Die Kaukasische Birkenmaus (Sicista caucasica), gelegentlich auch als Westkaukasische Buschmaus bezeichnet, ist ein Nagetier in der Gattung der Birkenmäuse, das im Kaukasus lebt.[1] Die Art hat wie andere Birkenmäuse, die im Kaukasus vorkommen, keinen dunklen Aalstrich auf dem Rücken und sie ähnelt diesen in ihren genetischen Eigenschaften. Von der Kluchor-Birkenmaus (Sicista kluchorica) ist sie äußerlich im Prinzip nicht unterscheidbar. Die Kaukasische Birkenmaus hat einen diploiden Chromosomensatz mit 32 Chromosomen (2n=32), während der diploide Chromosomensatz der Kluchor-Birkenmaus 24 Chromosomen (2n=24) enthält.[2]
Erwachsene Exemplare erreichen eine Kopf-Rumpf-Länge von 44 bis 69 mm, einer Schwanzlänge von 84 bis 106 mm und ein Gewicht von 5,8 bis 7,2 g. Sie besitzen 17 bis 22 mm lange Hinterfüße und 9 bis 13 mm lange Ohren. Die meisten Haare der Oberseite sind ockerfarben mit rötlicher Tönung. Auf dem Rücken kommen verstreut Haare mit schwarzen Spitzen oder völlig schwarze Deckhaare vor. Auf den Körperseiten und an den Wangen fehlen die Haare mit schwarzen Abschnitten, was eine hellere Fellfarbe erzeugt. Die Unterseite ist mit hellem gelb-grau-weißem oder gänzlich weißem Fell bedeckt. Beim langen Schwanz ist die Oberseite deutlich dunkler als die Unterseite.[2]
Das Verbreitungsgebiet der Art liegt in den nordwestlichen Bereichen des Kaukasus in Russland und Georgien. Die Kaukasische Birkenmaus hält sich vorwiegend in Regionen auf, die auf 1400 bis 2000 Meter Höhe liegen.[3] Laut einer Studie von 1987 erreicht sie auch Gebiete bis zu einer Höhe von 2700 Metern. Die Art bewohnt hauptsächlich Bergwiesen und Flächen, die mit Kräutern bedeckt sind. Gelegentlich besucht sie Birkenwälder mit einem dichten Unterwuchs aus Kräutern. In tieferen Lagen kann die Kaukasische Birkenmaus auf Lichtungen von Tannenwäldern angetroffen werden, die an Wasserläufen liegen.[2]
Die Art ist im Sommer hauptsächlich nacht- und dämmerungsaktiv, wobei in höheren Bereichen des Verbreitungsgebiets eine tagaktive Lebensweise angenommen wird. Die Aktivität nimmt stark ab, wenn sich die Temperaturen dem Gefrierpunkt nähern. Von Ende August bis Anfang Mai hält die Kaukasische Birkenmaus Winterschlaf. Vermutlich liegt ihr Unterschlupf, wie bei nahe verwandten Birkenmäusen unter einer dicken Moosschicht oder in verrottenden Baumstümpfen. In Gefangenschaft gehaltene Exemplare wurden erfolgreich mit Samen, Beeren und Insekten gefüttert.[2]
Die Paarung findet kurz nach dem Erwachen aus dem Winterschlaf Mitte Mai oder Anfang Juni statt. Die vier bis sechs Nachkommen pro Wurf werden Ende Juni oder im Juli geboren. Soweit bekannt zeigen die Jungtiere kein Fortpflanzungsverhalten im Jahr vor der ersten Überwinterung. Unter guten Bedingungen kann die Kaukasische Birkenmaus drei Jahre leben.[2]
Die intensive Nutzung der Bergwiesen als Weideflächen oder im Winter als Skipisten, sowie die Gewinnung von Heu wirken sich negativ auf den Bestand der Art aus. Laut einer Untersuchung von 2016 kommt sie auf nicht genutzten Bergwiesen noch recht häufig vor. Die Kaukasische Birkenmaus wird von der IUCN als "potenziell gefährdet" (near threatened) gelistet.[3]
Die Kaukasische Birkenmaus (Sicista caucasica), gelegentlich auch als Westkaukasische Buschmaus bezeichnet, ist ein Nagetier in der Gattung der Birkenmäuse, das im Kaukasus lebt. Die Art hat wie andere Birkenmäuse, die im Kaukasus vorkommen, keinen dunklen Aalstrich auf dem Rücken und sie ähnelt diesen in ihren genetischen Eigenschaften. Von der Kluchor-Birkenmaus (Sicista kluchorica) ist sie äußerlich im Prinzip nicht unterscheidbar. Die Kaukasische Birkenmaus hat einen diploiden Chromosomensatz mit 32 Chromosomen (2n=32), während der diploide Chromosomensatz der Kluchor-Birkenmaus 24 Chromosomen (2n=24) enthält.
The Caucasian birch mouse (Sicista caucasica) is a species of rodent in the family Sminthidae, that is endemic to Russia. Reports that it occurs in Turkey probably refer to Armenian birch mouse (Sicista armenica), from which it can only be reliably distinguished on the basis of karyotype.[1] The Caucasian birch mouse inhabits the Western Montane Caucasus area, land situated between the Black sea and the Caspian sea.[2]
The Caucasian birch mouse (Sicista caucasica) is a species of rodent in the family Sminthidae, that is endemic to Russia. Reports that it occurs in Turkey probably refer to Armenian birch mouse (Sicista armenica), from which it can only be reliably distinguished on the basis of karyotype. The Caucasian birch mouse inhabits the Western Montane Caucasus area, land situated between the Black sea and the Caspian sea.
Sicista caucasica es una especie de roedor de la familia Dipodidae.
Datos: Q1769235
Especies: Sicista caucasica
Sicista caucasica Sicista generoko animalia da. Karraskarien barruko Sicistinae azpifamilia eta Dipodidae familian sailkatuta dago.
Sicista caucasica Sicista generoko animalia da. Karraskarien barruko Sicistinae azpifamilia eta Dipodidae familian sailkatuta dago.
Sicista caucasica est une espèce de petit rongeur de la famille des Dipodidae. L'espèce a été décrite en 1925 par un zoologiste russe : Boris Stepanovitch Vinogradov (1891-1958).
Sicista caucasica est une espèce de petit rongeur de la famille des Dipodidae. L'espèce a été décrite en 1925 par un zoologiste russe : Boris Stepanovitch Vinogradov (1891-1958).
Sicista caucasica is een zoogdier uit de familie van de jerboa's (Dipodidae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Vinogradov in 1925.
Bronnen, noten en/of referenties
Smużka kaukaska[2] (Sicista caucasica) – gatunek gryzonia z rodziny skoczkowatych (Dipodidae).
Gatunek został opisany naukowo w 1925 przez B. Winogradowa, na podstawie okazów z okolic Majkopu, na Kaukazie Północnym w Rosji[4]. Gatunek ten wyróżnia spośród innych smużek liczba chromosomów (2n=32)[3].
Smużka kaukaska zamieszkuje góry Kaukazu na pograniczu Europy i Azji, żyje w Kraju Krasnodarskim w Rosji i w Abchazji, separatystycznej republice która de facto odłączyła się od Gruzji. Doniesienia o występowaniu w Turcji, w górach nad Morzem Czarnym, przypuszczalnie dotyczą mylnie zidentyfikowanej smużki armeńskiej (S. armenica). Gryzoń ten jest spotykany w górach na wysokościach od 1400 do 2200 m n.p.m., na łąkach piętra subalpejskiego porośniętych wysoką trawą, rzadko w lasach. Optymalne środowisko znajduje na wysokości 1500 m n.p.m.[3]
Jest to niewielki ssak podobny z wyglądu do myszy o długim ogonie. Ciało osiąga długość 48–74 mm, ogon 95–115 mm. Wierzch ciała od jasnobrązowego do ochrowo-brązowego z ciemną pręgą, brzuch biały lub żółtawy; także ogon z wierzchu jest ciemniejszy[5].
Smużka kaukaska jest aktywna tylko przez 3–3,5 miesiąca w roku, przez resztę czasu hibernuje. Szczyt aktywności przypada na przełom czerwca i lipca. Prowadzi naziemny tryb życia. W niewoli zjada owady, nasiona i jagody. W miocie rodzi się 4–6 młodych[3].
W rosyjskiej części zasięgu 25% drobnych gryzoni łapanych powyżej wysokości 1500 m n.p.m. to smużki kaukaskie; na 100 dołów-pułapek przypada od 1 do 24 smużek. W Abchazji gęstość populacji jest niższa. Nadmierny wypas trzód stanowi zagrożenie dla tego gatunku, w niektórych obszarach zagrożeniem jest także wycinanie wysokich traw. Ocenia się, że sprzyjające tym gryzoniom środowisko będzie się w dalszym ciągu kurczyło. Smużka kaukaska jest uznawana za gatunek narażony[3].
Smużka kaukaska (Sicista caucasica) – gatunek gryzonia z rodziny skoczkowatych (Dipodidae).
Sicista caucasica[2] är en däggdjursart som beskrevs av Boris Stepanovich Vinogradov 1925. Sicista caucasica ingår i släktet buskmöss och familjen hoppmöss.[3][4] IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Arten förekommer i västra Kaukasus i Georgien och Ryssland. Den lever i regioner som ligger 1400 till 2000 meter över havet. Habitatet utgörs av bergsängar och delvis av öppna bergsskogar. Individerna håller länge vinterdvala och är bara 3 till 3,5 månader aktiv. Individer i fångenskap åt insekter, bär och frön. Honor föder 4 till 6 ungar per kull.[1]
Arten blir 43,5 till 69 mm lång (huvud och bål), har en 84 till 106 mm lång svans och väger 5,8 till 7,2 g. Den har 17,5 till 22 mm långa bakfötter och 9 till 13 mm långa öron. På ovansidan förekommer ockra päls med röd skugga och några hår har svartbruna spetsar. I motsats till flera andra buskmöss har Sicista caucasica ingen mörk längsgående strimma på ryggens topp. Fram mot undersidan blir pälsen ljusgrå eller vit utan tydlig gräns. Svansen kan vara enfärgad eller uppdelad i en brunaktig ovansida samt en ljus undersida. Tummen vid framtassarna är mycket kort men den har en liten nagel. Arten har i överkäken på varje sida en framtand, ingen hörntand, en premolar och tre molarer. I underkäken saknas den premolara tanden.[5]
Den sällsynta arten Sicista armenica har i princip samma utseende. Skillnader mot Sicista caucasica finns i hannarnas könsdelar och i genetiken.[5]
Wikispecies har information om Sicista caucasica.
Sicista caucasica är en däggdjursart som beskrevs av Boris Stepanovich Vinogradov 1925. Sicista caucasica ingår i släktet buskmöss och familjen hoppmöss. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Arten förekommer i västra Kaukasus i Georgien och Ryssland. Den lever i regioner som ligger 1400 till 2000 meter över havet. Habitatet utgörs av bergsängar och delvis av öppna bergsskogar. Individerna håller länge vinterdvala och är bara 3 till 3,5 månader aktiv. Individer i fångenskap åt insekter, bär och frön. Honor föder 4 till 6 ungar per kull.
Arten blir 43,5 till 69 mm lång (huvud och bål), har en 84 till 106 mm lång svans och väger 5,8 till 7,2 g. Den har 17,5 till 22 mm långa bakfötter och 9 till 13 mm långa öron. På ovansidan förekommer ockra päls med röd skugga och några hår har svartbruna spetsar. I motsats till flera andra buskmöss har Sicista caucasica ingen mörk längsgående strimma på ryggens topp. Fram mot undersidan blir pälsen ljusgrå eller vit utan tydlig gräns. Svansen kan vara enfärgad eller uppdelad i en brunaktig ovansida samt en ljus undersida. Tummen vid framtassarna är mycket kort men den har en liten nagel. Arten har i överkäken på varje sida en framtand, ingen hörntand, en premolar och tre molarer. I underkäken saknas den premolara tanden.
Den sällsynta arten Sicista armenica har i princip samma utseende. Skillnader mot Sicista caucasica finns i hannarnas könsdelar och i genetiken.
Kafkas huş faresi (Sicista caucasica), kemiriciler takımının Dipodidae familyasındandır.
Boyu 6-12, kuyruğu 9–12 cm, ağırlığı 30-90 gr dır.
Sarı kahverengidir. Başlarından kuyruk sonlarına kadar siyah bir şerit uzanır. Vücutlarının altı sarı beyazdır. Kendi açtıkları galeri ve yuvalarda barınırlar. Yılda 1-2 defa çiftleşir ve her seferinde 2-6 yavru doğururlar. Uzun bir kış uykusuna yatarlar.
Gürcistan'da ve Türkiye'de Ardahan'ın Posof ilçesinde rastlanır.
Yakın akrabaları arasında, Orta Avrupa'da bulunan Sicista betulina ile Balkanlar'dan Baykal Gölü'e kadar yayılan Sicista subtilis sayılabilir.
Kemiriciler ile ilgili bu madde bir taslaktır. Madde içeriğini geliştirerek Vikipedi'ye katkıda bulunabilirsiniz. Kafkas huş faresi (Sicista caucasica), kemiriciler takımının Dipodidae familyasındandır.
Sicista caucasica là một loài động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Vinogradov mô tả năm 1925.[2]
Bài viết về một loài thuộc bộ Gặm nhấm này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn. Sicista caucasica là một loài động vật có vú trong họ Dipodidae, bộ Gặm nhấm. Loài này được Vinogradov mô tả năm 1925.
Sicista caucasica Vinogradov, 1925
Охранный статус
Кавказская мышовка[1] (лат. Sicista caucasica) — вид грызунов из семейства мышовковых (Dipodidae).
Один из самых распространенных в России (но редкий, например, в Грузии) вид мышовок. Хорошо изучен, однако подвергается серьёзному антропогенному влиянию.
Отличие кавказской мышовки от прочих видов и наличие внутри неё видов-двойников было убедительно доказано только при помощи анализа ДНК и до этого было предметом научных споров.
Хвост длиннее тела. Окрас варьируется в зависимости от точки ареала. Предпочитает высокотравные луга.
Кавказская мышовка (лат. Sicista caucasica) — вид грызунов из семейства мышовковых (Dipodidae).
Один из самых распространенных в России (но редкий, например, в Грузии) вид мышовок. Хорошо изучен, однако подвергается серьёзному антропогенному влиянию.
Отличие кавказской мышовки от прочих видов и наличие внутри неё видов-двойников было убедительно доказано только при помощи анализа ДНК и до этого было предметом научных споров.
Хвост длиннее тела. Окрас варьируется в зависимости от точки ареала. Предпочитает высокотравные луга.
캅카스긴꼬리쥐(Sicista caucasica)는 뛰는쥐과에 속하는 설치류의 일종이다.[2] 러시아의 토착종이다.
