dcsimg

Myotis muricola ( 加泰隆語 )

由wikipedia CA提供

Myotis muricola és una espècie de ratpenat de la família dels vespertiliònids. Viu a l'Afganistan, Bhutan, Brunei, Cambodja, la Xina, l'Índia, Indonèsia, Laos, Malàisia, Myanmar, el Nepal, el Pakistan, les Filipines, Singapur, Taiwan, Tailàndia i el Vietnam. Els seus hàbitats naturals són els boscos primaris i secundaris, tant montans com de plana, així com matollars i zones de creixement secundari. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.[1]

Referències

  1. Bates, P.; Csorba, G.; Bumringsri, S.; Kingston, T.; Francis, C.; Rosell-Ambal, G.; Tabaranza, B.; Heaney, L.; Molur, S.; Srinivasulu, C. Myotis muricola. UICN 2008. Llista Vermella d'espècies amenaçades de la UICN, edició 2008, consultada el 17 octubre 2013.
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autors i editors de Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia CA

Myotis muricola: Brief Summary ( 加泰隆語 )

由wikipedia CA提供

Myotis muricola és una espècie de ratpenat de la família dels vespertiliònids. Viu a l'Afganistan, Bhutan, Brunei, Cambodja, la Xina, l'Índia, Indonèsia, Laos, Malàisia, Myanmar, el Nepal, el Pakistan, les Filipines, Singapur, Taiwan, Tailàndia i el Vietnam. Els seus hàbitats naturals són els boscos primaris i secundaris, tant montans com de plana, així com matollars i zones de creixement secundari. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autors i editors de Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia CA

Südasiatische Bartfledermaus ( 德語 )

由wikipedia DE提供

Die Südasiatische Bartfledermaus (Myotis muricola) ist eine Art der Mausohren (Myotis) innerhalb der Fledermäuse (Chiroptera). Sie ist über weite Teile von Südasien bis auf die südostasiatischen Inseln verbreitet. Die Art lebt einzeln oder in kleinen Kolonien in Höhlen, Baumhöhen und der Vegetation von Wäldern und jagt ab dem frühen Abend nach Insekten.

Merkmale

 src=
Schädel der Südasiatischen Bartfledermaus, Blick auf die Zahnreihen

Die Südasiatische Bartfledermaus erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von 41 bis 47 Millimetern und eine Schwanzlänge von 25 bis 39 Millimetern. Der Unterarm hat eine Länge von 31 bis 37 Millimetern, die Hinterfußlänge beträgt 4 bis 7 Millimeter, die Ohrlänge 6 bis 13 Millimeter.[1] Es handelt sich entsprechend um eine kleine Art der Gattung. Das Rückenfell ist dicht und weich. Die Rückenfärbung ist gräulich braun bis braun, die Rückenhaare haben eine schwarze Basis und sind an der Spitze heller, die Haare des Bauches haben eine noch etwas hellere Spitze. Die Ohren sind groß und enden spitz, der Tragus ist schmal und etwa halb so lang wie das Ohr. Die Flughaut setzt an der Basis der Mittelfußknochen an den Füßen an. Die Hinterfußlänge ist kürzer als die halbe Tibialänge.[1]

Der Schädel ist filigran gebaut und besitzt einen hervorstehenden Hirnschädel (Cranium). Der hintere Teil des Rostrums ist nach innen gewölbt. Die Zähne weisen einige artspezifische Merkmale auf, die Prämolaren P3 des Oberkiefers liegen in der Zahnreihe und stehen mit anderen Prämolaren in Kontakt.[1]

Verbreitung

Die Südasiatische Bartfledermaus ist über weite Teile von Südasien bis Südostasien verbreitet.[1][2] In Südasien reicht das Verbreitungsgebiet von Afghanistan und Pakistan über den Norden von Indien, Bhutan, Nepal bis nach China. In Indien kommt die Art in Assam, Himachal Pradesh, Jammu und Kashmir, Jharkhand, Meghalaya, Mizoram, Sikkim, Uttaranchal und Westbengalen vor.[2] Im zentralen und südlichen China ist die Art in Xizang, Sichuan und Yunnan nachgewiesen, darüber hinaus kommt sie auf Taiwan vor.[1] In Südostasien lebt die Art sowohl auf dem Festland wie auf den südostasiatischen Inseln, das Verbreitungsgebiet reicht hier von Myanmar, Laos, Kambodscha und Vietnam über Thailand und Malaysia bis auf die indonesischen und philippinischen Inseln. Dabei kommt sie auf Borneo (Malaysia, Indonesien und Brunei) sowie in Indonesien auf den Mentawai-Inseln, Sumatra, Java, Bali, Lombok, Sumbawa, Sumba, Flores, Sulawesi, Ambon und Bunguran vor, in den Philippinen auf Biliran, Busuanga, Leyte, Luzon, Maripipi und Negros.[2]

Lebensweise

Die Art kommt in verschiedenen Habitaten innerhalb ihres Verbreitungsgebietes sowohl im Flachland wie auch im moderaten Bergland bis 2700 Metern vor, vor allem in Waldgebieten, Gebüschen, Gärten und Sekundärwäldern. Sie leben teilweise solitär oder in kleinen Kolonien, die in Höhlen oder Baumhöhlen gefunden werden, sie rasten jedoch auch in der Vegetation wie etwa in eingerollten Bananenblättern. Die Nahrungssuche der nachtaktiven Tiere beginnt am frühen Abend, die Tiere sind schnelle Flieger und sie fliegen teilweise recht hoch,[1] nutzen jedoch auch die unteren Waldzonen und Gewässerläufe.[2]

Systematik

Die Südasiatische Bartfledermaus wird als eigenständige Art den Mausohren (Gattung Myotis) zugeordnet, zu der mehr als 100 Arten gehören. Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von dem britischen Zoologen John Edward Gray aus dem Jahr 1846, der sie anhand von Exemplaren aus Nepal beschrieb.[3] Teilweise wurde sie der Kleinen Bartfledermaus (Myotis mystacinus) zugeordnet, später jedoch als eigenständig betrachtet. Sie wird innerhalb der Mausohren der Untergattung Selysius zugeordnet und es handelt sich vielleicht um einen Artenkomplex aus mehreren nahe verwandten Arten. Eine nähere Verwandtschaft mit der Schwarzen Bartfledermaus (Myotis ater) auf den indonesischen Inseln ist wahrscheinlich.[3]

Innerhalb der Art werden mehrere Unterarten unterschieden.[3] In China kommen dabei Myotis m. caliginosus in Xizang und Myotis muricola moupinensis in Sichuan und Yunnan vor. Auf Taiwan ist Myotis m. latirostris verbreitet.[1] Weitere Unterarten sind Myotis m. muricola als Nominatform aus Nepal sowie Myotis m. browni, Myotis m. herrei, Myotis m. niasensis und Myotis m. patriciae.[3]

Gefährdung und Schutz

Die Art wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) als nicht gefährdet („least concern“) eingestuft. Begründet wird diese Zuordnung durch das große Verbreitungsgebiet sowie die großen Bestände. Bestandsgefährdende Bedrohungen für die Art sind nicht vorhanden. Die Art ist sehr anpassungsfähig an veränderte und gestörte Habitate, in einigen Gebieten ist sie jedoch trotzdem von starken Holzeinschlägen und der Suche nach Bodenschätzen beeinflusst und bedroht. In Südasien wurden große Teile des Verbreitungsgebietes entwaldet für die Holzgewinnung und die Umwandlung von ehemaligen Waldgebieten in landwirtschaftliche Nutzflächen. Lokal stellen Sammlungsaktivitäten für wissenschaftliche Sammlungen und Forschungsarbeiten eine Bedrohung dar.[2]

Belege

  1. a b c d e f g Don E. Wilson Nepalese Whiskered Myotis. In: Andrew T. Smith, Yan Xie: A Guide to the Mammals of China. Princeton University Press, 2008; S. 378–379, ISBN 978-0-691-09984-2.
  2. a b c d e Myotis muricola in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN 2016.2. Eingestellt von: P. Bates, G. Csorba, S. Bumringsri, T. Kingston, C. Francis, G. Rosell-Ambal, B. Tabaranza, L. Heaney, S. Molur, C. Srinivasulu, 2008. Abgerufen am 24. November 2016.
  3. a b c d Don E. Wilson & DeeAnn M. Reeder (Hrsg.): Myotis muricola in Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed), 2005

Literatur

Weblinks

 src=
– Sammlung von Bildern, Videos und Audiodateien
  • Myotis muricola in der Roten Liste gefährdeter Arten der IUCN 2016.2. Eingestellt von: P. Bates, G. Csorba, S. Bumringsri, T. Kingston, C. Francis, G. Rosell-Ambal, B. Tabaranza, L. Heaney, S. Molur, C. Srinivasulu, 2008. Abgerufen am 24. November 2016.
 title=
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia DE

Südasiatische Bartfledermaus: Brief Summary ( 德語 )

由wikipedia DE提供

Die Südasiatische Bartfledermaus (Myotis muricola) ist eine Art der Mausohren (Myotis) innerhalb der Fledermäuse (Chiroptera). Sie ist über weite Teile von Südasien bis auf die südostasiatischen Inseln verbreitet. Die Art lebt einzeln oder in kleinen Kolonien in Höhlen, Baumhöhen und der Vegetation von Wäldern und jagt ab dem frühen Abend nach Insekten.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia DE

Wall-roosting mouse-eared bat ( 英語 )

由wikipedia EN提供

The wall-roosting mouse-eared bat, or Nepalese whiskered myotis (Myotis muricola) is a species of vesper bat whose type locality is Nepal.

Taxonomic notes

Myotis muricola was previously classified as a subspecies of Myotis mystacinus but genetic studies indicate that M. muricola represents a complex of species.

Morphology

The upper side of M.muricola is coloured brown or grey with dark bases and the underside has dark bases and light brown tips. The ears are moderately long, slender, bent forwards and bluntly pointed (Francis, 2008). M.muricola has small feet with wing membranes attached at the base of the toes. The tail is long and completely enclosed in the interfemoral membrane. It has three pairs of premolars, with the upper canine much longer than the third premolar. The second premolar is small and slightly intruded from the tooth row (Yasuma, Andau, Apin, Tuh Yit Yu, & Kimsui, 2003).

Distributions

Myotis muricola is found in Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Cambodia, India, Indonesia, Laos, Malaysia, Myanmar, Nepal, Pakistan, Papua New Guinea, the Philippines, Thailand, and Vietnam (Simmons, 2005).

Ecology

Myotis muricola is a nocturnal and insectivorous bat. It tends to feed during the first two hours after sunset and before dawn, using ultrasonic echolocation (Richardson, 1993). It catches insects in flight or perched on foliage, the ground or a water surface. Small insects are usually caught directly in the mouth, while larger ones are scooped out of the air using the tail membrane and flipped into the mouth, or brought to the mouth with the wing tips (Bonaccooso, 1998). It drinks by swooping low over the surface of a body of water or collecting droplets of water from the roof of tunnels or caves in which it roosts (Richardson, 1993).

Habitat

Myotis muricola roosts in a variety of different sites, including curled-up banana leaves (Francis, 2008), limestone forests (Abdullah, Azlan, & Neuchlos, 2005), hollow trees, rock shelters, artificial caves, mines and tunnels, and old buildings (Richardson, 1993).

Conservation status

According to the 2019 IUCN Red List of Threatened Species, M. muricola is classified as Least Concern.[1]

References

  1. ^ a b Srinivasulu, C.; Srinivasulu, B. (2019). "Myotis muricola". IUCN Red List of Threatened Species. 2019: e.T85537578A22065403. doi:10.2305/IUCN.UK.2019-3.RLTS.T85537578A22065403.en. Retrieved 17 November 2021.
  • Abdullah, M.T.; Azlan, Mohd; Neuchlos, J. (2005). "Diversity of Chiropterans in limestone forest area, Bau, Sarawak". Malays. Appl. Biol. 34 (1): 59–64.
  • Bonaccooso, F.J. (1998). Bats of Papua New Guinea. Washington DC: Conservation International.
  • Cooper KL, Tabin CJ (January 2008). "Understanding of bat wing evolution takes flight". Genes Dev. 22 (2): 121–4. doi:10.1101/gad.1639108. PMC 2731632. PMID 18198331.
  • Francis, C.M., Guillén, A., Robinson, M.F. (1999). Order Chiroptera: Bats. Wildlife of Lao PDR: 1999 Status Report .
  • Khan, M.M. (1992). Mamalia Semenanjung Malaysia (in Malay). OCLC 34640593.
  • Payne, J.; Francis, C.M.; Phillipps, K. (1994). A Field guide to the Mammals of Borneo. Petaling Jaya: The Sabah Society.
  • Richardson, P. (1993). Bats. London: Whittet Books.
  • Sears KE, Behringer RR, Rasweiler JJ, Niswander LA (2006). "Development of bat flight: morphologic and molecular evolution of bat wing digits". Proc. Natl. Acad. Sci. 103 (17): 6581–6. Bibcode:2006PNAS..103.6581S. doi:10.1073/pnas.0509716103. PMC 1458926. PMID 16618938.
  • Simmons, N.B. (2005). "Order Chiroptera". In Wilson, D.E.; Reeder, D.M. (eds.). Mammal species of the World: a taxonomic and geographic reference (3rd ed.). Johns Hopkins University Press.
  • Yasuma, S.; Andau, M.; Apin, L.; Tuh Yit Yu, F.; Kimsui, L. (2003). Identification keys to the mammals of Borneo. Sabah: BBEC Publication.
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia authors and editors
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia EN

Wall-roosting mouse-eared bat: Brief Summary ( 英語 )

由wikipedia EN提供

The wall-roosting mouse-eared bat, or Nepalese whiskered myotis (Myotis muricola) is a species of vesper bat whose type locality is Nepal.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia authors and editors
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia EN

Myotis muricola ( 西班牙、卡斯蒂利亞西班牙語 )

由wikipedia ES提供

Myotis muricola es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.

Distribución geográfica

Se encuentra en Afganistán, Bangladés, Bután, Camboya India Indonesia, Laos Malasia Birmania, Nepal, Pakistán, Papúa Nueva Guinea, Filipinas, Tailandia y Vietnam.

Referencias

Bibliografía

  • SIMMONS, N. B. Order Chiroptera. In: WILSON, D. E.; REEDER, D. M. (Eds.). Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. 3. ed. Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2005. v. 1, p. 312-529.
 title=
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autores y editores de Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia ES

Myotis muricola: Brief Summary ( 西班牙、卡斯蒂利亞西班牙語 )

由wikipedia ES提供

Myotis muricola es una especie de murciélago de la familia Vespertilionidae.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autores y editores de Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia ES

Myotis muricola ( 巴斯克語 )

由wikipedia EU提供

Myotis muricola Myotis generoko animalia da. Chiropteraren barruko Myotinae azpifamilia eta Vespertilionidae familian sailkatuta dago

Erreferentziak

  1. (Ingelesez)Mammals - full taxonomy and Red List status Ugaztun guztien egoera 2008an
  2. Gray (1846) Cat. Hodgson Coll. Brit. Mus. 4. or..

Ikus, gainera

(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipediako egileak eta editoreak
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia EU

Myotis muricola: Brief Summary ( 巴斯克語 )

由wikipedia EU提供

Myotis muricola Myotis generoko animalia da. Chiropteraren barruko Myotinae azpifamilia eta Vespertilionidae familian sailkatuta dago

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipediako egileak eta editoreak
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia EU

Lasiwen pucuk-pisang ( 印尼語 )

由wikipedia ID提供

Lasiwen pucuk-pisang atau lasiwen biasa (Myotis muricola) adalah sejenis kelelawar anggota suku Vespertilionidae. Kelelawar pemakan serangga ini hidup tersebar luas mulai dari Pakistan bagian utara, Kashmir, India utara, Nepal, Burma, hingga Cina selatan (Yunnan, Sichuan, Fujian), Taiwan, ke selatan: Vietnam, Laos, Thailand, Malaysia, Indonesia (Sumatra, Kalimantan, Jawa, Bali, Nusa Tenggara, Sulawesi dan pulau-pulau kecil di sekitarnya, dan Ambon), serta Filipina (Luzon, Mindanao). Juga tercatat dari Afganistan dan Tibet selatan.[1]. Dalam bahasa Inggris kampret ini dikenal sebagai Whiskered Myotis atau Nepalese Whiskered Myotis.

Lokasi tipe M. muricola adalah Nepal.

Pengenalan

Kampret bertubuh kecil, dengan panjang lengan bawah antara 30,1–37,0 mm, kaki belakang 5,7–7,2 mm, dan ekor 35,7–43,4 mm. Kaki belakang (termasuk cakar): betis < 1/2.[2]

Tubuh bagian atas (sisi punggung) coklat sampai abu-abu dengan dasar gelap, bagian bawah (sisi perut) putih bungalan melebar dengan ujung abu-abu pucat. Telinga cukup panjang, dengan tragus ramping, melengkung ke depan dan menyempit tumpul. Kaki kecil, membran sayapnya menempel pada pangkal jari kaki. Gigi taring atas jauh lebih panjang daripada geraham depan atas posterior.[3]

Habitat dan ekologi

M. muricola bersifat nokturnal dan pemakan serangga (insektivora). Kelelawar ini terutama aktif mengejar mangsa pada dua jam setelah gelap dan sebelum fajar, yakni saat-saat aktifnya banyak jenis serangga malam[4]

Di siang hari, kelelawar ini tidur di dalam gulungan daun pisang muda[3]. Akan tetapi di Thailand, lasiwen ini diketahui biasa bertengger dalam gua-gua di hutan primer[5].

Selanjutnya Lekagul dan McNeely juga menyebutkan bahwa lasiwen pucuk-pisang ini biasanya membentuk koloni besar, hingga ribuan ekor. Induk lasiwen melahirkan seekor anak (jarang dua) setelah hamil selama 50–70 hari. Kelelawar ini berbiak di sepanjang tahun, dengan puncaknya di sekitar bulan April dan Mei (di Malaya). Anak-anak lasiwen pucuk-pisang menjadi dewasa di sekitar usia 1 tahun, dan hidup rata-rata hingga 6-7 tahun; dengan kekecualian hingga 18½ tahun.[5]

Anak jenis

Ada beberapa anak jenisnya, misalnya[6]:

  • Myotis m. muricola, menyebar di Sumatra, Jawa, Bali, Sipora. Juga di Kalimantan[3].
  • Myotis m. browni, di Sulawesi dan Filipina.
  • Myotis m. niasensis, di P. Nias.

Catatan taksonomis

Sebelumnya, M. muricola dianggap sebagai anak jenis dari Myotis mystacinus (misalnya, Lekagul and McNeely 1977). M. muricola kemungkinan merupakan kompleks dari beberapa spesies yang bermiripan[7].

Catatan kaki

  1. ^ Corbet, G.B. & J.E. Hill. 1992. The Mammals of The Indomalayan Region: a systematic review. Nat. Hist. Mus. Publ. – Oxford Univ. Press. p. 123
  2. ^ Suyanto, A.. 2001. Kelelawar di Indonesia. Puslitbang Biologi – LIPI. Hal. 77
  3. ^ a b c Payne, J., C.M. Francis, K. Phillipps, S.N. Kartikasari. 2000. Panduan Lapangan Mamalia di Kalimantan, Sabah, Sarawak & Brunei Darussalam. The Sabah Society, Wildlife Conservation Society dan World Wildlife Fund Malaysia. Hal. 211 dan 214
  4. ^ Richardson, P. 1993. Bats. London: Whittet Books.
  5. ^ a b Lekagul, B, & J.A. McNeely. 1977. Mammals of Thailand. Sahankarnbhat, Bangkok. p. 194
  6. ^ Flannery, T. 1995. Mammals of the South-West Pacific & Moluccan Islands. Reed Book, Chatswood NSW. p.385
  7. ^ Bates, P., G. Csorba, S. Bumrungsri, T. Kingston, C. Francis, G. Rosell-Ambal, B. Tabaranza, L. Heaney, S. Molur & C. Srinivasulu. 2008. Myotis muricola. In: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.3. Diakses pada 21 September 2010.
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Penulis dan editor Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia ID

Lasiwen pucuk-pisang: Brief Summary ( 印尼語 )

由wikipedia ID提供

Lasiwen pucuk-pisang atau lasiwen biasa (Myotis muricola) adalah sejenis kelelawar anggota suku Vespertilionidae. Kelelawar pemakan serangga ini hidup tersebar luas mulai dari Pakistan bagian utara, Kashmir, India utara, Nepal, Burma, hingga Cina selatan (Yunnan, Sichuan, Fujian), Taiwan, ke selatan: Vietnam, Laos, Thailand, Malaysia, Indonesia (Sumatra, Kalimantan, Jawa, Bali, Nusa Tenggara, Sulawesi dan pulau-pulau kecil di sekitarnya, dan Ambon), serta Filipina (Luzon, Mindanao). Juga tercatat dari Afganistan dan Tibet selatan.. Dalam bahasa Inggris kampret ini dikenal sebagai Whiskered Myotis atau Nepalese Whiskered Myotis.

Lokasi tipe M. muricola adalah Nepal.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Penulis dan editor Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia ID

Myotis muricola ( 義大利語 )

由wikipedia IT提供

Myotis muricola (Gray, 1846) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi diffuso nell'Ecozona orientale.[1][2]

Descrizione

Dimensioni

Pipistrello di piccole dimensioni, con la lunghezza della testa e del corpo tra 34,7 e 48 mm, la lunghezza dell'avambraccio tra 32,3 e 36,4 mm, la lunghezza della coda tra 30,9 e 41,3 mm, la lunghezza del piede tra 4 e 7 mm, la lunghezza delle orecchie tra 10,3 e 12,7 mm e un peso fino a 5,1 g.[3]

Aspetto

La pelliccia è densa e soffice. Le parti dorsali variano dal marrone al grigio, con la base dei peli nera, mentre le parti ventrali sono marroni chiare con la base scura. Le orecchie sono moderatamente lunghe e appuntite. Il trago è sottile, lungo la metà del padiglione auricolare, curvato in avanti e smussato. Le membrane alari sono attaccate posteriormente alla base delle dita dei piedi, i quali sono piccoli. La coda è lunga ed è inclusa completamente nell'ampio uropatagio. Il calcar è lungo e con un piccolo lobo all'estremità. Il canino superiore è molto più lungo del primo premolare superiore. Il cariotipo è 2n=44 FNa=50-52.

Ecolocazione

Emette ultrasuoni a basso ciclo di lavoro con impulsi di breve durata e forte intensità a frequenza iniziale di 115 kHz e finale a 47 kHz.

Biologia

Comportamento

Si rifugia singolarmente o in piccoli gruppi all'interno di grandi foglie arrotolate di alberi come il banano, e talvolta anche nelle grotte e nelle cavità degli alberi. Il volo è veloce e solitamente l'attività predatoria inizia molto presto la sera.

Alimentazione

Si nutre di insetti catturati nel sottobosco in prossimità di corsi d'acqua.

Riproduzione

Le femmine danno alla luce un piccolo alla volta.

Distribuzione e habitat

Questa specie è diffusa nell'Ecozona orientale, dall'Indocina e l'Indonesia fino alle Filippine.

Vive nelle foreste primarie e secondarie, boscaglie e giardini fino a 2.700 metri di altitudine.

Tassonomia

Sono state riconosciute 5 sottospecie:

Recenti studi filogenetici hanno evidenziato che le sottospecie M.m.caliginosus, M.m.latirostris e M.m.moupinensis appartengono al genere Submyotodon[4].

Stato di conservazione

La IUCN Red List, considerato il vasto areale, la popolazione presumibilmente numerosa, la presenza in diverse aree protette e la tolleranza alle modifiche ambientali, classifica M.muricola come specie a rischio minimo (LC).[1]

Note

  1. ^ a b c (EN) Bates, P., Csorba, G., Bumringsri, S., Kingston, T., Francis, C., Rosell-Ambal, G., Tabaranza, B., Heaney, L., Molur, S. & Srinivasulu, C. 2008, Myotis muricola, su IUCN Red List of Threatened Species, Versione 2020.2, IUCN, 2020.
  2. ^ (EN) D.E. Wilson e D.M. Reeder, Myotis muricola, in Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference, 3ª ed., Johns Hopkins University Press, 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
  3. ^ Francis, 2008.
  4. ^ M.Ruedi, Csorba G, Lin LK & Chou CH, Molecular phylogeny and morphological revision of Myotis bats (Chiroptera: Vespertilionidae) from Taiwan and adjacent China, in Zootaxa, vol. 3920, n. 1, 2015, pp. 301-342.

Bibliografia

  • Charles M.Francis, A Guide to the Mammals of Southeast Asia, Princeton University Press, 2008, ISBN 9780691135519.

 title=
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autori e redattori di Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia IT

Myotis muricola: Brief Summary ( 義大利語 )

由wikipedia IT提供

Myotis muricola (Gray, 1846) è un pipistrello della famiglia dei Vespertilionidi diffuso nell'Ecozona orientale.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autori e redattori di Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia IT

Myotis muricola ( 荷蘭、佛萊明語 )

由wikipedia NL提供

Myotis muricola is een vleermuis uit het geslacht Myotis. M. muricola is een kleine Myotis-soort met in het bijzonder kleine voeten.

Verspreiding

Deze soort komt voor van Afghanistan tot Borneo, Celebes en mogelijk de Filipijnen, de Molukken en Nieuw-Guinea.

De taxonomische status van deze soort en zijn verwanten is zeer onduidelijk. In de oudere literatuur worden deze populaties vaak tot de baardvleermuis (M. mystacinus) gerekend, maar die komt samen met M. muricola voor in India, zoals in 1983 werd aangetoond door de Engelse mammaloog John Edwards Hill. In datzelfde onderzoek werd echter een nieuw probleem gesignaleerd: op Celebes kwamen twee vormen van M. "muricola" voor, een grotere en een kleinere. Voor de grotere vorm werd de naam Myotis ater gebruikt. Later onderzoek toonde aan dat er ook op Borneo en Malakka twee soorten waren. De populaties op Borneo worden tot de ondersoort M. ater nugax gerekend, de nog grotere Maleisische populatie werd voorlopig ook tot M. ater gerekend, hoewel die mogelijk een aparte soort vertegenwoordigt. Op Borneo werd zelfs nog een derde soort uit de groep beschreven, M. gomantongensis. Andere onderzoekers suggereerden echter dat de twee groepen op veel plaatsen overlapten en in feite maar één soort vertegenwoordigden. Ook de soort Myotis oreias, bekend van slechts één exemplaar uit Singapore, is met M. muricola geassocieerd, maar is waarschijnlijk niet verwant. Hoewel voor beide soorten de Filipijnen en de Molukken als deel van de verspreiding zijn gepubliceerd, komt in beide gebieden hoogstwaarschijnlijk slechts één van de twee soorten voor. Welke dat is, is niet duidelijk. Myotis latirostris uit Taiwan, die lange tijd als een ondersoort van M. muricola gezien is, verschilt zo sterk van de rest van Myotis dat hij in een apart geslacht zal worden geplaatst.

Literatuur

  • Francis, C.M. & Hill, J.E. 1998. New records and a new species of Myotis (Chiroptera, Vespertilionidae) from Malaysia. Mammalia 62(2):241-252.
  • Simmons, N.B. 2005. Order Chiroptera. Pp. 312-529 in Wilson, D.E. & Reeder, D.M. (eds.). Mammal Species of the World: a taxonomic and geographic reference. 3rd ed. Baltimore: The Johns Hopkins University Press, 2 vols., 2142 pp. ISBN 978-0-8018-8221-0
  • Stadelmann, B., Lin, L.-K., Kunz, T.H. & Ruedi, M. 2007. Molecular phylogeny of New World Myotis (Chiroptera, Vespertilionidae) inferred from mitochondrial and nuclear DNA genes. Molecular Phylogenetics and Evolution 43:32-48.

Referenties

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia-auteurs en -editors
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia NL

Myotis muricola: Brief Summary ( 荷蘭、佛萊明語 )

由wikipedia NL提供

Myotis muricola is een vleermuis uit het geslacht Myotis. M. muricola is een kleine Myotis-soort met in het bijzonder kleine voeten.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia-auteurs en -editors
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia NL

Myotis muricola ( 葡萄牙語 )

由wikipedia PT提供

Myotis muricola é uma espécie de morcego da família Vespertilionidae.

Pode ser encontrada nos seguintes países: Afeganistão, Bangladesh, Butão, Camboja, Índia, Indonésia, Laos, Malásia, Myanmar, Nepal, Paquistão, Papua-Nova Guiné, Filipinas, Tailândia e Vietname.

Referências

 title=
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autores e editores de Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia PT

Myotis muricola: Brief Summary ( 葡萄牙語 )

由wikipedia PT提供
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Autores e editores de Wikipedia
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia PT

Myotis muricola ( 瑞典語 )

由wikipedia SV提供


Myotis muricola[2][3] är en fladdermusart som först beskrevs av Gray 1846. Myotis muricola ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 8 underarter.[2]

Arten är med en vikt av 4 till 5,5 g och en underarmlängd av 32 till 35,5 mm en liten till medelstor medlem i släktet Myotis. Pälsen är gråbrun och ljusare än hos Myotis ater. En rödaktig skugga som är typisk för Myotis siligorensis saknas hos Myotis muricola. Fladdermusens smala tragus är något spetsig och framåtböjd.[6]

Denna fladdermus förekommer med flera från varandra skilda populationer i Asien. Utbredningsområdet sträcker sig nordöstra Afghanistan, centrala Kina och Taipei över det sydostasiatiska fastlandet till den Malajiska arkipelagen. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 2700 meter över havet. Habitatet varierar mellan skogar, buskskogar och trädgårdar.[1]

Som viloplats används stora ihoprullade blad, trädens håligheter och grottor. Individerna vilar ensam eller i mindre flockar.[1] Enligt en studie bör populationen öster om Wallacelinjen klassificeras som självständig art.[6]

Källor

  1. ^ [a b c d] 2008 Myotis muricola Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myotis muricola
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (28 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/myotis+muricola/match/1. Läst 24 september 2012.
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b] Q. Phillipps & K. Phillipps, red (2016). Myotis muricola (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their. Princeton University Press. sid. 130

Externa länkar

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia författare och redaktörer
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia SV

Myotis muricola: Brief Summary ( 瑞典語 )

由wikipedia SV提供


Myotis muricola är en fladdermusart som först beskrevs av Gray 1846. Myotis muricola ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 8 underarter.

Arten är med en vikt av 4 till 5,5 g och en underarmlängd av 32 till 35,5 mm en liten till medelstor medlem i släktet Myotis. Pälsen är gråbrun och ljusare än hos Myotis ater. En rödaktig skugga som är typisk för Myotis siligorensis saknas hos Myotis muricola. Fladdermusens smala tragus är något spetsig och framåtböjd.

Denna fladdermus förekommer med flera från varandra skilda populationer i Asien. Utbredningsområdet sträcker sig nordöstra Afghanistan, centrala Kina och Taipei över det sydostasiatiska fastlandet till den Malajiska arkipelagen. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 2700 meter över havet. Habitatet varierar mellan skogar, buskskogar och trädgårdar.

Som viloplats används stora ihoprullade blad, trädens håligheter och grottor. Individerna vilar ensam eller i mindre flockar. Enligt en studie bör populationen öster om Wallacelinjen klassificeras som självständig art.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia författare och redaktörer
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia SV

Myotis muricola ( 烏克蘭語 )

由wikipedia UK提供

Myotis muricola — вид рукокрилих роду Нічниця (Myotis).

Поширення, поведінка

Проживання: Афганістан, Бутан, Бруней-Даруссалам, Камбоджа, Китай, Індія, Індонезія, Лаос, Малайзія, М'янма, Непал, Пакистан, Філіппіни, Сінгапур, Тайвань, Таїланд, В'єтнам. Вид був записаний з близько рівня моря до 1600 м над рівнем моря. Цей вид зустрічається в первинних і вторинних середніх, гірських та рівнинних лісах, чагарниках і садах. Лаштує сідала або окремо, або в невеликих групах по кілька осіб серед туго згорнутого листя листяних дерев особливо бананів, а також в печерах і дуплах дерев. Це швидкий і ранній летун.

Джерела


許可
cc-by-sa-3.0
版權
Автори та редактори Вікіпедії
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia UK

Myotis muricola: Brief Summary ( 烏克蘭語 )

由wikipedia UK提供

Myotis muricola — вид рукокрилих роду Нічниця (Myotis).

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Автори та редактори Вікіпедії
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia UK

Dơi tai chân nhỏ ( 越南語 )

由wikipedia VI提供

Dơi tai chân nhỏ (danh pháp hai phần: Myotis muricola) là một loài động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Loài này được Gray mô tả năm 1846.[1]

Chú thích

  1. ^ Wilson, D. E.; Reeder, D. M. biên tập (2005). “Myotis muricola”. Mammal Species of the World . Baltimore: Nhà in Đại học Johns Hopkins, 2 tập (2.142 trang). ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494.

Tham khảo

Hình tượng sơ khai Bài viết họ Dơi muỗi này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia tác giả và biên tập viên
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia VI

Dơi tai chân nhỏ: Brief Summary ( 越南語 )

由wikipedia VI提供

Dơi tai chân nhỏ (danh pháp hai phần: Myotis muricola) là một loài động vật có vú trong họ Dơi muỗi, bộ Dơi. Loài này được Gray mô tả năm 1846.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia tác giả và biên tập viên
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia VI

Малая ночница ( 俄語 )

由wikipedia русскую Википедию提供
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Вторичноротые
Подтип: Позвоночные
Инфратип: Челюстноротые
Надкласс: Четвероногие
Подкласс: Звери
Инфракласс: Плацентарные
Надотряд: Лавразиотерии
Отряд: Рукокрылые
Подотряд: Летучие мыши
Надсемейство: Vespertilionoidea
Подсемейство: Ночницы
Род: Ночницы
Вид: Малая ночница
Международное научное название

Myotis muricola (Gray, 1864)

Охранный статус Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 632034NCBI 159330EOL 327602

Малая ночница[1] (лат. Myotis muricola) — вид летучих мышей рода ночницы (Myotis) семейства гладконосые летучие мыши (Vespertilionidae).

Вид распространён в Азии. Встречается в первичных и вторичных средних, горных и равнинных лесах, кустарниках и садах от уровня моря до 1600 метров над уровнем моря. Убежище устраивает отдельно или в небольших группах по несколько особей среди туго свернутых листьев лиственных деревьев, особенно бананов, а также в пещерах и дуплах деревьев. Это быстрый и ранний летун.

Примечания

  1. Соколов В. Е. Пятиязычный словарь названий животных. Млекопитающие. Латинский, русский, английский, немецкий, французский. / под общей редакцией акад. В. Е. Соколова. — М.: Рус. яз., 1984. — С. 73. — 10 000 экз.
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Авторы и редакторы Википедии

Малая ночница: Brief Summary ( 俄語 )

由wikipedia русскую Википедию提供

Малая ночница (лат. Myotis muricola) — вид летучих мышей рода ночницы (Myotis) семейства гладконосые летучие мыши (Vespertilionidae).

Вид распространён в Азии. Встречается в первичных и вторичных средних, горных и равнинных лесах, кустарниках и садах от уровня моря до 1600 метров над уровнем моря. Убежище устраивает отдельно или в небольших группах по несколько особей среди туго свернутых листьев лиственных деревьев, особенно бананов, а также в пещерах и дуплах деревьев. Это быстрый и ранний летун.

許可
cc-by-sa-3.0
版權
Авторы и редакторы Википедии

喜马拉雅鼠耳蝠 ( 漢語 )

由wikipedia 中文维基百科提供
二名法 Myotis muricola
(Gray, 1846)[1]

喜马拉雅鼠耳蝠学名Myotis muricola)为蝙蝠科鼠耳蝠属的动物。分布于台湾岛以及中国大陆西藏等地。该物种的模式产地在尼泊尔。[1]

参考文献

  1. ^ 1.0 1.1 中国科学院动物研究所. 喜马拉雅鼠耳蝠. 《中国动物物种编目数据库》. 中国科学院微生物研究所. [2009-03-27]. (原始内容存档于2016-03-05).
Bat (PSF).jpg 喜马拉雅鼠耳蝠是一個與蝙蝠相關的小作品。你可以通过編輯或修訂擴充其內容。
 title=
許可
cc-by-sa-3.0
版權
维基百科作者和编辑
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia 中文维基百科

喜马拉雅鼠耳蝠: Brief Summary ( 漢語 )

由wikipedia 中文维基百科提供

喜马拉雅鼠耳蝠(学名:Myotis muricola)为蝙蝠科鼠耳蝠属的动物。分布于台湾岛以及中国大陆西藏等地。该物种的模式产地在尼泊尔。

許可
cc-by-sa-3.0
版權
维基百科作者和编辑
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia 中文维基百科

남아시아수염박쥐 ( 韓語 )

由wikipedia 한국어 위키백과提供

남아시아수염박쥐 또는 네팔윗수염박쥐(Myotis muricola)는 애기박쥐과 윗수염박쥐속에 속하는 박쥐이다. 모식 산지는 네팔이다.

특징

작은 박쥐로 머리부터 몸까지 길이는 34.7~48mm, 전완장은 32.3~36.4mm이다. 꼬리 길이는 30.9~41.3mm, 발 길이는 4~7mm, 귀 길이는 10.3~12.7mm이고 몸무게는 최대 5.1g이다. 털은 부드럽고 무성하다. 등 쪽은 갈색부터 회색까지 다양하고 피부 근처의 털 색은 검지만, 배 쪽은 연한 갈색이다.

아종

계통 분류

다음은 윗수염박쥐속의 계통 분류이다.[2]

윗수염박쥐속

넓은주둥이윗수염박쥐

    구대륙 분류군  

리켓큰발박쥐, 동부긴손가락박쥐

  clade III

만델리생쥐귀박쥐, 벡스타인박쥐, 물윗수염박쥐

    clade II  

샤웁윗수염박쥐

     

나터러박쥐

   

펠튼윗수염박쥐

   

작은생쥐귀박쥐, 큰생쥐귀박쥐

           

긴손가락박쥐

     

술라웨시윗수염박쥐 (M. m. browni)

  clade IV  

호스필드박쥐

   

필리핀큰발윗수염박쥐, 작은큰발박쥐, 큰발윗수염박쥐

             

털얼굴박쥐

   

남아시아수염박쥐

   

버마윗수염박쥐, 얀바루윗수염박쥐, 혼슈윗수염박쥐

       

윗수염박쥐, 작은윗수염박쥐

   

연못박쥐

     

알카토에윗수염박쥐

  에티오피아
clade V  

스코트생쥐귀박쥐

   

마다가스카르윗수염박쥐

   

케이프털박쥐, 조프루아박쥐

   

적갈색생쥐귀박쥐

   

호지슨박쥐, 웰비츠크박쥐

                 

신대륙 분류군

     

각주

  1. Bates, P.; Csorba, G.; Bumringsri, S.; Kingston, T.; Francis, C.; Rosell-Ambal, G.; Tabaranza, B.; Heaney, L.; Molur, S. & Srinivasulu, C. (2008). Myotis muricola. 《IUCN 적색 목록》 (IUCN) 2008: e.T14183A4416858. doi:10.2305/IUCN.UK.2008.RLTS.T14183A4416858.en. 2013년 10월 19일에 원본 문서에서 보존된 문서. 2018년 1월 13일에 확인함.
  2. Stadelmann, B., Lin, L.-K., Kunz, T.H. and Ruedi, M. 2007. Molecular phylogeny of New World Myotis (Chiroptera, Vespertilionidae) inferred from mitochondrial and nuclear DNA genes (subscription required). Molecular Phylogenetics and Evolution 43(1):32–48.
 title=
許可
cc-by-sa-3.0
版權
Wikipedia 작가 및 편집자
原始內容
參訪來源
合作夥伴網站
wikipedia 한국어 위키백과