L'esquirol terrestre de Níobe (Lariscus niobe) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. És endèmic d'Indonèsia. Els seus hàbitats naturals són els boscos primaris, els boscos secundaris i els matollars. Es desconeix si hi ha alguna amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.[1]
Aquest tàxon fou anomenat en honor de Níobe, un personatge de la mitologia grega, els fills de la qual foren morts a mans d'Àrtemis i Apol·lo perquè Níobe s'havia burlat de Leto, la mare dels dos déus.[2]
L'esquirol terrestre de Níobe (Lariscus niobe) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. És endèmic d'Indonèsia. Els seus hàbitats naturals són els boscos primaris, els boscos secundaris i els matollars. Es desconeix si hi ha alguna amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie.
Aquest tàxon fou anomenat en honor de Níobe, un personatge de la mitologia grega, els fills de la qual foren morts a mans d'Àrtemis i Apol·lo perquè Níobe s'havia burlat de Leto, la mare dels dos déus.
Das Niobe-Schwarzstreifenhörnchen (Lariscus niobe) ist eine Hörnchenart aus der Gattung der Schwarzstreifenhörnchen (Lariscus). Es kommt in Indonesien auf den Inseln Java und Sumatra vor.
Das Niobe-Schwarzstreifenhörnchen erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von etwa 18,9 bis 19,5 Zentimetern. Der Schwanz wird 8,5 bis 9 Zentimeter lang und ist damit deutlich kürzer als der restliche Körper. Es handelt sich um die dunkelste Art der Gattung mit einem dunkelbraunen Rückenfell, auf dem die schwarzen Streifen kaum sichtbar sind. Die Bauchseite ist etwas heller. Der Schwanz ist kurz mit einem undeutlichen schwarzen oder schwarz melierten Streifen an der Unterseite.[1]
Das Niobe-Schwarzstreifenhörnchen kommt in Indonesien in den Höhenlagen der Inseln Java und Sumatra vor.[2] Dabei beschränkt sich das Vorkommen auf Sumatra auf die Bergwälder an der Westküste und auf Java auf den Ijen im Osten der Insel.[1]
Über die Lebensweise des Das Niobe-Schwarzstreifenhörnchens liegen keine Informationen vor. Es kommt in Primärwäldern sowie in Sekundärbeständen und Gebüschen vor und lebt primär am Boden.[2][1]
Das Niobe-Schwarzstreifenhörnchen wird als eigenständige Art innerhalb der Gattung der Schwarzstreifenhörnchen (Lariscus) eingeordnet, die aus vier Arten besteht.[3] Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von Oldfield Thomas aus dem Jahr 1898, der die Art anhand von Individuen aus der Gegend von Pajokombo im Hochland nahe Padang beschrieb.[3]
Innerhalb der Art werden gemeinsam mit der Nominatform zwei Unterarten unterschieden:[1]
Das Niobe-Schwarzstreifenhörnchen wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) aufgrund fehlender Daten zur Verbreitung und Bestandsgröße als „Data deficient“ eingeordnet.[2]
Das Niobe-Schwarzstreifenhörnchen (Lariscus niobe) ist eine Hörnchenart aus der Gattung der Schwarzstreifenhörnchen (Lariscus). Es kommt in Indonesien auf den Inseln Java und Sumatra vor.
The Niobe ground squirrel (Lariscus niobe) is a species of rodent in the family Sciuridae. It is endemic to the mountains of western Sumatra, and eastern Java, in Indonesia. Its natural habitat is subtropical or tropical dry forests.
The Niobe ground squirrel (Lariscus niobe) is a species of rodent in the family Sciuridae. It is endemic to the mountains of western Sumatra, and eastern Java, in Indonesia. Its natural habitat is subtropical or tropical dry forests.
Lariscus niobe es una especie de roedor de la familia Sciuridae.
Es endémica del oeste de Sumatra y el este de Java (Indonesia).
Su hábitat natural son: selvas montanas tropicales o subtropicales, o bosques montanos.
Se encuentra amenazada de extinción por la pérdida de su hábitat natural.
Lariscus niobe Lariscus generoko animalia da. Karraskarien barruko Callosciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Lariscus niobe Lariscus generoko animalia da. Karraskarien barruko Callosciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Lariscus niobe is een zoogdier uit de familie van de eekhoorns (Sciuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1898.
De soort komt voor in Indonesië.
Bronnen, noten en/of referentiesLariscus niobe is een zoogdier uit de familie van de eekhoorns (Sciuridae). De wetenschappelijke naam van de soort werd voor het eerst geldig gepubliceerd door Thomas in 1898.
Lariscus niobe[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1898. Lariscus niobe ingår i släktet Lariscus och familjen ekorrar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1]
Catalogue of Life[5] samt Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter:[7]
Pälsen på ovansidan är mycket mörk, nästan svart. Arten har svarta sidostrimmor, men dessa är knappt urskiljbara mot den mörka pälsen. Pälsen på buksidan är ljusare, men även den mörk. Svansen är kort, med en rand av mörk päls spräcklig i vitt, eller, hos underarten L. n. vulcanus, i gråbrunt eller gulbrunt längs med undersidan. Kroppslängden är omkring 19 cm, ej inräknat den cirka 9 cm långa svansen. Honan är en aning större än hanen, men med något kortare svans.[8]
Denna ekorre förekommer i Sydostasien på västra Sumatra och östra Java,[1] med underarten L. n. niobe på Sumatra, och L. n. vulcanus på Java[8].
Arten lever i bergstrakter som är täckta av skog, både urskog och planterad, samt buskskog.[1]
Lariscus niobe är en däggdjursart som först beskrevs av Thomas 1898. Lariscus niobe ingår i släktet Lariscus och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.
Lariscus niobe là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Thomas mô tả năm 1898.[2]
Lariscus niobe là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Thomas mô tả năm 1898.
니오베땅다람쥐(Lariscus niobe)는 다람쥐과에 속하는 설치류의 일종이다.[2] 인도네시아 수마트라섬 서부와 자와섬 동부의 산악 지대에서 발견된다. 자연 서식지는 아열대 또는 열대 기후 지역의 건조림이다. 서식지 감소로 위협을 받고 있다.