Petinomys crinitus ye una especie de royedor de la familia Sciuridae.
L'esquirol volador de Basilan (Petinomys crinitus) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. És endèmic de la Regió Faunística de Mindanao (Filipines). El seu hàbitat natural són els boscos primaris, tant de plana com de montà, tot i que és més comú a les rouredes d'altituds superiors. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie, tot i que podria estar afectada per l'expansió de l'agricultura a grans altituds.[1]
L'esquirol volador de Basilan (Petinomys crinitus) és una espècie de rosegador de la família dels esciúrids. És endèmic de la Regió Faunística de Mindanao (Filipines). El seu hàbitat natural són els boscos primaris, tant de plana com de montà, tot i que és més comú a les rouredes d'altituds superiors. Es creu que no hi ha cap amenaça significativa per a la supervivència d'aquesta espècie, tot i que podria estar afectada per l'expansió de l'agricultura a grans altituds.
Das Mindanao-Gleithörnchen (Petinomys crinitus) ist ein Gleithörnchen aus der Gattung der Zwerggleithörnchen (Petinomys). Es kommt auf der indonesischen Inselgruppe Mindanao vor.
Das Mindanao-Gleithörnchen erreicht eine Kopf-Rumpf-Länge von etwa 31 Zentimetern sowie eine Schwanzlänge von etwa 26 Zentimetern. Das Gewicht liegt bei etwa 1200 Gramm.[1] Es ist damit etwas kleiner als das ähnliche Palawan-Gleithörnchen (Hylopetes nigripes) sowie das sympatrisch lebende Petinomys mindanensis. Die Rücken- und Kopffärbung ist grau bis braun, die Bauchseite ist heller. Die Ohren sind klein mit drei kleinen Haarbüscheln. Die Füße sind graubraun, der Schwanz braun und im Gegensatz zu Petinomys mindanensis abgeflacht.[1]
Wie alle Zwerggleithörnchen hat es eine behaarte Gleithaut, die Hand- und Fußgelenke miteinander verbindet und durch eine Hautfalte zwischen den Hinterbeinen und dem Schwanzansatz vergrößert wird. Die Gleithaut ist muskulös und am Rand verstärkt, sie kann entsprechend angespannt und erschlafft werden, um die Richtung des Gleitflugs zu kontrollieren.
Das Mindanao-Gleithörnchen kommt auf der philippinischen Inselgruppe Mindanao und dort auf den Inseln Mindanao, Basilan, Dinagat und Siargaovor.[2][1]
Das Mindanao-Gleithörnchen kommt in Waldgebieten in Höhen von 500 bis 1600 Metern vor,[2] wobei es von verschiedenen Habitaten der Niederungen bis in die Bergregionen bekannt ist. Es bevorzugt Primärwälder und vor allem Eichenwälder der Höhenlagen.[1]
Über die Lebensweise des Mindanao-Gleithörnchens liegen nur wenige Daten und Beobachtungen vor. Es entspricht in seiner Lebensweise wahrscheinlich anderen Gleithörnchen; es ist somit wahrscheinlich baumlebend oder teilweise bodenlebend, weitestgehend nachtaktiv und ernährt sich von Pflanzen.[1]
Das Mindanao-Gleithörnchen wird als eigenständige Art innerhalb der Gattung der Zwerggleithörnchen (Petinomys) eingeordnet, die insgesamt neun Arten enthält.[3] Die wissenschaftliche Erstbeschreibung stammt von Ned Hollister aus dem Jahr 1911 anhand eines Individuums von der Insel Basilan im Sulu-Archipel in der Inselgruppe Mindanao.[3] Innerhalb der Art werden keine Unterarten unterschieden.[3][1]
Das Mindanao-Gleithörnchen wird von der International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) aufgrund seines angenommen häufigen Vorkommens und der stabilen Bestände in den wenig bedrohten Eichenwäldern der Höhenlagen als nicht bedroht („least concern“) gelistet.[2] Daten zu den Beständen existieren nicht, es werden jedoch auch keine potenziellen Gefährdungsursachen angenommen, da die Primärwälder der Höhenlagen wenig vom Holzeinschlag und der Umwandlung zu landwirtschaftlichen Flächen betroffen sind.[2]
Das Mindanao-Gleithörnchen (Petinomys crinitus) ist ein Gleithörnchen aus der Gattung der Zwerggleithörnchen (Petinomys). Es kommt auf der indonesischen Inselgruppe Mindanao vor.
The Basilan flying squirrel (Philippines flying squirrel or Mindanao flying squirrel) (Petinomys crinitus) is a species of rodent in the family Sciuridae. It is endemic to the Philippines. It is often confused with mindanao flying squirrel (Petinomys mindanensis)
The Basilan flying squirrel (Philippines flying squirrel or Mindanao flying squirrel) (Petinomys crinitus) is a species of rodent in the family Sciuridae. It is endemic to the Philippines. It is often confused with mindanao flying squirrel (Petinomys mindanensis)
Petinomys crinitus es una especie de roedor de la familia Sciuridae.
Datos: Q946253
Especies: Petinomys crinitus
Petinomys crinitus Petinomys generoko animalia da. Karraskarien barruko Sciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Petinomys crinitus Petinomys generoko animalia da. Karraskarien barruko Sciurinae azpifamilia eta Sciuridae familian sailkatuta dago.
Lo scoiattolo volante di Basilan (Petinomys crinitus Hollister, 1911) è uno scoiattolo volante endemico delle Filippine.
La pelliccia dello scoiattolo volante di Basilan è piuttosto folta e relativamente soffice sulle regioni superiori, e fine su quelle inferiori. Le regioni superiori sono marroni e quelle inferiori sono più chiare, bianche o grigio chiaro. La coda è dello stesso colore del dorso.
Nell'aspetto generale ricorda gli altri scoiattoli volanti del Sud-est asiatico, ma si differenzia da essi per alcuni aspetti del cranio. Ha la testa larga e schiacciata, con un muso corto. La coda è appiattita come una piuma, dal momento che i peli posti ai lati sono rivolti verso l'esterno. I peli al di sotto di essa sono più corti e aderenti all'asse, ma quelli della parte superiore non sono né corti né aderenti all'asse, bensì molto folti.
Lo scoiattolo volante di Basilan è endemico delle Filippine, più precisamente di Mindanao e delle isole vicine. La sua presenza è stata riscontrata a Basilan, Dinagat, Mindanao (province di Bukidnon, Davao del Sur, Lanao del Sur, Misamis Occidental, Misamis Oriental e Zamboanga del Norte) e Siargao. Vive nelle foreste pluviali tropicali tra i 500 e i 1600 m di quota. Non è presente su altre isole della regione, seppure anche vicine, come Leyte o Samar.
Lo scoiattolo volante di Basilan, arboricolo e notturno, è presente nelle foreste pluviali sia di pianura che di montagna, sebbene sia più numeroso nel suo habitat prediletto (le foreste di querce) ad altitudini maggiori. A queste quote, le foreste sono incontaminate, poiché sono fredde, umide e difficili da raggiungere.
Questo scoiattolo volante non è minacciato dalla deforestazione, sebbene l'espansione delle coltivazioni ad alta quota potrebbe, in futuro, mettere a repentaglio la sua sopravvivenza. Non viene cacciato molto spesso. La IUCN lo classifica tra le specie a rischio minimo.
Lo scoiattolo volante di Basilan (Petinomys crinitus Hollister, 1911) è uno scoiattolo volante endemico delle Filippine.
Petinomys crinitus is een eekhoorn uit het geslacht Petinomys die voorkomt op het Filipijnse eiland Basilan, ten zuiden van Mindanao, waar het het enige endemische zoogdier is. Deze soort lijkt op P. mindanensis, die vaak tot dezelfde soort wordt gerekend. P. crinitus is echter kleiner en heeft een afgeplatte staart.
Petinomys crinitus is een eekhoorn uit het geslacht Petinomys die voorkomt op het Filipijnse eiland Basilan, ten zuiden van Mindanao, waar het het enige endemische zoogdier is. Deze soort lijkt op P. mindanensis, die vaak tot dezelfde soort wordt gerekend. P. crinitus is echter kleiner en heeft een afgeplatte staart.
Przelatucha płaskoogonowa[3] (Petinomys crinitus) - gatunek z rodziny wiewiórkowatych (Sciuridae) podrodziny polatuch[4], endemit filipiński występujący wyłącznie na obszarach Mindanao Faunal Region. Zamieszkuje lasy tropikalne, na wysokościach od 500 do 1600 metrów, najliczniej występujący na wysokościach średnich. Stosunkowo liczny, stanowi jeden z głównych składników pokarmu endemicznych filipińskich orłów: małpożerów.
Przelatucha płaskoogonowa (Petinomys crinitus) - gatunek z rodziny wiewiórkowatych (Sciuridae) podrodziny polatuch, endemit filipiński występujący wyłącznie na obszarach Mindanao Faunal Region. Zamieszkuje lasy tropikalne, na wysokościach od 500 do 1600 metrów, najliczniej występujący na wysokościach średnich. Stosunkowo liczny, stanowi jeden z głównych składników pokarmu endemicznych filipińskich orłów: małpożerów.
Petinomys crinitus[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Hollister 1911. Petinomys crinitus ingår i släktet Petinomys och familjen ekorrar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Denna flygekorre når en absolut längd av 57 till 61 cm, inklusive en 28 till 33,3 cm lång svans. Den har 5,5 till 6 cm långa bakfötter och 2,0 till 2,4 cm stora öron. Pälsens grundfärg på ovansidan är brun till rödbrun. Den är mörkare till svartaktig kring ögonen, vid öronen, vid fötterna och på svansen. Liksom andra flygekorrar kan arten glidflyga med hjälp av en flygmembran. Svansen är längre än de bakåtsträckta bakbenen och den är inte inbäddad i svansflyghuden vad som skiljer arten från Filippinsk pälsfladdrare.[6]
Arten förekommer i södra Filippinerna. Den lever i kulliga områden och i bergstrakter mellan 500 och 1600 meter över havet. Habitatet utgörs av fuktiga och för tropiska regioner kyliga skogar.[1]
Individernas höga läten hörs ofta på kvällarna. Födan utgörs troligen av frön, unga växtskott och andra växtdelar.[6]
Wikispecies har information om Petinomys crinitus.
Petinomys crinitus är en däggdjursart som beskrevs av Hollister 1911. Petinomys crinitus ingår i släktet Petinomys och familjen ekorrar. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Denna flygekorre når en absolut längd av 57 till 61 cm, inklusive en 28 till 33,3 cm lång svans. Den har 5,5 till 6 cm långa bakfötter och 2,0 till 2,4 cm stora öron. Pälsens grundfärg på ovansidan är brun till rödbrun. Den är mörkare till svartaktig kring ögonen, vid öronen, vid fötterna och på svansen. Liksom andra flygekorrar kan arten glidflyga med hjälp av en flygmembran. Svansen är längre än de bakåtsträckta bakbenen och den är inte inbäddad i svansflyghuden vad som skiljer arten från Filippinsk pälsfladdrare.
Arten förekommer i södra Filippinerna. Den lever i kulliga områden och i bergstrakter mellan 500 och 1600 meter över havet. Habitatet utgörs av fuktiga och för tropiska regioner kyliga skogar.
Individernas höga läten hörs ofta på kvällarna. Födan utgörs troligen av frön, unga växtskott och andra växtdelar.
Sóc bay Basilan, tên khoa học Petinomys crinitus, còn có tên là sóc bay Philippin hay sóc bay Mindanao, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Hollister mô tả năm 1911.[2] Chúng là loài đặc hữu của Philippin.
Loài này thường bị nhầm lẫn với loài sóc bay Mindanao (Petinomys mindanensis).
Sóc bay Basilan, tên khoa học Petinomys crinitus, còn có tên là sóc bay Philippin hay sóc bay Mindanao, là một loài động vật có vú trong họ Sóc, bộ Gặm nhấm. Loài này được Hollister mô tả năm 1911. Chúng là loài đặc hữu của Philippin.
Loài này thường bị nhầm lẫn với loài sóc bay Mindanao (Petinomys mindanensis).
바실란날다람쥐(Petinomys crinitus)는 다람쥐과에 속하는 설치류이다.[2] 필리핀의 토착종이다. "필리핀날다람쥐" 또는 "민다나오날다람쥐"로도 알려져 있다. 민다나오날다람쥐(Petinomys mindanensis)와 혼동을 일으키기도 한다.
바실란날다람쥐의 등 쪽 털은 상당히 두껍고 비교적 부드럽지만 배 쪽은 가늘다. 그리고 등은 갈색을 띠고 배 쪽은 좀 더 밝고 희거나 밝은 회색을 띤다. 꼬리의 털 색은 등과 같다. 겉모습은 일반적으로 동남아시아의 다른 날다람쥐 모습과 유사하지만 두개골 일부 형태가 다르다. 두개골이 넓고 납작하며 짧은 주둥이를 갖고 있다.
나무 위에서 주로 생활하는 수상성 동물이고, 야행성이다. 저지대 우림과 산악 지대 우림 양쪽 모두에서 발견되지만 고지대 서식지에서 더 많이 서식한다. 고지대 서식지가 춥고 습하며 도달하기 더 어려운 원시림을 유지하기 때문이다.
필리핀의 토착종으로 특히 민다나오섬과 인근 제도에서 더 많이 분포한다. 바실란주와 디나가트 제도주, 민다나오섬 (부키드논주, 남다바오주, 남라나오주, 서미사미스주, 동미사미스주, 북삼보앙가주), 샤르가오섬에서 발견된다. 해발 500m와 1,600m 사이의 열대 우림에서 서식한다. 인근 레이테섬과 사마르섬에서는 발견되지 않는다.
