Schistochlamys melanopis ye una especies d'ave de la familia Thraupidae, que s'atopa en Bolivia, Brasil, Colombia, Ecuador, Guayana francesa, Guyana, Paraguái, Perú, Surinam y Venezuela.[1]
Vive nes sabanes, banzaos y na vexetación cercana a la rilla de los ríos.
Mide 18 cm de llargor. El plumaxe del cuerpu ye gris azuláu, la cabeza, el gargüelu y el pescuezu negros. Ls exemplares xuveniles son de color verde oliva.[3]
Aliméntase de frutes, fueyes, botones de flor y néctar.[3]
Algama'l maduror sexual al añu d'edá. Constrúi un nial en forma de taza, na yerba a pca altor del suelu. La fema pon ente 2 y 3 güevos y los pitucos naces dempués de 13 díes.[3]
Schistochlamys melanopis ye una especies d'ave de la familia Thraupidae, que s'atopa en Bolivia, Brasil, Colombia, Ecuador, Guayana francesa, Guyana, Paraguái, Perú, Surinam y Venezuela.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Tanagr wynebddu (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: tanagrod wynebddu) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Schistoclamys melanopis; yr enw Saesneg arno yw Black-faced tanager. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. melanopis, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r tanagr wynebddu yn perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Bras Brewer Spizella breweri Bras coed Spizella arborea Bras llwydaidd Spizella pallida Bras meysydd Spizella pusilla Bras Pigddu Spizella passerina Bras Worthen Spizella wortheni Pila mynydd cynffonwyn Phrygilus alaudinus Pila mynydd galarus Phrygilus fruticeti Pila mynydd gyddfwyn Phrygilus erythronotus Pila mynydd llwyd Phrygilus unicolor Pila mynydd llwytu Phrygilus carbonarius Pila mynydd Patagonia Phrygilus patagonicus Pila mynydd penddu Phrygilus atriceps Pila mynydd penllwyd Phrygilus gayi Pila mynydd Periw Phrygilus punensisAderyn a rhywogaeth o adar yw Tanagr wynebddu (sy'n enw gwrywaidd; enw lluosog: tanagrod wynebddu) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Schistoclamys melanopis; yr enw Saesneg arno yw Black-faced tanager. Mae'n perthyn i deulu'r Breision (Lladin: Emberizidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. melanopis, sef enw'r rhywogaeth.
The black-faced tanager (Schistochlamys melanopis) is a species of bird in the family Thraupidae.
It is found in Bolivia, Brazil, Colombia, Ecuador, French Guiana, Guyana, Paraguay, Peru, Suriname, and Venezuela. Its natural habitats are subtropical or tropical moist lowland forests, dry savanna, and subtropical or tropical dry shrubland.
The black-faced tanager (Schistochlamys melanopis) is a species of bird in the family Thraupidae.
It is found in Bolivia, Brazil, Colombia, Ecuador, French Guiana, Guyana, Paraguay, Peru, Suriname, and Venezuela. Its natural habitats are subtropical or tropical moist lowland forests, dry savanna, and subtropical or tropical dry shrubland.
The black-faced tanagerEl tangara carinegra[3] (en Ecuador) (Schistochlamys melanopis), también denominado frutero cara negra o chovy estero (en Paraguay), pizarrita sabanera (en Colombia), tangara de cara negra (en Perú y Venezuela) o cardenal cara negra (en Venezuela),[4] es una especie de ave paseriforme de la familia Thraupidae, una de las dos pertenecientes al género Schistochlamys. Es nativa del norte y centro de América del Sur.
Se distribuye desde el noreste de Colombia, hacia el este por Venezuela, Guyana, Surinam, Guayana Francesa y norte de Brasil, hacia el sur hasta el sur de Colombia; y desde el este de Ecuador, de forma disjunta, por el norte y este de Perú, hasta el norte y este de Bolivia, todo el centro y parte del sureste de Brasil y noreste de Paraguay, también una faja costera del noreste y este de Brasil. Está ausente de mayor parte de la cuenca amazónica, excepto en una faja a lo largo del medio y bajo río Amazonas.[1][5]
Esta especie es considerada ampliamente difundida y bastante común en sus hábitat naturales: las áreas semi-abiertas de sabanas, cerrados con parches de bosques y matorrales, hasta los 1600 m de altitud.[5]
Mide 18 cm de longitud. El plumaje del cuerpo es gris azulado, la cabeza, la garganta y el cuello negros. Los ejemplares juveniles son completamente diferentes, de color verde oliva, y se los solía confundir con hembras. No presenta dimorfismo sexual.[6]
Es visto solitario o en parejas, generalmente encaramado en lo abierto, en lo alto de un arbusto o árbol bajo. No se asocia a bandads mixtas.[5]
Se alimenta de frutas, hojas, botones de flor y néctar.[6]
Alcanza la madurez sexual al año de edad. Construye un nido en forma de taza, en la hierba a poca altura del suelo. La hembra pone entre dos y tres huevos y los polluelos nacen después de 13 días.[6]
El canto es una frase rica y melodiosa, dada con más frecuencia que su congénere, Schistochlamys ruficapillus.[5]
La especie S. melanopis fue descrita por primera vez por el naturalista británico John Latham en 1790 bajo el nombre científico Tanagra melanopis; su localidad tipo es: «Guyana».[4]
El nombre genérico femenino «Schistochlamys» se compone de la palabra latina «schistus: pizarra y de la palabra griega «khlamus»: manto, capa; en referencia al dorso gris de las especies; y el nombre de la especie «melanopis», se compone de las palabras griegas «melas»: negro, y «ōpis»: de cara, en referencia a la cara negra de la especie.[7]
Los amplios estudios filogenéticos de Burns et al. (2014) demuestran que el presente género está hermanado con Cissopis, el par formado por ambos con Stephanophorus, y este clado con Paroaria.[8]
Según las clasificaciones del Congreso Ornitológico Internacional (IOC)[9] y Clements Checklist/eBird v.2019[10] se reconocen cinco subespecies, con su correspondiente distribución geográfica:
|formato=
requiere |url=
(ayuda)) (en inglés). El tangara carinegra (en Ecuador) (Schistochlamys melanopis), también denominado frutero cara negra o chovy estero (en Paraguay), pizarrita sabanera (en Colombia), tangara de cara negra (en Perú y Venezuela) o cardenal cara negra (en Venezuela), es una especie de ave paseriforme de la familia Thraupidae, una de las dos pertenecientes al género Schistochlamys. Es nativa del norte y centro de América del Sur.
Schistochlamys melanopis Schistochlamys generoko animalia da. Hegaztien barruko Thraupidae familian sailkatua dago.
Schistochlamys melanopis Schistochlamys generoko animalia da. Hegaztien barruko Thraupidae familian sailkatua dago.
Surutangara (Schistochlamys melanopis) on Etelä-Amerikassa tavattava tangaroihin kuuluva varpuslintu.
Kooltaan surutangara on 18–19 cm. Lajin pää ja rinta ovat väritykseltään mustat tai tummanruskeat. Selkä, siivet ja pyrstö ovat harmaat. Surutangaran niska ja vatsa ovat niin ikään harmaat, mutta selkää vaaleammat. Harmaa nokka on lyhyt ja paksu. Koiras- ja naarassurutangarat muistuttavat ulkonäöltään toisiaan. Poikanen selästään väriltään oliivinvihreä ja vatsassa on keltaista. Silmien ympärillä on keltaiset renkaat. Hieman vanhemmilla linnuilla on musta pää ja rinta, mutta selkä on edelleen oliivinvihreä.[3][4]
Surutangaraa tavataan Kolumbian ja Venezuelan alangoilta, Guyanasta, Surinamesta, Ranskan Guayanasta sekä Brasiliasta itärannikolta ja Amazonasin alueen eteläosista sekä Perusta ja Ecuadorin eteläosasta. Laji puuttuu paikoin Brasilian itäosasta ja Amazonasin alueen keskiosista. Linnun elinympäristöä ovat puita ja pensaita kasvavat ruohomaat sekä ruohikkoiset ja pensaikkoiset metsien reunat. Surutangaran elinympäristöt sijaitsevat yleensä alle 1 700 metrin korkeudella merenpinnasta.[3][4]
Surutangarat liikkuvat yleensä pareittain ruohikossa ja voivat liittyä myös sekaparviin. Lajin pesimäkausi kestää alueesta riippuen tammikuulta toukokuulle. Kuppimainen heinistä rakennettu pesä sijaitsee pensaan suojissa. Naaras munii kaksi harmahtavaa munaa, joissa on ruskeita pilkkuja ja viiruja.[4]
Surutangaran ravinto koostuu hedelmistä, marjoista ja siemenistä. Lisäksi laji voi syödä myös hyönteisiä kuten muurahaisia.[5]
Surutangara (Schistochlamys melanopis) on Etelä-Amerikassa tavattava tangaroihin kuuluva varpuslintu.
Schistochlamys melanopis
Le Tangara à camail (Schistochlamys melanopis) est une espèce d'oiseaux de la famille des Thraupidae.
On le trouve en Bolivie, Brésil, Colombie, Équateur, Guyane française, Guyana, Paraguay, Pérou, Suriname et Venezuela.
Il habite les forêts humides tropicales et subtropicales de basse altitude, les savanes sèches, les zones de broussailles sèches tropicales et subtropicales.
D'après Alan P. Peterson, cinq sous-espèces ont été décrites :
Schistochlamys melanopis
Le Tangara à camail (Schistochlamys melanopis) est une espèce d'oiseaux de la famille des Thraupidae.
De sluiertangare (Schistochlamys melanopis) is een zangvogel uit de familie Thraupidae (tangaren).
Deze soort telt 5 ondersoorten:
De sluiertangare (Schistochlamys melanopis) is een zangvogel uit de familie Thraupidae (tangaren).
Svartmasketanagar (Schistochlamys melanopis) er en spurvefugl i slekten Schistochlamys i familien tanagarer.
Det er beskrevet 5 underarter av svartmasketanagar[2]:
Svartmasketanagar (Schistochlamys melanopis) er en spurvefugl i slekten Schistochlamys i familien tanagarer.
Svartmaskad tangara[2] (Schistochlamys melanopis) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Svartmaskad tangara delas in i fem underarter:[3]
Svartmaskad tangara (Schistochlamys melanopis) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.
Svartmaskad tangara delas in i fem underarter:
S. m. aterrima – nordöstra Colombia till Venezuela, västra Guyana och nordligaste Brasilien S. m. melanopis – östra Guyana till Surinam, Franska Guyana och nordöstra Brasilien S. m. grisea – subtropiska centrala Anderna i Peru S. m. olivina – östra Bolivia till Paraguay och sydöstra centrala Brasilien (Mato Grosso) S. m. amazonica – Amazonområdet och sydöstra BrasilienSchistochlamys melanopis là một loài chim trong họ Thraupidae.[1]
Schistochlamys melanopis là một loài chim trong họ Thraupidae.