Gullviva (Primula veris) är en art i familjen viveväxter. Det är en gulblommande växt som är en av de mest igenkännbara vårblommorna i Sverige. Gullvivan är Ålands och Närkes landskapsblomma.
Gullvivan har djup och smal krona, som är trattlik med i röret inneslutna befruktningsdelar. Hos vissa strävbladiga växter är mynningen försedd med fem små knölar eller fjäll, som bidrar till att stänga den för regn och "objudna gäster" ur insektvärlden.
En egenhet hos gullvivan är att hos somliga individer är ståndarna (1 i figuren) kortare än pistillen (2 i figuren). Hos andra exemplar är det tvärtom. Detta kallas heterostyli och motverkar självbefruktning. Bägge varianterna förekommer ungefär lika ofta.
Pollenkornen hos korta ståndare är mindre än pollenkornen hos långa ståndare. Det gör att stora pollenkorn, som hamnar högst upp på ett långt stift, klarar av att bilda en lång pollenslang ner till fröämnena medan de små lagom klarar att bilda en kort.
Blomställningen är en flock.
De yngsta blommorna hänger nedåt mot stjälken, men de äldre reser sig allt mera upp för att slutligen i fruktstadiet stå styvt upprätt, tryckta mot varandra. Fröhuset mognar inneslutet i blomfodret. Det öppnar sig med fem flikar i toppen. Till följd av såväl dess form som dess ställning kan fröspridningen endast ske då stjälken kraftigt stöts eller skakas, till exempel av blåsten.
Gullvivans underjordiska delar är en vertikal- eller pelarjordstam, och, efter pålrotens död, vilken inträffat i början av exemplarets tillvaro, får stammen ett antal tjocka trådrötter. Denna jordstam dör och multnar i sin nedre ända och tillväxer uppåt med en bladrosett varje år, till dess den avslutas med en blommande stängel; tillväxten fortgår därefter med rosettbärande sidogrenar, som i sin tur på samma sätt avslutas med blomställningar.
Gullvivan är bland vårens ("veris") förstlingar ("primula"). Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrande bladrosetten med vitgröna, sammetsludna blad, och i maj och juni kommer gullvivans blommor, strax efter vitsippans. Gullviva är på sina håll mycket ymnig och plockas mycket till buketter, och är en av årstidens populäraste prydnadsblommor. Emellertid har den i vissa landsdelar minskat och är fridlyst i hela landet. Den får inte plockas eller skadas i Skåne, Hallands och Örebro län. I resten av landet är det tillåtet att plocka en bukett till sig själv. Man får inte gräva upp eller dra upp blommorna med rötterna och inte heller plocka eller samla in exemplar för försäljning eller andra kommersiella ändamål. . Se Lista över fridlysta växter i Sverige.
Arten är allmän i södra Sverige, men mindre allmän i mellersta Skandinavien och går ej längre i norr än till Västerbotten och ungefär motsvarande latitud i Finland. I Norge förekommer den så långt norrut som Narvik i Nordland fylke.
En mutation, inte helt ovanlig, har röda blommor. Om dessa korsas med de vanliga gula exemplaren får avkomman en färg mitt emellan. Dessa ska inte förväxlas med halvvissna gula exemplar, som under en kort tid har en rödaktig nyans.
Gullviva (Primula veris) är en art i familjen viveväxter. Det är en gulblommande växt som är en av de mest igenkännbara vårblommorna i Sverige. Gullvivan är Ålands och Närkes landskapsblomma.