Globularia vulgaris L. ye una planta ornamental na familia Plantaginaceae.
Son naturales d'Europa central y meridional y amplies zones d'Asia, onde crez en llugares secos y soleyeros d'llanures y montes.
Ye un subarbusto perenne ramosu qu'algama 10-60 cm d'altor. Les fueyes tán dispuestes na base en forma de roseta, son abovaes o llanceolaes, coriacees y de color verde buxu con pequeñes glandulitas de color blancu. Les flores son globuloses y solitaries d'un color azul vivu. El frutu ye un pequeñu aqueniu.
Globularia punctata describióse por Philippe-Isidore Picot de Lapeyrouse y espublizóse en Species Plantarum 95. 1753.[1]
Globularia: nome xenéricu del llatín y que según Clusio, Rariorum aliquot stirpium, per Pannoniam (1583), nome ente los botánicos d'una planta claramente referible al xéneru Globularia L. (Globulariacees), a nun duldar alusivu a la forma globosa de les inflorescencies –lat. globulus = glóbulu, globito, bolina; diminutivu de lat. globus; y de -aria = sufixu qu'indica rellación, en sentíu ampliu.[2]
punctata: epítetu llatín que significa "con puntos o llurdios"[3]
.
Esta páxina forma parte del wikiproyeutu Botánica, un esfuerciu collaborativu col fin d'ameyorar y organizar tolos conteníos rellacionaos con esti tema. Visita la páxina d'alderique del proyeutu pa collaborar y facer entrugues o suxerencies. Globularia vulgaris L. ye una planta ornamental na familia Plantaginaceae.
Adi qlobulariya (lat. Globularia vulgaris) — bağayarpağıkimilər ailəsinin qlobulariyalar fəsiləsinə aid bitki növü.
IUCN Qırmızı Siyahısına görə növün kateqoriyası və statusu: "Nəsli kəsilməyə həssas olanlar" kateqoriyasına aiddir – VU D2. Azərbaycanın nadir növüdür. [1][2]
Çoxillik ot bitkisidir. Kökyanı rozet yarpaqları dərivari, uzunsov, tərs –yumurtavari, 3-5 damarlı, tamkənarlı, üts tərəfdən oyuqlu və ya 3 dişciklidir. Gövdə yarpaqları xırda, ellipsvari-lansetvari, itidir. Çiçək daşıyan gövdələr 2-3, sonuncu başcıqlı; 10-35 sm hündürlükdədir. Başcıqlar 7-8 mm diametrdə, düz dairəvi, sıxdırlar. Kasacıq 4-4,5 mm uzunluqda, üçkünclü – lansetvari dişciklidir. Tac mavi rəngli, 2 1/2 dəfə kasacıqdan uzundur.[3]
Çiçəklənmə may-iyul, meyvə əmələgətirmə dövrü iyul –avqust aylarına təsadüf edir. Kserofit bitkidir. Orta dağ qurşağında daşlı, əhəngli yerlərdə bitir.[4]
Kiçik Qafqazın şimal hissəsidir.(Göygöl rayonu).[4]
İtmə təhlükəsi altında olan yeganə lokaliteti mövcuddur, populyasiyanın sayı sürətlə azalır.
İqlim dəyişilməsi, otarılma və tapdalanmadır.[2]
Mühafizəsi üçün yayılma yerlərində antropogen təsiri azaltmaq məqsədi ilə yasaqlıqların təşkili, populyasiya səviyyəsində genetik tədqiqi, toxumlarının toxum bankında saxlanılması, yeni yayılma yerlərinin axtarılması təklif olunur.
Adi qlobulariya (lat. Globularia vulgaris) — bağayarpağıkimilər ailəsinin qlobulariyalar fəsiləsinə aid bitki növü.
.JPG)
IUCN Qırmızı Siyahısına görə növün kateqoriyası və statusu: "Nəsli kəsilməyə həssas olanlar" kateqoriyasına aiddir – VU D2. Azərbaycanın nadir növüdür.
El senet de pobre (Globularia trichosantha (sinònims Globularia cordifolia var. borjae (Fisch. & C.A.Mey.) Vigo, Globularia pallida K.Koch, Globularia vulgaris L.) és una planta silvestre i ornamental dins la família Plantaginaceae.
En medicina popular era emprada com a purgant i diürètic, i contra la incontinència de l'orina. El senet de les farmàcies emprat com a purgant són diverses plantes del gènere Cassia.[1]
És una espècie autòctona als Països Catalans.
Les tiges floríferes blaves són cilíndriques. És una planta herbàcia de rabassa més o menys llenyosa, les fulles sovint tenen el limbe més curt que el pecíol. Fa de 10 a 40 cm d'alçada i floreix d'abril a juny.
En pasturatges i terrenys rocosos calcaris de la muntanya mitjana humida a les contrades mediterrànies marítimes no gaire àrides de 100 a 1950 m d'altitud.
El senet de pobre (Globularia trichosantha (sinònims Globularia cordifolia var. borjae (Fisch. & C.A.Mey.) Vigo, Globularia pallida K.Koch, Globularia vulgaris L.) és una planta silvestre i ornamental dins la família Plantaginaceae.
En medicina popular era emprada com a purgant i diürètic, i contra la incontinència de l'orina. El senet de les farmàcies emprat com a purgant són diverses plantes del gènere Cassia.
És una espècie autòctona als Països Catalans.
Globularia vulgaris is a plant belonging to the genus Globularia, in the family Plantaginaceae.
It has a very disjunct distribution: One population in the mountains of southern France and north-central and eastern Spain; and another population on the islands Öland and Gotland in the Baltic Sea.
It differs from Globularia trichosantha of the Balkans and Crimea by lacking stolons and having the teeth of the calyx as long as (or slightly longer) than its tube (3–4 times longer in G. trichosantha).
Globularia vulgaris is a plant belonging to the genus Globularia, in the family Plantaginaceae.
It has a very disjunct distribution: One population in the mountains of southern France and north-central and eastern Spain; and another population on the islands Öland and Gotland in the Baltic Sea.
It differs from Globularia trichosantha of the Balkans and Crimea by lacking stolons and having the teeth of the calyx as long as (or slightly longer) than its tube (3–4 times longer in G. trichosantha).
Globularia vulgaris L. es una planta ornamental en la familia Plantaginaceae.
Son naturales de Europa central y meridional y amplias zonas de Asia, donde crece en lugares secos y soleados de llanuras y montañas.
Es un subarbusto perenne ramoso que alcanza 10-60 cm de altura. Las hojas están dispuestas en la base en forma de roseta, son abovadas o lanceoladas, coriáceas y de color verde grisáceo con pequeñas glandulitas de color blanco. Las flores son globulosas y solitarias de un color azul vivo. El fruto es un pequeño aquenio.
Globularia punctata fue descrita por Philippe-Isidore Picot de Lapeyrouse y publicado en Species Plantarum 95. 1753.[1]
Globularia: nombre genérico del latín y que según Clusio, Rariorum aliquot stirpium, per Pannoniam (1583), nombre entre los botánicos de una planta claramente referible al género Globularia L. (Globulariáceas), a no dudar alusivo a la forma globosa de las inflorescencias –lat. globulus = glóbulo, globito, bolita; diminutivo de lat. globus; y de -aria = sufijo que indica relación, en sentido amplio.[2]
punctata: epíteto latíno que significa "con puntos o manchas"[3]
Globularia vulgaris L. es una planta ornamental en la familia Plantaginaceae.
Globularia bisnagarica
La globulaire commune (Globularia bisnagarica), appelée aussi globulaire vulgaire ou globulaire ponctuée, est une plante vivace qui appartenait à la famille des Globulariaceae selon la classification classique de Cronquist (1981), actuellement à la famille des Plantaginaceae selon la classification phylogénétique APG III (2009).
Outre Globularia bisnagarica[1] L., 1753, la globulaire commune s'appelle aussi :
Feuilles basales en rosette, pétiolées, souvent spatulées et terminées par des petites dents. Feuilles caulinaires sessiles, alternes, lancéolées et pointues. Fleurs bleues groupées en capitule solitaire entouré de bractées pointues. Corolle à deux lèvres, la supérieure très courte et à deux lobes, l'inférieure à trois lobes échancrés. Le fruit est un akène entouré par le calice persistant.
On la rencontre surtout dans le sud de l'Europe et sur sol basique, souvent en moyenne montagne, dans les prés secs et les lieux caillouteux. Elle atteint le nord de la France et le sud de la Belgique. Floraison d'avril à juin.
En France métropolitaine, cette espèce est protégée en régions Basse-Normandie et Pays de la Loire (Article 1).
Globularia bisnagarica
La globulaire commune (Globularia bisnagarica), appelée aussi globulaire vulgaire ou globulaire ponctuée, est une plante vivace qui appartenait à la famille des Globulariaceae selon la classification classique de Cronquist (1981), actuellement à la famille des Plantaginaceae selon la classification phylogénétique APG III (2009).
Kuleblom (Globularia vulgaris) er en lav, flerårig urt.
De nedre bladene er ovale og danner en rosett, mens bladene langs stilken er lansettformede og sitter spredt. Blomsterhodene er som regel blå, men kan en sjelden gang være lilla eller hvite. Hovedutbredelsesområdet er i Pyreneene og sørvest i Alpene, men arten forkommer også i alvar-vegetasjonen på de svenske øyene Öland og Gotland.
Kuleblom (Globularia vulgaris) er en lav, flerårig urt.
De nedre bladene er ovale og danner en rosett, mens bladene langs stilken er lansettformede og sitter spredt. Blomsterhodene er som regel blå, men kan en sjelden gang være lilla eller hvite. Hovedutbredelsesområdet er i Pyreneene og sørvest i Alpene, men arten forkommer også i alvar-vegetasjonen på de svenske øyene Öland og Gotland.
Globularia vulgaris é uma espécie de planta com flor pertencente à família Globulariaceae.
A autoridade científica da espécie é L., tendo sido publicada em Species Plantarum 95. 1753.[1]
O seu nome comum é globulária.[2]
Trata-se de uma espécie presente no território português, nomeadamente em Portugal Continental.
Em termos de naturalidade é nativa da região atrás indicada.
Não se encontra protegida por legislação portuguesa ou da Comunidade Europeia.
Globularia vulgaris é uma espécie de planta com flor pertencente à família Globulariaceae.
A autoridade científica da espécie é L., tendo sido publicada em Species Plantarum 95. 1753.
O seu nome comum é globulária.
Bergskrabba (Globularia vulgaris) är den enda i sitt släkte i den svenska floran. Tidigare ingick Globularia i familjen Globulariaceae, men räknas numera till grobladsväxterna, Plantaginaceae. Redan dess lokaler och utbredning väcker uppmärksamhet. Den är i Skandinavien begränsad till södra Öland samt norra och mellersta Gotland (där den även kallas "blåskallar") och kan tillsammans med ett litet antal andra arter från södra (och sydöstra) Europa sägas bilda en koloni av sydliga arter, som på våra två stora kalkstensöar finner vissa naturförhållanden särskilt gynnsamma.
Vår art är någorlunda vanlig endast på de kala, starkt solvärmda kalkstensterrasserna och hällmarkerna. Växten är därför en kraftigt byggd xerofyt. I kalkstenens sprickor kilar den in sin trähårda pålrot, vars översta del övergår i en kort, förvedad kandelaberstam med grenarna beklädda av flera års bladrester och slutande med en rosett nästan läderartade blad. Den ensamma blomkorgen bärs upp av en styv, seg stjälk med mindre och tunnare blad, som till formen är helt smala, medan rosettbladen är spadlika och trespetsade.
Från korgväxterna skiljer sig Globularia genom undersittande (d.v.s. under fruktämnet sittande) hylle, och nöten är omsluten av fodret. Kronan är 5-flikig och 2-läppig med överläppens två flikar kortare än underläppens. Ståndarna är endast fyra till antalet liksom hos de i strängare mening 2-läppiga växterna.
Wikimedia Commons har media som rör Bergskrabba.
Bergskrabba (Globularia vulgaris) är den enda i sitt släkte i den svenska floran. Tidigare ingick Globularia i familjen Globulariaceae, men räknas numera till grobladsväxterna, Plantaginaceae. Redan dess lokaler och utbredning väcker uppmärksamhet. Den är i Skandinavien begränsad till södra Öland samt norra och mellersta Gotland (där den även kallas "blåskallar") och kan tillsammans med ett litet antal andra arter från södra (och sydöstra) Europa sägas bilda en koloni av sydliga arter, som på våra två stora kalkstensöar finner vissa naturförhållanden särskilt gynnsamma.
Vår art är någorlunda vanlig endast på de kala, starkt solvärmda kalkstensterrasserna och hällmarkerna. Växten är därför en kraftigt byggd xerofyt. I kalkstenens sprickor kilar den in sin trähårda pålrot, vars översta del övergår i en kort, förvedad kandelaberstam med grenarna beklädda av flera års bladrester och slutande med en rosett nästan läderartade blad. Den ensamma blomkorgen bärs upp av en styv, seg stjälk med mindre och tunnare blad, som till formen är helt smala, medan rosettbladen är spadlika och trespetsade.
Från korgväxterna skiljer sig Globularia genom undersittande (d.v.s. under fruktämnet sittande) hylle, och nöten är omsluten av fodret. Kronan är 5-flikig och 2-läppig med överläppens två flikar kortare än underläppens. Ståndarna är endast fyra till antalet liksom hos de i strängare mening 2-läppiga växterna.
Globularia vulgaris là một loài thực vật có hoa trong họ Mã đề. Loài này được L. mô tả khoa học đầu tiên năm 1753.[1]
.jpg)
Globularia vulgaris là một loài thực vật có hoa trong họ Mã đề. Loài này được L. mô tả khoa học đầu tiên năm 1753.
