Cranberry Tree

Skogsolvon (Viburnum opulus) är en buske i familjen desmeknoppsväxter.

Beskrivning

Busken når sällan mer än en höjd av 5 meter. De stora platta blomställningarna kontrasterar mot det kraftigt gröna lövverket. Bladen är handflikiga, och har, för att kunna fungera trots att de är så breda, flera huvudnerver. Bladskaftet har 2 smala stipler nedtill, och upptill 1 eller 2 par gröna, skållika honungskörtlar (nektarier). De kallas "extraflorala" för att nektarierna sitter på vegetativa delar. Eftersom de inte har någon betydelse för insektsbesök i blommorna eller pollineringen har man kallat dem extranuptiala. I många fall är det dock uppenbart att nektarierna besöks av myror, som i gengäld jagar bort uppkrypande skadedjur (insektslarver) från växtens övre, spädare delar, särskilt från blommorna.

Blomställningen innehåller två slags blommor: de mittersta är små, gulvita och tvåkönade. De yttersta däremot är stora och rent vita, men har inga fertila delar och är alltså könlösa. Kantblommorna har till uppgift att vägleda insekter till blomställningen, där mittblommorna är de verkliga blommorna med nektar, ståndare och pistill.

Frukten är en stenfrukt med klarröd färg. Den hänger kvar hela vintern. Fruktköttet smakar obehagligt, men förbättras efter frost. Bilden visar även en fruktsten , d v säga fruktväggens inre, trähårda lager närmast omkring fröet, och ett längdsnitt av fröets delar: en stor frövita (näringsförrådet), och i dess ena ände ett mycket litet växtanlag (även kallat grodd eller embryo).

En trädgårds- eller kulturform av denna art är snöbollsbusken (Viburnum opulus roseum syn sterile, utmärkt av klotrunda, helvita blomställningar som uppkommer genom att alla blommor är av det könlösa slaget. Denna växt är således steril (ofruktsam). Blomningen hos den odlade varianten varar längre än på den vilda, ursprungliga växten. Förökning av den sterila varianten sker genom sticklingar och rotutskott.

Habitat

Förekommer naturligt i Europa, norra och västra Asien, norra Nordamerika.

Artens utbredning går över nästan hela Europa. Saknas nästan helt i Spanien och Portugal.

• I Norge längs kusten till den nordligaste delen
• I Sverige från Skåne till sydligaste delen av Lappland
• Öster om Bottniska viken sänker sig nordgränsen hastigt mot söder.

Biotop

Skogsolvon hör hemma på skogsängar och i skogsbryn.

Giftighet

Bäret uppges ibland i litteraturen som giftigt. Icke desto mindre används det, liksom barken, i naturläkekonsten.

Enligt Giftinformationscentralen kan förtäring av mer än 10 à 15 bär ge magbesvär, men svåra komplikationer är ovanliga. Giftverkan beror bland annat på bärens innehåll av garvämnen.

Enligt Wigander (1976) däremot, kan svåra förgiftningar vara dödliga.^[1]

Olvon i kulturen

Olvon nämns i sångerna Visa vid midsommartid och Kalinka.

Hantverk

Träet i grenarna är dels tämligen hårt, dels lättkluvet. Det har gjort att i gamla tider skomakare använde olvonträ för tillverkning av pligg. En hemslöjdtillämpning är pinnar i vävskedar.

Bygdemål

Namn Trakt Referens Anteckning

---

Benved Småland ^[2] I riksspråket menas med benved Evonymus europaeus. Fågelbär Lappland, Uppland. ^[3] I riksspråket menas med fågelbär Prunus avium, sötkörsbär Hållsbär Östergötland, Dalsland^[4] Krossved Norge Kvalkved Danmark Kålkon Gotland ^[5] Olgon Snöbollsbuske (var. sterile) Ska ej förväxlas med snöbär, Symphoricarpus albus, även
kallade smällbär Ugglerönn Blekinge Ulvtry

Vetenskapliga synonymer

Opulus glandulosus Moench

Opulus lobatofolia Gilib. nom. illeg.

Opulus palustris Gray nom. illeg.

Opulus rosea Schur

Opulus vulgaris Borkh. nom. illeg.

Viburnum glandulosum Salisb. nom. illeg.

Viburnum lobatum Lam. nom. illeg.

Viburnum opulus var. sterile DC. = Roseum

Bilder

• Stor risig buske

• Nectarier

• Vinterknoppar

• Gytter av fertila blommor i mitten, omgivna av stora infertila kantblommor

• Övervintrande frukter

Källor och noter

1. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 67. ISBN 91-20-04445-3
2. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 29, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
3. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 169, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962, [2]
4. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 278, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [3]
5. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 378, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [4]

Externa länkar

• Den virtuella floran - Olvon [5]
• Olvon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)

Utbredningskartor

• Norden [6]
• Norra halvklotet [7]
• Wikimedia Commons har media som rör Skogsolvon.
  Bilder & media