La Boloria dia ye un inseutu lepidópteru, una caparina de la familia Nymphalidae. [1][2][3][4][5]
Ye una caparina con ales de color naranxa-marrón con lúnules y triángulos en negru nos sos cantos. El valumbu de les sos ales va dende los 16 a los17 mm. La parte inferior estremase por tener una cinta de color púrpura al traviés de les ales posteriores.[6]
N'Europa les canesbes aliméntense d'especies de Viola (Viola odorata, Viola hirta, Viola canina, Viola reichenbachiana, Viola tricolor), y fuera d'Europa con plantes como Prunella vulgaris y Rubus idaeus
Boloria dia vuela n'Europa, dende'l Caucaso hasta Mongolia. Ye común al traviés del sur de Francia. o dende'l Norte d'España a Italia, Grecia y Polonia, los Balcanes y Turquía. [7] [8][9] Nun s'atopa en Gran Bretaña.
La Boloria dia ye un inseutu lepidópteru, una caparina de la familia Nymphalidae.
La donzella violeta (Boloria dia)[1] és un lepidòpter ropalòcer de la família Nymphalidae.[2]
Es distribueix per Europa, Turquia, Caucas, Transcaucàsia, Rússia, nord del Kazakhstan i Mongòlia. A la península Ibèrica es troba a la meitat nord.[2]
Clars de boscos humits o secs, herbosos, amb arbustos i flors. L'eruga s'alimenta de plantes del gènere Viola.[2]
Dues o tres generacions a l'any, entre finals d'abril i començaments de setembre. Hiberna com a eruga.[2]
La donzella violeta (Boloria dia) és un lepidòpter ropalòcer de la família Nymphalidae.
Violet perlemorsommerfugl (Clossiana dia) er en sommerfugl i takvingefamilien. Den er især udbredt i det sydlige Europa. Arten er fundet nogle få gange i Danmark.
Violet perlemorsommerfugl (Clossiana dia) er en sommerfugl i takvingefamilien. Den er især udbredt i det sydlige Europa. Arten er fundet nogle få gange i Danmark.
De paarse parelmoervlinder of akkerparelmoervlinder (Boloria dia, vroeger geplaatst in het geslacht Clossiana, dat nu als ondergeslacht wordt gezien) is een vlinder uit de familie van de Nymphalidae, de vossen, parelmoervlinders en weerschijnvlinders.
De voorvleugellengte bedraagt 16 tot 19 millimeter.
De soort komt verspreid over grote delen van Europa voor, en ook over de Kaukasus tot in Mongolië. De soort vliegt van april tot in oktober. De vlinder vliegt op hoogtes van 500 tot 1600 meter boven zeeniveau.
In Nederland is de paarse parelmoervlinder een zeldzame zwerver, die voor het laatst in 1996 is waargenomen. In het zuiden van België is het een zeldzame standvlinder.
De waardplanten van de paarse parelmoervlinder zijn soorten viooltjes uit de familie Rosaceae. De soort overwintert als rups.
De paarse parelmoervlinder of akkerparelmoervlinder (Boloria dia, vroeger geplaatst in het geslacht Clossiana, dat nu als ondergeslacht wordt gezien) is een vlinder uit de familie van de Nymphalidae, de vossen, parelmoervlinders en weerschijnvlinders.
Dostojka dia (Boloria dia ) – gatunek motyla dziennego z rodziny rusałkowatych (Nymphalidae).
Rozpiętość skrzydeł od 32 do 36 mm, dymorfizm płciowy niewielki.
Zamieszkuje suche, otwarte obszary (murawy, pastwiska, przydroża itp.). Niekiedy spotykany także na wilgotniejszych łąkach w miejscach pozbawionych roślinności.
Lata niespokojnie, nisko nad ziemią. Owady dorosłe wygrzewają się z otwartymi skrzydłami. Białawe jaja składane są pojedynczo na liściach roślin żywicielskich. Ruchliwa larwa żeruje na kwiatach a później na liściach. Stadium poczwarki trwa 1,5 do 2 tygodni.
Pierwsze pokolenie od początku maja do połowy czerwca, drugie od początku lipca do końca sierpnia. Często również trzecie pokolenie od początku września do połowy października.
Gatunek eurosyberyjski, w Polsce występuje na terenie całego kraju.
Dostojka dia (Boloria dia ) – gatunek motyla dziennego z rodziny rusałkowatych (Nymphalidae).
Violett pärlemorfjäril (Boloria dia) är en dagfjäril av familjen praktfjärilar med ett vingspann på mellan 35 och 40 millimeter. Vingarnas översida är mörkt gula till brungula med svarta teckningar.
Som värdväxt föredras olika arter av violer, som till exempel buskviol, sandviol, styvmorsviol, ängsviol eller åkerviol.
Den violetta pärlemorfjärilen förekommer huvudsakligen i ett stråk som sträcker sig från atlantkusten i norra Spanien genom Europa och via Kaukasus och Sibirien ända bort till Stilla havskusten. Arten har på senare år etablerat sig allt längre norrut, och förekommer sporadiskt i Norden.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7
Violett pärlemorfjäril (Boloria dia) är en dagfjäril av familjen praktfjärilar med ett vingspann på mellan 35 och 40 millimeter. Vingarnas översida är mörkt gula till brungula med svarta teckningar.
Som värdväxt föredras olika arter av violer, som till exempel buskviol, sandviol, styvmorsviol, ängsviol eller åkerviol.
Den violetta pärlemorfjärilen förekommer huvudsakligen i ett stråk som sträcker sig från atlantkusten i norra Spanien genom Europa och via Kaukasus och Sibirien ända bort till Stilla havskusten. Arten har på senare år etablerat sig allt längre norrut, och förekommer sporadiskt i Norden.
Вид поширений в Європі, Західній та Північній Азії від півночі Іспанії до Монголії. В Україні трапляється мозаїчно на всій території. Трапляється на лісових галявинах, рідколісся і чагарниках, гірських луках та інших відкритих біоценозах з асоціаціями фіалок (Viola).
Один з найменших видів перлівців. Довжина переднього крила 15-19 мм. Задні крила загострені на вершині, знизу вони червонувато-коричневі з сріблястими плямами по краях і великими сріблястими плямами в центральній перев'язі. Верх з характерним для перлівців малюнком.
Яйця відкладають на кормові рослини (фіалки, малину, ожину, суховершки звичайні). Зимують молоді гусениці, як правило, в згорнутих сухому листі серед опалого листя. Навесні вони розвиваються швидко, заляльковуються, а в травні вже з'являються метелики. Метелики другого покоління літають з липня по серпень.
Boloria dia là một loài bướm ngày thuộc họ Nymphalidae. Nó được tìm thấy ở châu Âu, qua Kavkaz tới Mông Cổ.
Chiều dài cánh trước là 16–17 mm.
Ấu trùng có thể ăn các loài Viola.
Boloria dia là một loài bướm ngày thuộc họ Nymphalidae. Nó được tìm thấy ở châu Âu, qua Kavkaz tới Mông Cổ.
Chiều dài cánh trước là 16–17 mm.
Перламутровка малая или перламутровка диа, перламутровка дия (Boloria dia = Clossiana dia) — бабочка из семейства нимфалид (Nymphalidae). Длина переднего крыла 15—19 мм.
Дия (греческая мифология) — жена царя лапифов Иксиона.
Европа (Широко распространен на всей территории), Турция, Кавказ, Закавказье, Южная Сибирь на восток до Забайкалья, Северный и Восточный и Юго-Восточный Казахстан, Западный Китай, Монголия.
Встречается на лесных полянах, редколесьях и зарослях кустарников, горных лугах на высоте до 1200 м н.у.м. Предпочитает открытые биоценозы с ассоциациями фиалок.
За год развивается в двух поколениях, но на юге ареала часто развивается частичное третье поколение. Время лёта с конца апреля до середины октября.
Самки откладывают поштучно яйца на нижнюю сторону листьев кормовых растений гусениц. Кроме фиалки (основное кормовое растение), гусеницы могут поедать листья малины, ежевики и черноголовки обыкновенной (Prunella vulgaris).
Гусеницы ведут бродячий образ жизни и в целом не привязаны к одному кормовому растению. У осеннего поколения, гусеницы достигнув третьего возраста уходят на зимовку. В развитии проходят 4 возраста. Вырастают к последнему возрасту до 19—22 мм. Окукливаются на стеблях или листьях кормовых растений близко от почвы. Куколка шоколадно-коричневого цвета, с перламутровыми пятнами, длиной 10—15 мм. Стадия куколки длится примерно 12 дней.
Перламутровка малая или перламутровка диа, перламутровка дия (Boloria dia = Clossiana dia) — бабочка из семейства нимфалид (Nymphalidae). Длина переднего крыла 15—19 мм.